Simhallsbesök

Efter lunch tyckte jag att det fick vara nog med att ligga på soffan. Jag och ett av barnen åkte iväg till simhallen och badade i stället. De har extravarmt vatten på lördagarna och vi låg och flöt i juniorbassängen i ett par timmar, med paus för gräddbullar och saft i fiket. Härligt!

Ett barn var hos kompis hela dagen och ett annat på skattjakt med mormor och morfar, så maken hade myseftermiddag hemma med lillskruttan. Han hade bla läst högt ut nån tidning om bilstyling och det gillade hon :-)


Dålig början

Idag kom jag knappt ur sängen. Maken satt brevid för att rycka in om jag behövde hjälp, men jag kom på fötter själv till slut. Hela kroppen knakade högt vid varje rörelse :-( Jag kommer inte att jobba den här helgen, det är ett som är säkert.

Om fem månader är det över och vad är egentligen fem månader av en livstid.

Denna vecka

Jag fortsätter att kolla graviditetskalendern efter första bf som jag tror är mest korrekt. Enligt den är jag nu i v.20 (enligt senaste UL i v.19 idag ser jag).

Vecka 20
Kroppen: Nu har halva graviditeten gått och det börjar synas att du är gravid även utanpå kläderna. På vissa börjar naveln sticka ut en aning.
På de rutinmässiga barnmorskebesöken brukar man göra en del undersökningar för att följa fosterutvecklingen och för att se några avvikelser i mammans hälsa. Vid vissa av besöken kontrollerar man vikten, blodtryck, blodvärdet, urinprov och blodsocker.

Fostret: Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 cm långt och väger runt 250 g. Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna.

Allvarligt? Det har synts tydligt att jag är gravid lääääänge, sedan början av december har det varit uppenbart för alla.

Raket

Stolt kille i raketen han har byggt ihop med pappa. Notera att den är dekorerad med flames och Aerosmithdekal :-)


Dags att skriva upp köksfolie på inköpslistan.

Vilket klipp!

Upptäckte idag att någon klippt sönder duken vi fick av makens mormor i julklapp :-(
Det var inte helt lätt att lista ut vem som var den skyldige. Fyraåringen påpekade att för att klippa i tyg måste man ta i ordentligt och det skulle inte han ha orkat med den trubbiga saxen... Senare erkände han i alla fall att han råkade slinta med saxen när han satt vid finbordet ock klippte papper. Det förklarar alltså varför det är två tygbitar avklippta i duken.


Ungefär som när han för lite sedan satt vid köksbordet och slant så illa med saxen att det blev ett decimeterlångt klipp i byxorna - nerifrån benslutet och upp.


Barngarderob

Tidigare hade fyraåringen alla sina kläder i en byrå, uppmärkt med bilder på varje låda (kortärmat, långärmat, byxor etc). Efter att han fick eget rum nyligen så har han fått ha sina kläder liggandes på hyllplan i en garderob i stället och det har väl funkat sisådär. Han har ett problem vid påklädningen varje morgon - för att kunna välja kläder så måste han dra ut alla ihopvikta kläder och titta på dem. Sen tillkommer då en tjatig mamma som tycker att han ska vika ihop alltihopa igen efteråt och då tar det så klart sin lilla tid med morgonbestyren. 
Nu har vi ändrat lite så att han lättare ska kunna hitta allt. Vi insåg snabbt att han har för mycket kläder, så det blev till att rensa ut rätt mycket. Allt som är slitet, i minsta laget, eller i material eller modeller han inte gillar slängdes ut. Alla tröjor hänger på galjar - vardagskläderna så att han själv enkelt kan nå dem. Kvar blev en garderob med bra överblick över allt och lagom mycket att välja på. Han var själv mycket nöjd och påklädningen gick som en dans i morse.

Magbild v. 18

Eller är det v.19? Jag har dålig koll nu och bf ändras med jämna mellanrum...


Det händer inte mycket mer än att magen inte bara är pösig nu utan mer badbollshård.

Tjolahopp

Ryggen har inte blivit bättre och efter kontakt med sjukvården vi får se om jag kan jobba så mycket mera. Jag tänkte ta mig till jobbet och provjobba några timmar idag i alla fall.
Som om det inte var nog med foglossningen så har jag fått svar på de prover som togs på sjukhuset för ett par veckor sedan. Det verkar som om struman är tillbaka och nu blir det extrakontroller varannan vecka så att inte hjärtat eller annat tar stryk.
Det är inte bra att vara gravid om man har giftstruma, varken för mamman eller barnet, upplyste en sköterska mig om. Nähä, verkligen - därför försökte vi inte skaffa barn förrän jag var helt friskförklarad heller :-(


Revolutionary Road

Kan inte sova, ryggen plågar mig för mycket trots att jag tagit för mig av den flytande Alvedon vi hade hemma till barnen. Tipsar i stället om en film ni inte ska se:

Revolutionary Road


Jag trodde att med de skådespelarna så kunde ju filmen inte vara annat än bra. Men nix - det är en av de sämsta filmerna jag nånsin sett! Den innehåller ingen romantik, ingen action, ingen humor. Bara djup tragik från början till slut. Enligt recensionerna så skulle det handla om det tragikomiska i den amerikanska idyllen och bla bla bla. Jag skulle snarare vilja säg att det enbart handlade om ett förhållande där kärleken för länge sedan ersatts med hat och djupt förakt. Två vuxna människor som sårar varandra på alla tänkbara sätt och filmen lämnar en illa berörd och nedstämd.

