Nesting

Jag vet inte riktigt hur man översätter det där uttrycket: Nesting. När jag väntade första barnet i England pratade man mycket om nesting och hur blivande mödrar "boar in sig" precis som djurmammor bättrar på sina bon inför ankomsten. Säger man kanske att man boar sig? Låter inte rätt. Inte heller hör jag något här om att det hör till de vanliga gravidgrejerna.

Det blev i alla fall inte så mycket vilat idag. I stället låg jag på soffan och retade mig på att soffan börjar bli sliten, att vi borde ha snyggare gardiner osv.
Så idag har jag bytt tyg på fondväggen bakom tvn, tvättat och ändrat panelgardinerna (vilka stora fönster vi fick med bara halva antalet panellängder!), ställt in ett bord i mellanpojkarnas rum så att det antika finbordet i vardagsrummet kan användas till annat än legobyggen (tex sena middagar för oss vuxna), satt upp en ljuskrona i taket, börjat röja uterummet inför ombyggnaden till två sovrum, gjort en fondvägg bakom barnens loft/våningssäng....

Inte mycket vila alltså, men jag piggnade till på köpet.

Mer vetande

Om en person går framåt på en gång och det plötsligt står ett hinder i mitten av vägen så väljer majoriteten att passera till vänster.
Det finns de som har gjort noggranna studier av sådant beteende och vad jag vet så stämmer det.
Fundera på det nästa gång ni tex går i ett varuhus där det finns avbrott i "gångbanan". Någon vet vilken sida ni kommer att välja och därmed också vad ni kommer att se längs er väg.

Vänstertrafik

Varför började alla länder med vänstertrafik?
För mycket länge sedan hade man lansen/vapnet på höger sida och så även sina motståndare - alltså färdades man på vänster sida av varandra.

Det här diskuterades på jobbet häromdagen och är ännu obekräftat av någon mer professionell källa. Men det låter helt logiskt. På stigar förr är det helt tänkbart att man färdades till vänster vid möten, senare med hästar på vägarna. Numera har man sällan vapen med sig och behöver inte vara beredd på strid vid alla tillfällen.
Vet inte varför många länder valde att byta till högertrafik? Kan det kanske vara för att ögat alltid börjar att registrera saker till vänster?

Mammabyxor

Jag är akut behov av fler mammabyxor! Nu har jag bara ett par, plus ett par mysbyxor då men de går jag inte ut i. Igår kom ett par mammajeans som jag beställde för flera veckor sedan. Jag hade köpt storlek S, precis som jag har i det andra byxorna och alla andra mammakläder jag har. Jag får dem inte ens upp över höfterna!

Det är tydligen inte bara magen som blir större :-(

Fast vem tror egentligen att det bara är bebis m.tillbehör som gör att jag brukar lägga på mig ca 25 kg varje gång? Nu har jag iofs inte gått upp så mycket än (förmodligen har jag hittills kräkts i ungefär samma takt som jag har frossat), men det går inte längre att blunda för att både lår och bakdel har ökat på.

Jag har fått tid för nytt UL igen 20 feb. Hoppas att de kan tala om för mig vem det är som bor i min mage den här gången. 


Lite sliten

Tänk vad fort det går att slita ut sig! Ett par hysteriska dygn så är man betydligt mindre pigg än vanligt.
Vi fortsatte i samma stil med läkartider att passa. (Det finns en anledning till varför ett av barnen har inbokad läkartid varannan dag, men det tar vi en annan gång.) Rallykörning för att fixa dagislämning (som kontrar med att vilja ha barnen lämnade vid olika tidpunkter och olika platser pga av teater och annat trevligt) och så jobbet som man gärna ska hinna med också.
Kände mig ruskigt sliten på jobbet igår och så går man då bland halvsjuka människor som hostar en upp i ansiktet eller påpekar att man inte ska prata med deras barn för de har spytt på morgonen. När jag kom hem så tog det ungefär en halvtimme och sen var jag genomförkyld! Hur sjutton kan det gå så fort? Jag läste saga för några av barnen och blev mer och mer täppt för var sida jag läste. Sen kom rinnsnuvan. Varför nästäppa samtidigt som näsan rinner oavbrutet? Så onödigt!

Tur jag är ledig idag, men det hade ju varit kul att kunna göra något annat än ligga i soffan omgiven av snytpapper. Behöver vara pigg och frisk igen i helgen. I likhet med resten av befolkningen så är inte heller jag sugen på att ta sjukdagar.

Allt på en gång

Gårdagen var helt hysterisk och jag formligen däckade när jag kom hem från jobb...

Vi hade två läkarbesök inbokade på mogonen - olika barn, olika platser, med en timmes mellanrum. Maken gick och la sig direkt när han kom hem kvällen innan med huvudvärk och ont i bihålorna, men vi hann bestämma att vi skulle ta ett barn var.
Sagt och gjort: Upp tidigt och väcka två barn. Lillskruttans ena öga var vinrött - ok, ögoninflammation, men hon måste ändå till sin läkartid. Store killen till skolan. Ringa mormor och höra om hon kunde passa tredje barnet en stund på morgonen.
Väcker maken innan jag ska iväg med två....han sätter sig upp och det rinner var ur ena örat. Jaha, han får boka läkartid till sig.
In till sjukhuset några mil bort. Lillskruttan var så glad och nöjd med allt, trots att de tog tre rör med blod och sedan gjorde pricktest. Hon reagerar kraftigt på ägg fortfarande, men vi ska försöka introducera mjölk i vår. Hennes astma är som bortblåst och nu ska vi trappa ner på medicinerna. Jätteskönt! Tänk att hon var så jättejättedålig för ett år sen och inte kunde syresätta sig utan mediciner och/eller syrgas. Det finns tydligen inga bevis för att det var mögel som gjorde henne dålig, men jag tycker det är uppenbart när hon blir helt bra samtidigt som vi flyttade ut och mögelsanerade.
Fyraåringen fixade sin tid galant på sitt håll, med halvrisig pappa i släptåg.
Jag hann precis hem och byta kläder och lämna barn hos mormor och sen rusa till jobbet. Jag var riktigt uppe i varv hela dagen och lyckades inte riktigt stessa ner. Hade scematid till 20.15 men kom inte därifrån förrän 20.40. När jag kom hem hade maken precis kommit hem från sjukhuset (tack gode gud för mormor som kan rycka in ibland). Han hade fått tid på vårdcentralen som skickade honom vidare till akuten. Ena trumhinnan är helt förstörd och det kommer förmodligen att behövas kirurgiska ingepp för att rädda hörseln. Han hade rör i öronen i flera omgångar som barn och med den här öroninflammationen hade ärren spruckit och förstört hela trummhinnan. Han hade inflammation på andra örat också samt bihåleinflammation. Grattis till honom. Idag är han på jobbet som vanligt. Han tyckte att vaddå, han hade ju inte hög feber... Tur att han sitter instängd på sitt kontor och inte träffar folk i alla fall. Han är arbetsnarkoman och skulle inte ta en sjukdag om han inte var livshotande sjuk.

Lillskruttans öga blev inte mer än rött och på kvällen var det bra igen. Förmodligen hade hon bara lyckats riva sig lite.
Idag slutar jag tidigt *trumvirvel* redan kl 17. Så jag hinner köra rally hem och plocka upp alla från dagis och fritids för en gångs skull.

Dagens mening:

- Stäng munnen när du tittar neråt!!

(Sagt av mig till dottern 1 ½ år. SÅ kul är det inte att städa bort matrester från köksgolvet även om man har en ny snygg dammsugare.)
Att man överhuvudtaget behöver formulera en sådan mening gör att man för ett ögonblick stannar upp och undrar vems liv man har hamnat i.

HM beställning

Jag har slängt in en beställning på HM. Det blev lite vår/sommarkläder. Tyvärr var mycket av det jag var ute efter redan slutsålt eller kunde levereras i april (och så länge vill jag inte vänta).
Till mig blev det:

Jag hoppas att de ska funka med magen även om det inte är mammakläder.

Till store killen blev det:

Han önskar sig just nu mest rosa t-shirts och sparar till långt hår. Kul att se hur han försöker hitta sin stil - förra våren var det rockigt, i höstas hiphop och nu lutar det åt brats.... Lite lustigt då han är den enda killen i gänget som har åsikter/önskemål om just kläder.

Till lilltjejen blev det:

Kul med lite andra färger än bara rosa.

Maken ville inte ha nåt, han provar hellre IRL.
Det blev inget till mellankillarna - som vanligt så har de massor med kläder på lager att växa i. De får i stället kläder när de hittar nåt särskillt som de önskar sig eller när vi behöver komplettera.

Yes Box!

Varifrån kommer uttrycket "Yes Box"?

Min man hör till de som använder det uttrycket. Jag tycker det låter lite 80/90-tal :-)
I alla fall så kommer det från den tiden man käckt svarade "Yes Boss" efter att ha fått arbetsinstruktioner av sin chef. Varför det anammades i Sverige vet jag inte.

Familjen Annorlunda!

Måste bara tipsa om programmet Familjen Annorlunda som startar på Tv 4, 2 februari.
Upptäckte just att det är Tina som är med (hon var med i Outsiders i höstas). Jag följde hennes blogg för ett par år sedan då vi var med i samma föräldragrupp på nätet. Jättekul att se och läsa om deras familj som bara blir större och större :-)
Kul att se en familj som faktiskt är helt vanlig - bara större.

Det är ingen som tror oss när vi säger att fem räcker och jag har inte lyckats övertyga mig själv helt heller även om jag kan känna att det är rimligt för just oss att sätta stopp sen :-)

Tråkdag

Jag var tvungen att sätta mig med inventering och bokföring idag, inte så kul men det måste ju göras. Vi hade egentligen planerat att åka iväg lite hela familjen, men det tog längre tid än jag hade tänkt mig så vi kom aldrig iväg.
Ikväll är det i alla fall "uppesittarkväll" för hela familjen. Det blir både Americas Funniest Homevideos och sen Mr Bean. Det håller ju på till 21.30 och är egentligen alldeles för sent för barnen, men ibland så... Lite popcorn också så är det som i himmelriket :-)

utekvällen

Det har varit så mycket senaste dagarna så jag har knappt orkat mer än jobba, packa saker och sova....
I torsdags kväll så var jag i alla fall ute med ett gäng från jobb. Vi åt tapas, vilket var första gången för mig.
(Det var ungefär som på högstadiet när man fick erkänna att man aldrig hade ätit tacos eller kebab - jag växte upp långt ute på landet och hade väl smakat köpepizza max fem gånger när jag flyttade hemifrån i tonåren.) Det var jättegod mat i alla fall och jag tänkte försöka få med min man till samma ställe vid något tillfälle.
Det är enormt trevligt att få träffa sina arbetskamrater utanför arbetstid. Vi är alla bra vänner och även om det är svårt att få ihop tider med alla sena skift så försäker många kunna komma med. Den här gången blev vi bara 10, men det är ju mysigt att vara ett mindre gäng också.
Runt 2001 när jag började på just den här arbetsplatsen så var vi bara ett gäng unga tjejer som jobbade tillsammans och då hade vi festplanering och sånt för jämnan. Bla var vi och såg en show med Chippendales :-) Samma gäng kidnappade mig under arbetstid till möhippan när jag gifte mig och min närmaste chef var brudtärna på vårt bröllop.
Sedan dess har mycket förändrats - personalomsättningen är stor, vi har annorlunda skift, vi jobbar väldigt utspritt etc. Det blir inte riktigt samma gäng , men i gengäld är vi fler och har större spridning på både ålder och karaktärer. Tyvärr blir det så att vi träffas oftast när någon slutar för att gå till annan anställning (vilket iofs händer med jämna mellanrum). Vi försöker att inte prata så mycket jobb, men klassikerna av kundfrågor kommer ju upp (Jag bor på Krokusgatan 5, vilken storlek ska jag ha på bestickslådorna då?) och sånt där.