Jag kan ibland känna att folk skiljer sig alltför lättvindigt nuförtiden (och gifter sig lika lättvändigt från början), men man ska vara tacksam för att det 2009, i Sverige, finns en möjlighet att kasta in handduken och lämna något som är kört i botten. Jag är medveten om att skilsmässa har funnits som legalt val länge och i många länder - men i 50-talets USA var det ofta inget realistiskt val och det finns absolut länder där det än idag ses som orimligt av flera skäl.

Kakdekorationer

Jag är ett stort fan av oblatbilder till hemmagjorda tårtor - tänkte återkomma med ett inlägg om sådana vid senare tillfälle. Nu har jag i alla fall beställt oblatfjärilar till att pynta tex muffinsar (eller cupcakes som det tydligen ska kallas nuförtiden).

Visst är de fina? Sånt kan få den tråkigaste kaka att se riktigt lyxig ut.

Uppdatering 26/2:
Nu har de kommit och de ser jättefina ut.

Min nya passion:

Ägglikör-glass!

Med lite fantasi smakar det nästan som en Snowball eller en Lucky Swede. Tala om torrt när man tycker glassen är ett rätt ok substitut för gamla favoritdrinkar, haha. Herregud, det var länge sen man stod i brorsans första lägenhet och skulle blanda hemmagjorda Lucky Swedes på lördagskvällarna. Han hade ingen ordentlig visp och den råa äggulan fastnade i sugröret mer än en gång. Blää. Glass är rätt ok ändå.

Dumma dumma rygg!

Jag blir tokig snart! Ryggen sprängvärker sen flera timmar och alla smärtstillande ligger nu kvar i skåpet på jobbet :-(
Ringde barnmorskemottagningen för att få ny läkartid i veckan. Min vanliga bm var inte där och den jag fick prata med i stället hade inte mycket förståelse för min situation heller. Jag fick tid 9 mars! Det kan man inte kalla akuttid det nej. Jag hoppas det blir bättre under natten, men det är nog läge att besöka Apoteket i morgon.

Klädbyte

Skulle hem till en kompis och ville inte åka dit i full jobbuniform. Jag hade en kasse med en mammatopp liggandes i bilen i alla fall så jag svängde inom en butiksparkering vid ett industriområde på vägen. Inte en själ syntes till så jag parkerade längst bort från butiksentrén och bytte om. Inte riktigt så snabbt och smidigt som jag tänkt mig eftersom knytbandet i tröjan trasslade in sig. Jag hade åtminstone full koll så att ingen kom ut ur butiken. När jag bytt om tänkte jag att när jag ändå var där så kunde jag sticka in och titta i butiken lite snabbt också. Kliver ur bilen och när jag låser så ser jag att bilen bakom mig inte är tom! I den bilen sitter ett par i övre medelåldern - de pratar och tittar på mig, och de ser inte särskillt roade ut heller.
Lite skämmigt faktiskt. Jag borde inte vara så lat så att jag byter om i bilen igen.

När jag var ung (för 10 år sen) så bytte jag om i en taxi mitt i Londons rusningstrafik eftersom jag hade bråttom till en utekväll med polarna. Den taxiresan behövde jag inte betala för :-)
Nuförtiden är det knappast någon som vill se mig byta tröja på offentlig plats.

Rackarns!

(Jag tänkte det mycket värre uttryckt än så, men ni vet vad jag menar)
Jag borstade tänderna på barnen och skulle bara slänga in något i badrumsskåpet lite snabbt. Ut ramlar en flaska nagellack och självklart går den i tusen bitar och så har vi nagellack överallt. Nya handfatet!!!
Jag fick bort själva nagellacksfärgen och glittret däri, men det syns att ytan inte är riktigt bra. Maken pratar om att ta hem något supermedel från jobb och gnugga med - frågan är bara om vi skadar handfatet ännu mer.
Nu har jag tagit ut samtliga glasflaskor från skåpet - de får vara i sminkbordet i vårt sovrum hädanefter.

Barnvagnsdrömmar

Jag (som tidigare varit absolut barnvagnstokig) har naturligtvis hunnit fundera över barnvagn. Med sjusitsig bil med minimalt bagageutrymme så finns det inte så jättemånga vagnar att välja mellan. Åtminstone inte om man faktiskt behöver använda alla sju sätena emellanåt.
Det står väl lite mellan dessa vagnar:

Firstwheels City Elite
Den här vagnen var lillskruttans första och den var fantastiskt bra (åtminstone som liggvagn, som sittvagn var sufletten lite liten). Vill i så fall ha den i brunt eller turkos. Finns jättefräscha begagnade för runt 2000:-


Bugaboo Cameleon eller Frog
En smidig liten sak :-) Vill ha den i brunt, sand eller denim. Kostar en mindre förmögenhet ny (runt 9000:- utan tillbehör) men finns begagnade runt 4000:-

Som ni ser så får jag nog börja spara redan nu...

Är det slut sen?