En extra trevlig grej var att jag hade ägnat hela arbetsdagen åt att städa ur en skrubb på jobb. Det finns säkert många arbetsplatser som har något litet rum, förvaringsutrymme eller liknande som bara fylls på med obestämda föremål och saker som liksom bara hamnar där i hög. Hos oss var det ett rum som egentligen var till för trycksaker men som fyllts med "diverse" så till den grad att ingen kunnat hitta något där inne på väldigt länge.
Jag började med att köra bort tre vagnar fullpackade med sådant som inte hörde hemma där. Sen inventerade och organiserade jag det som skulle vara kvar. Det tog i princip hela dagen, men oj så prydligt det blev. Alla som öppnar dörren blir ståendes som fågelholkar :-)
Jag fick den här kvällen (och har sedan dess fått) massor av positiva kommentarer över tilltaget. Nu råkar ju jag gilla just att styra upp sådana saker, men uppmuntran är aldrig fel.

Nya hårfägen

Här kommer bilder på nya hårfärgen. Jag var och klippte topparna hos frissan och hon lockade håret också. De här bilderna är tagna när jag kom hem efter utekväll med vännerna.


Ny hårfärg

Jag tonade håret igår kväll. Det blev en toning från Country Colors:

Country color nr 70 mörkbrun Schwarzkopf
Jag har provat Country Colors förut och jag tycker att det är en bra toning som håller länge och gör håret mjukt och glansigt.
Jag var lite rädd att mina slingor skulle få konstig färg om jag valde en ton med mer rött i eller ljusare brunt. Nu blev håret verkligen mörkt, men det blev helt ok. Slingorna syns inte alls så de täcktes helt, liksom de grå hårstråna.
Jag har tid för klippning precis efter jobbet idag så då blir det nog riktigt fint. Vi är några från jobb som ska ut och äta senare och känns det extra roligt att vara snygg i håret.


flashback

När jag var i tonåren så var jag ute och festade en kväll. En kille jag kände kom fram och ville prata med mig och vi gick iväg ensamma. Sen började han tafsa och slutligen knuffade han ner mig i ett buskage och drog sönder min tröja. Han lät mig veta att jag aldrig skulle kunna göra något eftersom hans läkting var advokat. Jag bet honom i armen och tog mig därifrån.
Senare fick jag höra att han inte mindes vad som hänt och att han hade frågat någon varför han hade ett bitmärke på armen. Det blev liksom inte mer av det. Jag anmälde inget - dels för att det "egentligen inte hänt något" som jag ansåg då och dels för att jag inte trodde att en anmälan skulle göra någon nytta. Vi sågs ofta i bekantskapskretsar men vi pratade aldrig med varandra igen.

I morse när jag läste tidningen fick jag syn på en notis om min gamla hemstad. Det gällde ett rättsfall och just den här mannen nämndes vid namn: Han är advokat!
Tala om morgonillamående.

Ergorapido

Min man kom hem med en sån här goding häromdagen:

En Electrolux Ergorapido! I chokladbrunt dessutom.
Jag har länge sagt att vi behöver en sån hemma. Här har vi varenda dag (oftast flera gången om dagen) gått ut i tvättstugan och hämtat sopborste/skyffel som man sen drar runt i köket och hallen. Under matbordet ligger smulor och små små klippbitar av papper, i hallen ligger grus och granbarr, på mattan i vardagsrummet annat skräp.
Äntligen fick vi då en sån här praktisk sak. Den är snygg nog att stå framme i köket och man bara plockar fram den så är det städat på 10 sekunder. Efter två dagar med den i huset så fattar jag inte hur vi har klarat oss utan den!
Lilla handdammsugaren som man kan plocka av funkar utmärkt till smulorna i skafferiet. När jag väl hade börjat så kunde jag lika gärna torka av hyllplanen också, så nu har vi världens renaste skafferi :-) När allt står i ordning där inne så ser man hur tomt det är - det är läge att STORhandla vid närmsta tillfälle.

Vagn till salu

Någon som är sugen på en Teutonia Timmy? 650:-


Lillskruttan behöver den inte längre.
Måste få till en bättre bild, för färgen är verkligen jättefin.

God morgon

Började dagen med näsblod som tog evigheter att få stopp på. Bad åttaåringen packa sin badväska och inser att badbyxorna glömdes kvar i simhallen när han hade simträning förra måndagen. It´s just one of those days...
Jag har helt glömt att gå dit och leta efter dem - fy, fy, dålig mamma.Jag hoppas att de låter honom titta efter dem själv när han kommer dit idag. De har ju babyxor som man kan låna, men lånebyxor känns inte jättefräscht. Vi har beställt ett par nya till honom och jag misstänker att de kommer med posten idag, tyvärr inte i tid innan de ska simma på gympapasset i skolan. Möjligen får han inviga de nya ikväll på träningen.
Nu är det dags att sminka sig - man vill ju inte skrämma småbarnen borta på Öppna Förskolan :-)

Dags för brunt igen?