Jag tror minsann att jag gick in i en mini-depression i helgen.
Det var så underbart att se lilleman på UL på fredagen, jag tycker att man då speciellt känner att det här är "på riktigt". Det ÄR verkligen ett litet barn därinne. Jag vet ju det annars också, men det blir så påtagligt just under UL, och jag grät lite lyckotårar när jag låg där och fick se vår lilleman.
Efter det blev det någon slags pladask i botten. Alla i omgivningen måste kommentera att det här är väl ändå sista gången. Man ler och säger käckt att jomenvisst, det här blir sista barnet. Ibland vill jag dessutom förekomma andra och säger själv att sen räcker det. Men vem bestämmer att det är stopp? ÄR det här sista barnet? Vi har ju en teori om att fem är ett lagom antal och vi har ju förresten bara erfarenhet av fyra, men är det tvärkört sen? Jag börjar bli i äldsta laget tyvärr. Synd att jag inte träffade maken när jag var yngre så kunde vi ha börjat tidigare :-)
Igår röjde vi lite i garderoberna och kollade igenom vilka babysaker vi kan ha till lilleman och vad som kan slängas ut. Det slutade med att vi i alla fall behöll lite rosa saker också, för "man vet ju aldrig". Jag tror att vi är menade att vara en stor familj. Samtidigt är huset i minsta laget redan, med en femma på väg. Åh, vad jag önskar att man kunde vinna nån mille på Lotto och bygga ut - då vore inget annat något bekymmer (fast då måste man ju spela också för att ha nån chans).

Det är förmodligen hormonerna som trilskas och jag har ju ett barn på väg att glädjas åt (tala om att ta ut framtidens sorger långt i förskott), men det har blivit en del tårar senaste dygnen.

Besök på köpcentrat

Hela familjen åkte iväg på lite shopping idag. Fyraåringen gick med pappa för att välja lördagsgodis och jag tog med de andra för att köpa byxor till femåringen. Han har nyligen gjort ett sånt där skutt på längden och växt ur alla byxor ut om två par, så det behövde handlas. Jag gick igenom flyttkartongerna med kläder som äldsten växt ur, men dels så slet han ut det mesta i den storleken och dels så var han väldigt smal medan femåringen alltid varit rund om magen. Det var alltså inte ett enda par som kunde komma till användning där. Jag är inte mycket för mysbyxor (som annars är det som passar bäst om man har ett barn som behöver extra centimetrar runt midjan) men det fanns mycket att välja på, åtminsone på HM. Tydligen är det i år helt ok med mudd i midjan på de coolare byxorna också :-) Vi köpte flera par som både jag och sonen var nöjda med.
Sen ville gänget titta på babyavdelningen efter något till lillebror i magen. Vi hittade världens sötaste lilla overall - en sån där tunn overall som passar bra till kalla sommarkvällar och höst. Det var leopardmönstrat med små öron på huvan och allt. Det känns lite tidigt att köpa något än så jag hängde tillbaka den trots ungarnas protester. Jag ångrade mig lite när jag kom hem, men förhoppningsvis finns den kvar ett tag till.

Jag har haft ont runt ljumskarna igår och idag och först tänkte jag att det nog var som hon hade varit hårdhänt på ultraljudet (lilleman ligger väldigt långt ner), men sen mindes jag att jag hade det så sist också och då hörde det ihop med foglossningen.
Jag fick stängningen på lagret häromkvällen igen förresten. Jag har visat mitt läkarintyg för chefen, men jag fick tillbaka det igen. Det finns inte så mycket de kan göra för mig, orkar jag inte så får jag gå helt enkelt. Det är väl bara att gilla läget antar jag. Fem långa månader kvar - men på det hela taget så är det inte alls så illa som förra gången. Än är jag med på banan. Ett paket Panodil Zapp i personalskåpet så står jag ut.

Vi vet vad det blir :-)

Började dagen med ultraljud på sjukhuset. De frågade redan innan jag la mig ner om jag ville veta könet också. Jag blev helt paff, för de brukar aldrig vilja tala om det i vår del av Skåne. Självklart ville jag veta! (Nu sparade jag 1500:- på att inte göra om UL privat.) Jag är alldeles för nyfiken och vill gärna kunna planera framåt lite.

Det blir (som vi trodde)......tu-tu-tu-tu--tu-tuuuuuu *fanfar*

en lillebror! Helt perfekt liten gosse, tio fingrar, tio tår.

Troligtvis en liten Clint IVAR Mikael :-)


Födelsedatum flyttades framåt igen. Tydligen tänker han inte komma förrän 30 juli. Det betyder i sin tur att jag började med mammakläderna nånstans i v.6 och typ testade positivt dagen efter cellerna börjat dela sig, haha. Fast så var det med lillskruttan också - de flyttade fram bf flera veckor, hon föddes före bf och då såg hon ut att vara ett par veckor överburen... Vi siktar på att han kommer nånstans efter mitten på juli då.

Sportlovsmorgon

Jag blev flyttad till annan avdelning igår och jag kunde lägga mig utan ryggont :-)
Maken körde till jobbet strax efter 05 och några timmar senare kom barnen in en efter en och kröp ner under täcket. Sen låg vi och sjöng länge, länge och det blev inte frukost förrän klockan var nästan 9.
Termometern ute visade gräsliga - 11.6 när vi kom upp och jag fick betala en hel femma för att slippa gå ut till brevlådan och hämta tidningen. (Undra på att barnens spargrisar är fulla jämt.)

Nu har jag lovat att köra några race på MarioKart och sen bär det av till fritids/dagis/jobbet vid lunch.

Inget läkarintyg ännu

Var ju hos läkaren i onsdags och de skulle genast skicka hem ett intyg om att jag måste omplaceras på arbetsplatsen. Vet inte vad genast innebär för en läkare, med  renskrivning eller annat, men nog borde det väl ha kommit fram inom en vecka?
Idag jobbar jag kl 15-20.30, lagerskift med samma gamla tunga lyft (jag ska hjälpa kunder att lasta möbler?!), palldragning etc
Kommer min chef att bry sig utan intyget? Kommer jag att säga ifrån? Kommer jag att strejka genom att gå hem tidigare om jag får för ont? Troligen inte. Ibland är jag bara för mesig.

Jag har faktiskt haft ett par dygn nu som jag har kunnat röra mig ganska obehindrat, så än finns hopp om drägliga dagar. Det är väl bara att hoppas att det håller i sig kvällen ut.


Bedtime Stories

En Disneyfilm som jag kan tänka mig att se, utan att det kommer som önskemål från barnen för en gångs skull :-)

Bedtime Stories

Egentligen har jag rätt svårt för Adam Sandler och hans icke rumsrena ungdomshumor, men den här verkar helt ok. Den handlar om en man som berättar sagor för sina brorsbarn. Dagen efter så blir sagorna verklighet...

Citat ur Helsingborgs Dagblad idag 17/2:
" Att ha Adam Sandler i en Disneyfilm låter kanske lika säljbart som en teddybjörn med stoppning av asbest."

Jag hoppas att jag kan komma iväg och se den.

Tomtar

Det här är makens hörna av sovrummet. Att säga att han samlar är kanske att överdriva, men han har alltid varit barnsligt förtjust i Trolltyg i Tomteskogen som gick på tv runt jularna "när vi var unga". Den första tomten som kom in i vårt hus är den stora i gungan, den fick maken av mig på bröllopsfesten när vi var nygifta. Sen har det kommit till fler efter hand: Där finns en pappa som läser för sin son - på undersidan sitter en hjärtformad lapp där det står nånting i stil med "nästa år är de två". Det var en Fars Dag för länge sen han fick den :-)
Där finns ett par som håller i ett guldhjärta och den köpte vi på någon årsdag.

Jag vet inte om man kan påstå att de är vackra, men vid det här laget har vi många minnen runt dem så de lär väl finnas i huset för alltid.

ledig dag

Jag var ledig från jobbet och det är sportlov så vi behövde inte gå upp tidigt för att skjutsa till skolan heller :-)
Framåt förmiddagen skulle nioåringen hem till en kompis och efter det så åkte vi andra hem till mina föräldrar och fikade. Två barn ville vara kvar där och titta på film och pyssla, så jag och skruttan fick åka hem själva.
Efter lunchen sov hon middag och när jag packat alla leveranser som skulle iväg så visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till, själv. Jag bestämde mig för att INTE städa och göra såna där måsten. Tvätten fick ligga kvar i maskinen och disken fick stå. Man måste ju kunna klara av att vara helt ledig några timmar! Sen började jag i alla fall med lite småprojekt: Flytta badrumslampan som hamnat ett par cenitimeter snett och som vi retat oss på sen i julas. Flytta över de sista tavlorna mellan barnens rum. Efter det kom jag inte på något mer att hitta på. Det slutade med att jag tittade på skräp på tv och åt en portion glass bara för att jag kunde. Jag är inte van vid att vara hemma utan barn som vill ha uppmärksamhet.
När skruttan vaknade fick jag ändå hänga upp tvätten.

Blommor på frihand

Målade lite dekorationer på lådan för post, reklam och räkningar...


Ev så låter jag mönstret fortsätta ner över lådorna någon dag. Vill inte att det ska bli för plottrigt i köket bara.

Det giftiga kaffet

I Kvällsposten idag så kunde man på en helsida läsa om det giftiga kaffet. Ju billigare kaffe ju mer nickel och siffrorna såg ganska skrämmande ut. Folk på gatan hade upplysts om de höga halterna och de skulle typ genast byta kaffesort.
Sen läser man det finstilta:
I de kaffesorter som är allra giftigast får man i en kopp kaffe i sig....hör och häpna.....lika mycket nickel som i fyra glas kranvatten! Scaaaaary! Ej att förväxla med arsenik alltså.

Nu dricker jag inte kaffe alls eftersom jag inte står ut med lukten, men efter graviditeten så kommer jag nog att våga mig på att dricka kaffe på fikarasten trots allt.

Alla hjärtans dag



Maken och jag försöker komma iväg och äta middag på tu man hand vid Alla Hjärtans dag. Förra året sköt vi upp det först till påsk och sen på obestämd tid. Vi har fortfarande inte kommit iväg och det blev inget den här gången heller. Jag har jobbat sent och sen har vi haft uppesittarkväll med barnen och Melodifestivalen i stället.
En del år har vi skrivit Valentinkort till barnen, om vad de är duktiga på och att vi älskar dem etc. I år blev det bara hjärtformat godis och myspys i soffan. Trevligt det också. 
Jag tror vi är ganska bra på att visa hur mycket vi älskar varandra så egentligen behövs inte en särskild dag till sådant, men visst är det trevligt med lite extra att fira.

Biokväll

Jag och nioåringen såg Bolt på bio.


Den var riktigt rolig. Mycket action - jag höll mig vaken filmen igenom.

Sonen hade fått lov att dricka läsk till popcornen vilket resulterade i att han fick gå ut och kräkas mitt i filmen, men sånt är livet.
(För de som inte följer bloggen vill jag bara påpeka att han är inte sjuk - han bara kräks väldigt lätt. Han har medicin men den tar han bara till läggdags eftersom man inte kan äta efteråt.)