Jag blev ju rödhårig i november tror jag att det var. Nu börjar utväxten bli lite tråkig, plus då att de grå syns lite mer än vad som är önskvärt :-/
Eftersom jag tappar så mycket hår nu så vågar jag inte färga det igen, men en toning borde ju gå bra. Det knepiga blir ju att inte få rödtoning på de ljusa slingorna för då lär de bli orange direkt. Kanske jag skulle ta en brun toning i stället? Göra det lätt för mig och tona det själv hemma och i så fall hela håret. Det lär ju bli lite nyansskillnader mellan slingor och resten, men är det bara bruna toner så borde det rimligen funka. Eller?
Hittar jag en ton nära min egen så kan jag ju låta håret vila tills åtminstone efter graviditeten sen, även toningar brukar sitta som berget i mitt hår.
Jag har försökt höra mig för hos olika frisörer om håravfallet, men de vågar inte säga något alls om det och jag tvivlar på att någon skulle gå med på att färga mitt hår som det är nu. Barnmorskan rådde mig att ta vitaminer och det gör jag, men det verkar inte bli bättre och den kala fläcken förblir kal.

Bebis rörde sig!

Någon tränar bensparkar där inne. Jag kan stå ut med vad som helst bara för de där små rörelserna :-)


ICA medlemsbonus

Man har ju hört mycket klagomål på att ICA registrerar vad vi handlar och sedan skickar ut rabatter på en del av de produkterna.
I vår familj handlar vi ganska förutsägbart när vi storhandlar på Maxi. Den här veckan fick vi bl a 20% rabatt på Lambi hushållspapper, Scan leverpastej (en av de få som är mjölkfria!), Havredryck m.m. Inte mig emot! Tidigare utnyttjade vi sällan eller aldrig medlemsrabatterna - vi har inget behov av vare sig mjukost eller servetter.
Kritiken mot ICA handlar om att de faktiskt registrerar vad deras kunder handlar. Nu undrar jag - finns det verkligen någon som tror att andra butiker/företag inte gör detsamma? Om jag handlar blöjor regelbundet och betalar med kort - i vilken affär som helst - så hamnar jag på listan barnfamiljer. De flesta har dessutom rättighet att sälja den listan vidare så att jag sen får direktreklam från Pampers, Libero och Go´boken etc hem i brevlådan. Vad jag har förstått så säljer ICA inte vidare mina uppgifter utan nöjer sig med att erbjuda mig billigare förbrukningsvaror i sin egen butik (om jag inte helt missförstod vad som sades på PLUS så står det så i medlemsavtalet).
Alla kort man har registrerar vad man handlar. De butiker som erbjuder poäng på köp tjänar snabbt in det genom att sälja vidare informationen.

Är det här då rätt eller fel?
Är det ett brott mot min integritet?
Jag personligen tycker nog att det inte spelar någon roll om någon annan vet vad jag handlar. Jag har inga hemligheter där :-)

Det enda som stör mig är telefonsförsäljare (som ju också köper in information på samma sätt). Vi är med i Nix-registret och jag ha börjat bli ovänlig mot försäljare som struntar i det. Tyvärr finns det många som hävdar att de ringer mig som företagare och inte som privatperson. Jag säger alltid ifrån att jag inte har något företagsnummer eftersom jag jobbar natt (det är sant) men de kan då ha slagit upp mitt namn och leta upp mitt privata nummer via det och försöker sedan sälja tjänster ändå. Som företagare har man inte rätt till privatliv. Lagligt men oetiskt enligt Konsumentverket.
Hade de kollat noga hade du kunnat läsa ut att tjänsterna de försäker sälja på mig kostar mer än vad jag går i vinst...men men, de lever väl på hoppet antar jag.

Trimester två

Kroppen har registrerat att det är dags att ta sig in i trimester två. När jag gick och la mig igår så hade brösten växt till två stora meloner. Bhn som satt bra på morgonen är nu minst en storlek för liten. Jag tog av mig tröjan och beklagade mig för min man.
Ja, någon bonus ska vi väl ha för besväret, tyckte han.
Vaddå bonus? Vaddå vi?

igår hände det

Folk frågar ofta hur det går eftersom jag alltid blir så dålig när jag är gravid. Mina blodvärden brukar vara urdåliga - den här gången är de helt normala, för första gången i mitt liv närapå. Jag har en kronisk ledsjukdom som jag för det mesta kan totalt ignorera, men när jag blir gravid slås alla fogarna ut. Så sent som igår förmiddag så berättade jag för en kollega att den här gången så skulle allt bli annorlunda, för jag har minsann mått prima hela tiden. Nu har jag klarat av ungefär första tredjedelen av det här utan foglossning etc etc  Här ska jobbas in i det sista.

Jag har känt lite korta små hugg senaste veckorna, men inget annat alls.
Jag jobbade sent igår och nånstans efter fikapausen på eftermiddagen så började jag känna av ryggen. Sista timmen före stängning ringde jag min chef och bad om tillåtelse att få sitta på en barstol vid disken (normalt står vi upp alltid och ska helst röra oss fram och tillbaka över en stor avdelning). Jag satt av den sista tiden och det kändes som om jag skulle gå av på mitten. När jag körde hem så rann tårarna.
Jag brukar bara klara mig fram till fjärde månaden ungefär och sen så blir det lite si och så med en del bra dagar och en del perioder med halvtidssjukskrivning. Ungefär i sjätte månaden så brukar jag få riktigt svårt att röra mig och bli heltidssjukskriven. Sen går det bara utför och till slut kan jag inte ens klä på mig själv.
Det kanske är därför alla läkare har varnat oss för att göra om det här?!
Jag har inte tid med sånt här. Inte än, inte på långa vägar. Jag har precis börjat med mina nya arbetsuppgifter och ska hjälpa till att organisera om och utbilda andra. Jag har 26 veckor kvar! Bebis kommer inte förrän i sommar för sjutton. Jag kan inte gå hemma och dra så länge, än mindre vara sängliggandes.

Idag känns det nästan bra igen, men jag inser ju att jag inte lär komma undan den här gången heller. Tur att man är optimist med dåligt minne, annars skulle vi bara haft två barn :-/ Tidigare hade jag en idé om att jag skulle vara så vältränad att bara det skulle hålla foglossningen borta. Vid minsta känningar skulle jag köra mer på motionscykeln och därmed klara mig bättre. Sure! När det känns som om man har en kniv i ryggraden så hoppar man inte upp på nån motionscykel och trampar en timme. Och vältränad....tja...allt är relativt.

Nä, jag får försöka tänka positivt. Kanske blir det inte så illa den här gången. Men det är nog alltför orealistisk att tro att jag är på jobbet fram till midsommar.

saft i sirapsflaska

Nu finns det en grupp på Facebook som heter "Vi som fick saft i sirapsflaska när vi var små".
I denna avhandlas saker som hembakt limpa med falukorv och så naturligtvis det här med att alla hade en sirapsflaska med saft (ofta hemgjord) eller mjölk med på skolutflykterna.
Folk oh-ar och ah-ar över det där gammalmodiga med att återanvända gamla sirapsflaskor.
Men....är det bara jag som fortfarande kör med dricka i urdiskade sirapsflaskor? De nya coolare flaskorna med sån där dra-upp-pip håller sällan tätt efter några diskar och jag tycker de känns mer ohygieniska och svårdiskade.
Sirapsflaskor är hållbara, har bra skruvkorkar och rymmer lagom mycket till en utflyktsdag.
Folk ifrågasätter vad man gör av all sirap. Hört talas om sirapslimpor? Sirap på pannkakor eller mammagrynsgröt? Här får vi nya sirapsflaskor med jämna mellanrum.
Jag tillhör nog en förgången era.

Till skillnad från mig så får mina barn (när de av någon anledning får saft med sig) faktiskt "köpesaft" i sin sirapsflaska. Min mamma envisades med att göra egen vinbärssaft och man var så less på den där saften. Apelsinsaft var höjden av lyx tyckte jag, eller vilken saft som helst som var köpt i affären och inte smakade vinbär :-)

magbild v14


Jag tror inte magen har växt särskillt mycket senaste veckorna.
Satt precis och kollade på magbilder från förra graviditeten. Det är ju helt otroligt hur enorm en mage kan bli och sen gå tillbaka igen.
Bara 189 dagar kvar. En hel evighet alltså.

Närbutiken stänger

Läste i tidningen att affären där vi har sommarstugan ska lägga ner. Urtrist! Det var byns enda butik och vi promenerade dit varenda gång vi var vid stugan i somras. Det var så där riktigt idylliskt att gena över en blomsteräng bort till affären för att köpa kaffebröd, lördagsgodis på helgen eller maten när vi skulle grilla.
I fortsättningen blir det att ta bilen till närmsta stad och handla på stormarknad i stället. Inte alls samma sak!
Tråkigt för de som faktiskt bor där året runt och inte längre kan handla lokalt.

Jag är glad att vi fortfarande har vår affär kvar här i byn. De konkar med jämna mellanrum men har hittills alltid hittat nya ägare. Tyvärr är ju priserna lite annorlunda än på Maxi tex, så vi som behöver köpa storpack handlar kanske inte lika ofta där. Men det är ju trots allt skönt att kunna sticka dit och köpa ett par liter mjölk eller några frimärken utan att behöva köra en halvmil enkel resa till nästa affär.

Hustrender

Vi satt igår och tittade på den nya serien Såld på hus där mäklare gissar försäljningsvärdet på olika hus, kan det ha varit på TV4+ kanske.
Det är ju jättesvårt att gissar sig till en siffra!
På det sista huset satte jag priset exakt i alla fall. Maken ville haft det mycket lägre. Det handlar nog om att jag såg ett vackert hus på landet, med genomgående vit interiör och snickarglädje som är så eftertraktat just nu. Maken såg bara ett ombyggt torp med dåligt läge intill vägen.

Vi har som synes helt olika smak när det gäller sånt där. Hade jag fått välja hade det varit franska lantstilen från början till slut i vårt hus (trots att jag vet att det kommer att vara helt ute om bara några år) medan maken är mer för ek eller ännu hellre högblanka moderna möbler.

En liten kul grej är att när ekmöblerna började ramla in på jobb (jag jobbar alltså som möbelsäljare) så tyckte alla att det såg ut som husvagnsinredning från 70-talet. Sen blev ek det enda tänkbara ett tag. Så kom eran med antikbets. Folk bytta ut hela sitt möblemang till antikbets. Då fick vi förhandsinfo på att nästa trend skulle bli vitt. Vita köksluckor, vita möbler. Åh nej, SÅÅÅÅ 80-tal sades det och man vågade ju inte tro det. Vad säljer bäst idag? Vitt! Nu körs det samtidigt en trend med svartbrunt trä, men det kommer att vara ute rätt snabbt.
Tyvärr har jag inget tips på vad som kommer härnäst.
Vi har precis inrett hela badrummet med svartbruna (så gott som svarta) möbler. Jag tycker att det är supersnyggt, men jag inser ju att den dagen något måste bytas ut så ligger vi risigt till.
Just nu är det många som målar om sina trävillor i vitt. Jättefint, men det måste vara opraktiskt. Jag får nog vara nöjd med att ha ett rött hus med vita knutar.

akut illamående

Jag och barnen åkte iväg för att handla mjölk. På vägen hem svepte illamåendet över mig. Jag trodde jag skulle bli tvungen att stanna vid vägkanten och spy, men jag klarade mig ända hem igen. Tur att det inte kommer varje dag längre i alla fall. Man hör ju om de som mår illa i nio månader :-( Förhoppningsvis är det här snart ett minne blott.

Jag har fått en award :-D


*Det är med en stor ära som jag tilldelar Dig den här Awarden! Jag älskar att läsa Din blogg! Tack för att jag får följa Dig i Din vardag! Du har en underbar Mammablogg! Be Proud!*

Denna underbara award fick jag av Cissi .