Besked

Det lutar åt det håll vi hade funderingar mot och det är bara att lära sig att leva med det.
Vi fick höra mycket positiva saker om vår kille under samtalet. Vi tycker ju själva att han är världens bästa, men vi är kanske lite partiska :-) Nu fick vi svart på vitt att han är väldigt intelligent, han ligger över huvud taget över sin åldersnivå på alla sätt. Fick även höra att han är framåt, lätt att tycka om osv. Då känns det också lättare att ta medföljande bitar.
Underbart att höra för en mamma och en pappa. Det kan få vara ok att memorera landsgränserna i världsatlasen hellre än att höra sagor, även om man bara är fyra år.
Tiden får utvisa om samhället kan pressa in honom i samma form som alla andra. Vi kommer alltid att älska honom lika mycket oavsett.

iskall fredag

Klockan är nu ca 9.30 och det är - 6.5 grader ute! Brrrr....
Bor man som vi i Skåne så är det tillräckligt gräsligt för att man ska vilja stanna inne dygnet runt. Vi var förstås tvugna att packa in oss i bilen som vanligt i morse för att skjutsa nioåringen till skolan, men vi frös nästan ihjäl på kuppen.

Idag är det (åter igen) en sådan där avgörande dag då man får reda på vilket riktning livet ska fortsätta i. Vi har läkarbesök för fyraåringen. Jag och maken ska dit alltså, sonen får inte vara med den här gången. Jag vet inte riktigt vad de kommer att säga - rättare sagt, det finns bara två alternativ men vi vet inte vad det lutar åt. Skrämmande, även om det hur som helst blir en lättnad att få besked.


Knepigt

Idag sprang jag på en bekant och han påpekar att nu är magen verkligen stor och rund. Plötsligt går han fram och smeker över min mage! Inget sexuellt eller sådär naturligtvis, utan mer som "jag undrar hur det känns att röra vid den". Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga eller göra så jag låtsades som ingenting.
Jag vet att en del gravida har varit med om att tom främmande människor går fram och rör vid deras magar, men jag tror inte det har hänt mig förut. Det hade ju varit en helt annan sak om han typ tagit mig på bröstet, men ändå...
Om jag tycker en man har häftiga muskler så går jag inte fram och drar handen över låret eller överarmen på honom för det! Inte ens om vi träffas dagligen.
Gör folk verkligen sånt eller är det bara fritt fram att röra gravida kvinnor?

Hos doktorn igår

Doktorn drog i mina ben, tryckte på min rygg och kände mig till och med på halsen. Hon frågade om hon skulle sjukskriva mig - men nix, jag vill inte gå hemma i 22 hela veckor till. Än så länge är jag på benen. De ska i alla fall skicka ett intyg om jag jag inte ska göra fysiskt arbete. Haha, med mitt jobb, vad blir det egentligen kvar? Det blir något för min chef att fundera på. Jag får väl gå hem ändå om de inte kan lösa det.
Jag blev vidareskickad till sjukhuset för blodprov, bara för att kolla så att struman håller sig borta. Jag hade räknat med att vara borta från jobb en timme, kanske en och en halv. När jag flera timmar senare satt kvar på sjukhuset skickade jag ett snabbt sms till min man att "Nu har jag varit på sjukhuset i två timmar". Jag skrev inte mer än så, vi brukar alltid ringa och stämma av efter läkarbesök och annat viktigt.
Sen åkte jag tillbaka till jobbet och tänkte inte på telefonen förrän jag framåt kvällningen var på väg hem. 9 missade samtal. Hemifrån! Maken hade inte haft en tanke på att jag skulle på planerat läkarbesök och han hade fått lite småpanik - åkt från jobbet tidigare, hämtat hem alla barnen och ringt mina föräldrar. Han hade inte ens försökt nå mig på jobbet. Jag fick faktiskt skäll för att jag varit så otydlig :-/
Jag tycker nog att långa läkarbesök är så vanliga under mina graviditeter så det är inte mycket att fundera på, mer än att det är trist då. Å andra sidan så har jag tuppat av på jobbet förr, så inget scenario är omöjligt.

Om Skruttan själv får välja

Mormor passade barnen en stund på morgonen och hon försökte verkligen att få på lilltjejen något passande i klädväg. Skruttan hade redan bestämt sig för vad hon ville ha från byrån och allt annat var lönlöst. Mormor gav upp till slut.
Det fick väl bli röda prickiga pyjamasbyxor, aprikos kjol och randig velourtunika då!

1 - 0 till Skruttan

Nioårskalaset

Det blir inga kort på vare sig store killen eller festdeltagare, mer än skruttan då som är tillräckligt anonym för att få vara med på bloggen i festklänning. Tänkte ta kort på tårtan men då kameran var urladdad (jag och kameror...) så tog maken ett par kort med sin mobil och sen har jag inte lyckats få honom att lägga över dem till datorn än.






Jag skojade innan om att jag kunde vara med att dansa, men nioåringen bad mig låta bli. Hans kompisar skulle ju vara där, sa han. Femåringen fick tillsägelse om att i fall han tänkte dansa så var det inte twist som gällde utan mer åt breakdance. Lillasyster fick vifta på rumpan hon, men hon är liten nog att vara ursäktad.
Gästerna kom med en stor hög presenter - mest Lego i alla former. Det är väl det alla önskar sig när de fyller 9 kanske och killen var jättenöjd. Två modeller hann han bygga ihop före läggdags.
Fyraåringen valde att vara med mormor i sommarstugan i stället och det gjorde han rätt i. Kalaset varade bara i 2½ timme och det räckte faktiskt. Alla gick hem mätta och genomsvettiga, med ballong och kalaspåse i handen.