Reglerna för Awarden är enkla.
Jag som har mottagit Awarden, lägger upp den på min egen blogg, länkar till bloggarna som jag har fått den ifrån. I min tur delar jag den vidare till ALLA Mammabloggar som jag tycker förtjänar den! Lämnar såklart ett meddelande inne hos Dem, om att de har fått den!

Nu läser jag inte så fruktansvärt många mammabloggar, men jag har ett litet gäng favoriter som jag följer.

Det är med en stor Ära som jag ger den här Awarden vidare till:
Carola   7 barn vilket är en prestation bara det :-)
Ulrika    En otroligt stark kvinna med ett fantastiskt mirakel
Cissi   Har nyligen fått sitt tredje barn (+ bonusbarn!) och har en hel skara flickor
MrsBubbles Skriver otroligt underhållande

Jag hann...

Jag hann inte mer än lägga mig så ringde makens alarm. Sen var han omtänksam nog att sätta den på snooze så att den drog igång var 7:e minut närmaste halvtimmen. Han kan somna om emellan, men inte jag. Nu hade jag gärna bäddat ner mig igen och sovit ett par timmar till.

Vi kom iväg på babysången och fick lite fika. Det blev en del "Grattis!" till magen, men också en del "Åh, Herregud!" och historier om barn som glöms bort i stora barnaskaror. Det är sånt man får ta antar jag.

Uppe med tuppen

eller kanske tom före...
Jag vaknade strax efter 4 och började fundera över ditten och datten. Jag känner verkligen igen mig i tv-reklamen om apotekets råd för bättre nattsömn: Kvinnan ligger i sängen och försöker somna men ligger i stället och tänker på ekonomin, disken, miljöförstöringen, vikten etc etc
Faktiskt brukar jag inte ha några problem att somna på kvällen. Vi är uppe ganska sent här i huset och jag brukar somna så fort jag lägger huvudet på kudden. Annat är det om jag som nu vaknar några timmar innan klockar ringer. Maken har sitt alarm ställt på 04.50 då han i princip reser sig ur sängen och kör till sitt jobb en timmes bilväg bort. Jag vet att han har tandborste och tandkräm i handskfacket på bilen ifall han har bråttom. Jag försöker påpeka att det inte känns jättebra att han sätter sig i bilen halvvaken och kör i halkan varje dag, men vad gör man.

Nej, man kanske skulle försöka få sig ett par timmars sömn till. Mina föräldrar skjutsar store killen till skolan, de skulle ändå iväg tidigt till sommarstugan idag, så vi behöver inte stressa på morgonen. Jag är ledig från jobb och tänkte passa på att gå på babysång med de andra senare. Rättare sagt - vi går dit och fikar och går hem igen innan sången börjar. Fyra-och femåringen vill inte vara med och leka tittut med småbarnen. Själv vill jag bara träffa lite folk. Jag gissar attt det kommer att höjas lite på ögonbrynen över min stora tjocka mage.

Klädrensning

Idag har jag gått igenom mängder av urväxta kläder. Jag sparar det finaste av babykläderna (ett par uppsättningar bara) till nya bebisen, men annars åker allt ut på nätauktion eller till Röda Korset.
Stod länge och velade inför lillskruttans finklänningar. Men orkar jag se dem i garderoben i två år till (om det blir en flicka alltså)?
Vi har ju extrem brist på förvaringsutrymmen för sådant. Det som en gång var en klädkammare är ju numera mitt butikslager/kontor. Vinden är inte tillräckligt isolerad för att jag ska våga förvara textilier där uppe. Alltså måste allt som sparas få plats på översta hyllan i barnens garderober, på en klädstång i tvättstugan eller i min garderob. Klänningarna åker ut de också :-( liksom urväxta jackorna från polarn och Pyret. Jag får väl köpa nya den dagen det behövs. Jag har näst intill blivit expert på att fynda fina kläder på bla Tradera.

Säsongens första simträning

Store killen hade varit på simträning i går kväll och var så nöjd med sig själv när han kom ihåg att direkt hänga upp sin blöta handduk. Men var är mina badbyxor? frågar han mig.
Ingen aning, jag var ju inte ens med!
Jag går för att fråga maken (som var med på träningen) och han visste inte han heller. När jag kommer tillbaka till tvättstugan sitter sonen i städskåpet och när jag förvånat undrar varför han sitter där säger han att han kommit på var badbyxorna är - i simhallsduschen - och han skämdes (?!). Gullekillen. Han brukar aldrig glömma något annars så han blev nog lika paff som jag.
Nu hade vi ändå tänkt köpa nya, men det kan ju vara bra att ha de gamla som reserv. Vi får gå dit (med de ytterst snåla öppetider de har här i byn) och leta helt enkelt. Jag brukar vara nogrann med att namnmärka precis allt, men badkläderna har jag missat.

Himmelska säng :-)

Vi har i åratal haft såna där supertunna bäddmadrasser, en var, som åker ner mot golvet om man rör sig för mycket. Vi köpte nya resårbottnar för något år sedan och då sa vi att vi skulle prioritera en ny hel bäddmadrass, men sen blev det inte så mycket av det. Eftersom vi har en sängram som egentligen är en ombyggd gammaldags kökssoffa så har den inte varit exakt rak i vinklarna heller och därför har mellanrummet mellan sängarna blivit större än normalt. Det där mellanrummet brukar vara fullt av strumpor, sagoböcker, näsdukar och annat trist. När barnen kommer upp i sängen på natten så har de ibland fasnat med en fot där och eftersom ingen vill riskera att hamna i "diket" så har vi vuxna fått maka på oss och försöka balansera på ytterkanten.
I mellandagarna köpte vi en ny bäddmadrass! Det fick bli en av minnesskum (eller Memoryfoam som det oftast kallas). De var inte helt gratis så vi tog tunnaste storleken, tror den är ca 5 cm tjock bara.
MEN...vilken skillnad! För det första känns inte mellanrummet alls (där ligger en sån där T-skarv av skummgummi mellan sängarna och den håller sig på plats). Man kan sova i HELA sängen. Inte nog med det: När man lägger sig är det som att kliva ner i ett moln. Man lägger sig och så känner man att man sjunker ner i madrassen. Konsistensen känns nästan som mjuk lera. Det är underbart och varenda kväll så tackar jag mig själv att vi fick ändan ur och faktiskt köpte en ny bäddmadrass till slut.

VAB

Jag är hemma på VAB med en liten kille som hade feber i går eftermiddag. Han har varit feberfri och pigg som en lärka sedan dess, så det känns som om jag gott hade kunnat jobba idag. Men vad gör man?
Vi har bakat kanelkaka som han fick dekorera efter önskemål. Inte dumt det heller.

Namnfunderingar

Blir det en kille så är vi ganska bestämda på IVAR. Maken vill gärna ha med Nils eller allra helst Clint (efter Eastwood så klart) men jag har inlagt veto som tilltalsnamn i alla fall.

Blir det en tjej så är det mer osäkert. Alla pojkarna har någon gång i fosterstadiet kallats Elvira, men när dottern föddes kändes det lite förbrukat och hon fick ett annat namn. Vi tycker fortfarande mycket om namnet men det står nu redan som andranamn hos dottern.
Jag har många favoriter: Trixie, Tuvali, Josefina, Elsa, Sol
Maken gillar Lovisa och sen tog hans idéer slut.
I somras gjorde vi en deal om att han skulle få välja kakel till badrummet om jag fick välja namn på ev framtida dotter, men det vill han inte riktigt kännas vid längre :-)

Jag kanske kan nämna att alla våra barn har hyfsat udda namn. De tre yngre var vid födseln kanske inte ensamma om sina tilltalsnamn men i alla fall inte bland top 75. Idag har trenderna hunnit ikapp lite grann.
Tidigare inriktade vi oss helt på korta, ursvenska namn, men sen föddes en liten prinsessa som fick något helt annat.
Jag kan också nämna att bland barnens andranamn finns Kosmos och Tintin med.

Några förslag?


Film

Det har kommit en ny film som jag absolut vill se:


Benjamin Buttons otroliga liv
Benjamin Button föds som en svag äldre man och åldras baklänges, d v s att hans kropp blir yngre tills han slutar sitt liv som ett spädbarn. Den tragikomiska berättelsen om den välbärgade Button sägs ha inspirerats av Mark Twains kommentar om att det är synd att det bästa i livet kommer först och det sämsta sist.

Filmer med Brad Pitt kan väl inte bli mycket annat än sevärda ;-D
Trailern verkar helt ok.

Det kom en räkning

Här gick vi och trodde att vi hade betalt allt som skulle betalas på badrumsrenoveringen.
Med posten kom en räkning idag: nån rörkrängare hade varit här några timmar i maj och för detta ska vi nu betala 9000:- till.
Man ska vara mycket medveten om att försäkringar har väldigt många undantag. Det är ju tur att man har en stor hög tusenlappar i madrassen att ta av i sådana här situationer...

ULTRALJUD

Det är som om man först nu insett att det här är på riktigt! Undersökningen påbörjades och där inne låg ett BARN! Jag är inte bara skengravid. Det är ju helt otroligt! Hjärtat slog så fint så.
ETT barn " bara" - med två armar och två ben som sig bör. Hjärta, lungor och andra organ ser fina ut.
De kollade risken för kromosonavvikelser. Eftersom jag är hela 34 år så beräknas risken för tex Downs syndrom vara 1 på 300. Efter noggrann undersökning konstaterades att i mitt fall så är risken bara 1 på ca 1500. Lägger man sen till att jag fött fyra friska barn så minskar riskerna ytterligare. Säker kan man ju aldrig vara, blixten slår ju tex ner på samma ställe även om det inte är ofta - men det känns lite lugnande i alla fall.
Jag blev framflyttad lite trots att jag hade räknat med att bli bakåtflyttad pga av mina långa cykler. Räknar man på datumen så är sannolikheten något större att det här är en pojke, men det återstår att se.
Bebis blir beräknad till ca 22 juli. Mitt i högsommarvärmen förmodar man :-)

Jag var så till mig så jag glömde faktiskt att be om en bild, till barnens stora besvikelse.

Ultraljud i morgon

Jag hade en mardröm i natt:
Jag gick på ultraljudet på sjukhuset. Sköterskan försöker få in bebis på bilden och säger efter ett par minuter med väldigt klinisk röst: Där syns inga hjärtslag - du får åka hem igen så hör en doktor av sig.
När jag berättar detta för maken visar det sig att han också haft en mardröm:
Han gick in i affären där man skaffar bebisar vid disk. Han står i kö och tittar på skylten (ungefär som när man ska beställa på McDonalds) och konstaterar att barnet vi tänkt oss kostar 165 kr. Precis när han kommer fram till disken så släcker de tavlan och meddelar att tyvärr, alla barn är slut. Välkomen tillbaka nästa år.

Jag förmodar att det här är en kombination av att ha läst hela broschyren om fosterdiagnostik före läggdags och den rädsla vi har att något ska gå fel. Vi har fått fyra friska barn så varför skulle vi lyckas igen liksom.
I morgon förmiddag så är det i alla fall dags att se den lill* på första ultraljudet. De ska även göra en NUPP-undersökning för att se om det finns förhöjd risk för kromosonfel - Jag är ju så gammal den här gången :-)

slut på julen

Då var julen borta för den här gången. Vi firade av den med att dansa runt granen en sista gång och äta upp de sista polkagrisarna i den. Tre flyttkartonger med pynt åkte tillbaka upp på vinden igen.
Det blev inte så tomt och deprimerande som jag hade trott. I stället såg vi oss förvånade runt om och häpnade över hur stort och fint vi har det. Den öppna planlösningen är plötsligt öppen igen. Herregud, man kan ju se tvn från köksbordet igen! Det ser välstädat och fräscht ut.