Nya rummen

Jag hade tänkt ta en massa bilder på hur barnens nya rum växte fram, men sen glömdes kameran bort och så här i efterhand ser jag att de få kort som togs inte var något att ha.
Det knepiga med flytten var att alla rum var fullt möblerade och vi helt saknar utrymme för förvaring.
Exempel: Kökssoffan som stod i uterummet skulle ut i gäststugan - men då måste vi först flytta ut en säng från gäststugan till femåringens nya rum - i femåringens nya rum stod nioåringens säng och tog upp plats - nioåringens säng skulle ut i uterummet - i uterummet stod en kökssoffa....
Ett tag stod möbler från tre rum inträngda i vardagsrummet. Maken skruvade febrilt upp rullgardiner i uterummet och varje gång han fick upp en (de skulle dessutom kapas först) så var vi snabbt där och ställde en möbel nedanför.

Nioåringens rum:
Jag är inte alls glad för rullgardinerna. Vi dividerade länge om vi skulle ha persinenner, lamellgardiner eller rullgardiner och nu vet jag inte riktigt varför vi valde det senare. Men, men... om vi trots allt inte bygger ut "på riktigt" så kommer uterummet att bli två sovrum med vägg emellan och två dörrar den dagen så nya bebisen är stor nog att behöva eget rum. Då kan vi fundera på att byta ut rullgardinerna igen. Eftersom det är fönster på fyra håll i uterummet så har vi valt tre fönster där rullgardinen alltid är nere som en vägg för att man ska kunna möblera lite bättre. Killen har tre meter fönster in mot vardagsrummet och det gör att när gardinerna är uppdragna så ser båda rummen större ut och när de är nerdragna så ser det ut som en vit vägg.
Där finns en dörr som vetter ut mot gården och den har vi reglat med hänglås för att ingen ska bli frestad att gå ut det hållet när vi inte ser. På sommaren finns dock möjligheten att där är öppet. Dörren är ganska tråkig och där har vi nu satt en fondtapet i form av en skog med vattenfall (lite 80-tal tyckte maken, men sonen är glad). Det är lite svårt med tavlor eftersom det är begränsat med väggar att spika i, så vi har fixat lite med saker i taket och saker som hänger från fönstren. Bla hänger en jättedrake i form av ett gammalt flygplan i ena hörnet. Det blev ett riktigt ungdomsrum när det var klart.
Det kanske låter lite märkligt att möblera ett uterum till ett sovrum för barn, men faktum är att det trots allt blev så bra att maken ett ögonblick undrade varför inte vi lagt beslag på det rummet, med utsikt över en gröning och fågelholkar på ett par meters avstånd.

Femåringens rum:
Eftersom han blev storebror ganska snart efter sin ettårsdag så har han aldrig haft lyxen att ha ett eget rum förut. Han är mycket nöjd :-) Han har nu ett eget lekbord, stort nog att rymma både Lego-slott och en uppbyggd Playmobilvärld. Då lillebror har kvar hans gamla sänghimmel inne hos sig så blev han i stället erbjuden min gamla sänghimmel som jag hade som liten. Det vita stora nätet som omger hans säng är numera ett prinsnät, så det så.

Fyraåringens rum:
Fyraåringen har heller aldrig haft eget rum förut och han ville faktiskt fortsätta bo ihop med ett syskon. Nu råkar det vara så att han behöver få vara ifred på ett annat sätt än de andra någonsin har behövt (utan att han är medveten om det själv tror jag) och de andra behöver vara ifred för honom och hans behov. Han har fått ha kvar våningssängen (som egentligen är en låg loftsäng med madrass under) inne i sitt rum, mycket eftersom han har en koja under där. Han har fått ett eget lite mindre bord med lägre stolar och så det bästa av allt - ett riddarslott. Det är ett sånt där slott från Ikea, som man bygger upp som ett tält. Han älskar att sitta där inne och därför fixade jag raskt en madrass som täcker golvytan, gosiga småkuddar, samt en himmel i regnbågsfärger med guldprickar. Tyget är köpt i Indien och något av det vackraste han hade sett i hela sitt liv sa han. Bilden är tagen på tyget som täcker tak och ena väggen (en bit rygg avslöjar en kille som varken kunde sitta stilla eller hålla sig utanför medan jag tog kort):


Vi sa att han nu kunde välja var han ville sova eftersom han har hela våningssängen för sig själv......och han valde slottkojan. Han har sovit därinne varje natt nu och är han i sitt rum så sitter han garanterat därinne. Det går väl över så småningom antar jag. Så länge han är lycklig så får han väl sova där. 


Fullt ös medvetslös

Den här helgen hade jag ledigt och det betyder att vi måste "passa på" att göra allt som borde göras. Jag och maken är bara ledig samtidigt fyra dagar i månaden (dvs två helger) så de dagarna brukar vara fullplanerade.
I lördags ägnade vi dagen åt att göra ett extra sovrum. Vi vågade inte skjuta upp det längre - min rygg blir knappast bättre framöver. Det som tidigare varit ett isolerat och inglasat uterum är numera nioåringens sovrum, i väntan på utbyggnad. Vi satte bla upp elva stora mörkläggande rullgardiner och det blev faktist riktigt, riktigt bra. Mer om det kommer vid senare tillfälle, med foton. Rummet han haft tidigare blev således sovrum för femåringen och han och fyraåringen behöver inte längre dela rum. På gott och ont får man väl säga, den yngre av dem var inte alls nöjd med det här men vi tror det blir bra.
Söndagen gick åt att röja vardagsrummet från alla saker som tidigare förvarades i uterummet och på eftermiddagen drog vi igång födelsedagskalas/disco för nioåringen. Han visade stolt upp sitt jättesovrum, som med gardinerna uppe har kanonutsikt. Vi bestämde att jag skulle hålla i frågesport, tårtservering etc och maken skulle vara DJ - varpå han drog igång öronbedövande tysk tecno i två och en halv timme. Med åtta gäster så gick det åt två ekonomipåsar chips&ostbågar, över 3 liter dricka och en och en halv tårta...
I söndags kväll var jag och maken slutkörda och somnade före kl 22.

Ryggen är som den är efter dessa projekt, jag har ny läkartid på onsdag.

L'oreal Glam Shine Blush

Stor favorit bland läppglansen!


Nyansen Rosewood Blush är jättefin till vardagssminkningen. Det här är nog fjärde eller femte färgen jag köper från den här serien och jag är lika nöjd varje gång.

bra och dåligt idag

Bra:
Jag hade en timme helt själv på köpcentrat. Hittade en mammajacka på HMs rea. Det fanns bara en, men den passade perfekt och var tillräckligt billig för att jag skulle unna mig lyxen av en jacka jag bara har användning för några månader till. Jättesnygg dessutom! Äntligen en jacka som jag kan knäppa över magen. En milkshake och läsa tidningen i lugn och ro på det så var det en riktigt bra timme.

Dåligt:
Jag vet inte riktigt om jag ska skylla mig själv, men efter en timme på benen så hade jag ont i ryggen redan när jag klockade in på jobbet. Det blev inte bättre heller och jag gav upp och åkte hem till slut. Ska försöka jaga min bm och läkare på måndag för att få ett intyg om att det är dags att sluta dra lastpallar och lyfta garderober.
Jag har börjat med stödgördel (fantastiskt sexigt,särskilt i kombination med stödstrumporna) men jag tycker inte det hjälper alls.

Mario Kart Wii

Det absolut roligaste man kan spela :-)
T.o.m. maken kan tänka sig att tävla mot mig. Det går tyvärr inte att tävla mot barnen länge - även femåringen klår mig med hästlängder.
 bild lånad från Nintendo.com

Max Factor Natural Minerals Foundation

Jag har hört så mycket om det fantastiska med det nya mineralbaserade sminket. (Jag undrar vad det är för sorts mineraler, jag tänker bara på salt, sten eller liknande. )
Nu har jag provat i alla fall. Tyvärr så kändes denna foundation varken lätt, täckande eller naturlig. Det var mer som ett lager färgat damm i ansiktet. Jag tvättade bort det direkt och valde min vanliga cremefoundation. Kanske är det jag som gör fel? Jag tog i alla fall fel nyans, jag valde den näst längst ner på skalan men har insett att jag är blekare än så.
Jag har ganska ytliga blodkärl runt ögonen och behöver något som är mer täckande än den här.


Utmaning

Jag fick en utmaning av Carola så det är väl bara att svara då :-)

4 av mina favoritprogram på tv:

  • Prison Break (fast samtidigt är det skönt att det tar slut snart innan det blir för mycket av det goda)
  • House
  • Såld på hus
  • Criminal Minds


  • 4 saker som jag gjorde igår:

  • Handlade på IKEA
  • Åt semla
  • Spelade Mario cart på Wii
  • Jobbade

  • 4 saker som jag längtar till:

  • Nästa ultraljud
  • Våren!
  • Värmen
  • Bebis ankomst

  • 4 Favorit restauranger: 

  • Maria Tapas
  • Sundsbåtarna Helsingborg-Helsingör
  • Det är väl de jag kan komma på, går sällan på restauranger nuförtiden


    4 Saker på min önskelista:

  • Att vi får hålla oss friska
  • Att maken trivs bättre på sitt jobb
  • Att vi kommer iväg på semester innan min foglossning blir för illa
  • Att det inte är stekhett i juli :-)

  • Jag i min tur utmanar då
    Cissi, Fransyskan, Ulrika, Ulrika med mirakel


    Tänder

    När jag skulle bege mig hem från jobbet idag så kastade jag en blick i spegeln i personalens omklädningsrum och insåg att jag hade en stor bit dill mellan framtänderna :-(
    Den hade alltså suttit där sedan jag åt potatissallad till lunch - och efter det hade jag varit på personalmöte, på samtal med min chef och sen jobbat bland kunderna i ytterligare tre timmar. Ingen har sagt nåt! Känns lite pinsamt i efterhand.

    I bilen på vägen hem lyckas jag bita sönder en tand (en av de synliga uppe) så det är till att ringa tandläkaren i morgon. Det ser ut som om jag har en smal glugg mellantänderna, så pass stor bit gick av. Rackarns också!

    Om Englandstiden

    Tänkte dra lite kort om varför jag bodde i London....
    Jag åkte till London som au pair efter gymnasiet. Tanken var att jag skulle stanna i fyra månader - men det blev i stället sammanlagt fem år. Jag provade lite olika ströjobb och var sen i Sverige ett mellanår och läste till reseledare. Efter det emigrerade jag helt till England. Jag fick jobb på Svenska kyrkan och sen vidare till Army Museum i Chelsea, med inhopp på svenska ambassaden. En dag hälsade jag på en kompis som jobbade på ett svenskt företag i norra London. Hans chef erbjöd mig jobb där och jag tänkte varför inte. Efter ett antal intervjuer började jag redan följande måndag, jag fick fast heltidsanställning och sen blev jag liksom kvar. När jag fick barn så blev jag tvungen att säga upp mig, jag var inte beredd att lämna bort min son efter den korta mammaledighet som gäller i landet och vi blev bostadslösa.
    Det var enormt slitigt att flytta tillbaka till Sverige och jag kan lätt säga att det inte var mitt förstahandsval. Men outgrundliga äro Guds vägar som man säger :-)
    Efter föräldraledigheten fortsatte jag att jobba på samma företag som i England, fast nu i min nya hemstad. Sen har livet rullat på och jag är jobbar där än.

    Jag längtar inte tillbaka, har man familj så är Sverige ett mycket bättre land att bo i. Naturen utanför knuten, en bostadsstandard som inte går att jämföra mm. Men jag vore heller inte den jag är om jag inte hade haft de där åren med mig.

    Nyhet Elodie Details

    Det finns mycket kul i årets kollektion från Elodie Details. Limited Edition är den här gången ett lyxigt set med napphållare och napp i svart resp vit pianolack. Hur coolt som helst!
    Jag har flera favoriter bland nyheterna, men i första omgången till Lilla Skatt kommer bla dessa:

    Napphållare Angel Lace:

    Riktigt sockersött! Perfekt till bröllop och dop.

    Napp Blue Jeans Baby

    Till coola små killar (och tjejer).

    Rattmuff

    Det var grymt kallt i morse och i brist på bra vantar så där i sista minuten så fick jag med mig en rattmuff ut till bilen. Jag har INTE valt färgen själv - den här rattmuffen fanns med i ett påskägg som käre Påskharen var vänlig nog att lämna till mig förra året. På med rattmuffen, det såg ut som jag vet inte vad, men det blev inte fullt så bitande kallt att hålla i ratten.
    Jag: Det är ju så vackert så man får nästan tårar i ögonen.
    Store killen: Tårar? Du menar väl kväljningar?!

    Han var nog närmare sanningen.
    Den matchar i alla fall de stora tärningarna som hänger i backspegeln (de fanns i samma påskägg).

    Store killen 9 år idag!

    Tänk vad tiden går!
    När barnen fyller år kommer alltid minnena från vad som hände den dagen de lämnade magen. Jag är lite lat så jag kör en repris av ett tidigare inlägg...

    Chelsea/London 2 feb 2000:
    När jag hade gått över tiden två veckor fick jag  tabletter som skulle sätta igång värkarna och de sa att inom 24 timmar skulle jag ha mitt barn..... En vecka senare, 21 dagar över tiden, vaknade jag av att vattnet gick. Efter koll med sjukhuset så packade jag väskan och värkarna började strax efter kl 09. Det var dags att åka in och väl där blev de starkare och starkare. De kollade allt och sa att det här kan ta tid, så åk du hem så länge, än är det inte dags. Vid det laget så gjorde det så ont att jag kräktes, så jag fick en spyhink med mig i taxin hem.
    Jag tog mig uppför trapporna till lägenheten och stupade i säng. Ringde sjukhuset och sa att det här går inte, jag måste in och få bedövning. Taxi tillbaka igen och jag blev direkt lagd på en brits. Alla förlossningsrum var upptagna så jag låg i korridoren när de sa "Det är försent för bedövning, barnet är på väg ut". Jag hann in på ett rum när krystvärkarna tog fart och kl 14.20 kom han. Plötsligt hade jag ett barn på magen, en kille på 3, 8 kg. Jag var helt förvirrad! Enligt tre olika utraljud bar jag på en liten underviktig tjej, i väskan låg bara rosa kläder. Vart hade mitt barn tagit vägen? Jag skrevs ut kl 16.20 men tjatade mig till att få stanna kvar eftermiddagen och natten.
    Fem dagar senare ringde min chef och frågade om jag skulle komma till jobbet nästkommande måndag, då var mammaledigheten slut. Jag hade ingen lust att skaffa vare sig barnflicka eller plats på spädbarnsdagis, så jag sa upp mig och vi flyttade till Sverige.

    Nu är han alltså hela 9 år! Det blir kalas för klasskompisarna nästa helg. Eller ja, inte kalas...inget sånt töntigt...här ska bli disco med servering av chips och läsk!
    Han önskade sig mest av allt ett PSP och det fick han. Maken har fyllt det med spel och jag får erkänna att vi har fått ladda om det två gånger redan innan vi slog in det - för vi var ju tvugna att provspela lite :-) Där finns tom gamla herderliga spel som Bubble Bobble och Boulder Dash, som hörde till mina favoriter på stenåldern när det fortfarande var vanligast med Atari eller C64. Antika grejer! På en PSP kan man titta på film i bilen om man vill vilket var rena sience fiction när jag var ung (ojoj vad jag känner mig gammal). Han fick också ett munspel som han blev fantastiskt glad över, och så lite Indiana Jones-LEGO, en prenumeration på Kalle Anka och en rosa skjorta.

    Dags att dra ner tempot

    Efter första veckan med nytt schema och ny bemanning så kan jag säga att jag är helt slutkörd. Jag går på knäna under nya arbetsbördan efter jobbhelgen och har meddelat min chef att förflytta mig från lagerskiften omedelbart. Vi får se vad som händer, men jag drar inte lastpallar till förbannelse och gör tunga tvåmannalyft själv. Nix!
    Ser fram emot ledig dag idag.

    RSS 2.0