Under eftermiddagen åkte jag och två av barnen till simhallen.

Rönnebadet

Fyraåringen vågade hoppa i från kanten för första gången och lärde sig blåsa bubblor under vattnet. Stora framsteg för en liten kille som aldrig gillat vatten nåt vidare.
Femåringen börjar känna sig sugen på simträning och vi ska försöka få en plats på simskolan till honom under sommaren.

älskade julgran

I morgon ska julen ut ur vårt hus har vi bestämt.
Vissa år känns det skönt att få bort allt småplock och bara gå vidare. Men i år känner jag mig inte riktigt färdig än. Stora familjefavoriten är ju granen. Åtminstone två av barnen brukar sitta tätt, tätt intill och fantisera ihop berättelser om tomtarna och figurerna.
Som vuxen tycker jag det är mysigt med den härliga mysbelysningen som granen ger. Den står där så fin när man smyger upp och värmer vällingen på morgonen, när resten av världen fortfarande är kolsvart. Det kommer att bli tomt utan den.

Min favorit i granen är nog barnänglarna. Barnen har fått en liten figur var och de har noga koll på vilken som tillhör vem.

Som synes är detta en av pojkänglarna :-)
Jag måste ju få tag på en pojke eller flicka till så småningom. Jag hade köpt på mig några extra, men de har blivit upptagna.


Där finns också ett gäng ullhjärtan som jag och äldste sonen gjorde till förra julen.
För övrigt så är vår gran full av plastkulor i alla regnbågens färger, virkade tomtar, smällkarameller fyllda med klubbor och målade flörtkulor som kommit hem från dagis. Den är kanske inte estetiskt tilltalande för alla, men vi gillar den skarpt!

Jamen hur gick det då

För er som faktiskt följer det här som kallas mitt liv så tänkte jag meddela läkarens dom om åttaåringens kräkningar. När vi var där på besök så tog det honom max 5 min att bestämma sig för prestationsångest och han fick det att låta ungefär som om allt annat än terapi vore slöseri med resurser. Maken fick ta den inbokade telefontiden. Jag kan tänka mig att han hade jobbat upp sig redan innan läkaren ringde, för han tyckte som jag att det var rappakalja alltihopa :-)
Hur som helst.....Läkaren ringde upp och hade någon gång under julen gjort en kovändning. Alternativt hade han glömt bort sonen och sen läst innantill på sjukdomshistorien. Det var i alla fall ett solklart fall av refluxmojäng (jag kan inte facktermen) nu. Han undrade också vilken medicin han ordinerat sist. Maken talade om det för honom och tillade att sonen inte kräkt sedan dess.

Nu ska vi prova utan medicin ett tag och se om kräkningarna kommer tillbaka och i så fall i vilken utsträckning. Tydligen kan det där locket över magmunnen sluta tätt lite bättre om det fått vila ett tag.
Sen finns det då två undersökningar man kan göra om det fortsätter som hittills. Båda är mycket otrevliga:
Man kör ner en kamera i halsen på barnet och ner i magsäcken. Samma storlek för barn som vuxna och det är inte trevligt alls (när vi var där sa han att det görs under narkos på barn, men tydligen gör man det inte nu) .
Alternativet är att barnet får dricka något och ska sedan hänga (!) upp och ner i en ställning medan sköterskor trycker på magen.
Hmmmm...det här är alltså vad maken återberättade för mig. Vet inte riktigt om det ska tolkas som korrekta instruktioner av förfarandet eller om det är hans personliga uppfattning av hur undersökningarna går till.
Vi tar en dag i sänder och ser om en kräkfri månad har förändrat något.

Let´s Dance

Jag brukar inte titta på det där programmet, av två anledningar:
Det är fullt av kändisar som gärna bättrar på sitt kändisskap lite grann (de stora höjdarna uteblir).
Jag har själv läst till dansinstruktör på College och tävlingsdansade i några år - att se andra dansa får mig faktiskt lite deprimerad. Det är sällan man river loss en Paso Doble över köksgolvet - den eran är över för min del.

Läste i morgontidningen ett uttalande av Hasse Aro: "Jag ser det som en möjlighet att lägga ytterligare en fasett på den diamant som är min personlighet."
Fint sagt faktiskt! Även om det får mig att misströsta över min egen personlighet, eller avsaknad av.

Kvällens sysselsättning

Packa paket. Det är ju väldigt ovanligt....

Tack gode gud för mailingbags!
Skönt att jag slutade tidigt idag från mitt "dagjobb". Kanske hinner jag med ett varmt bad också.

Socklock

Vi fick hem varor till butiken i morse: Med i leveransen fanns Socklock, en liten pryl som jag bara måste testa. Kan det här vara slutet på borttappade strumpor?

Barnen var helt med på noterna och lovade snabbt att fästa i sina strumpor vid läggdags varje dag.
När de klädde av sig nu ikväll så delade jag ut plastbrickor till alla - varpå ett av barnen brister ut i gråt då han under avklädningen redan slarvat bort sitt par. Vi hittade hans strumpor också (under tv-bänken, var annars?). Det var lite knepigt för de yngre att få dit sina strumpor, så man får nog vara beredd på att hjälpa till med den biten. Men det gör jag så gärna om strumporna klarar sig genom tvätten utan att gå upp i rök.

Bra koll

Jag ringde maken för att påminna om att han har telefontid med läkare inbokat idag.

Jag: Du har väl inte glömt läkartiden idag?
Maken: Nä, det har jag koll på!
Jag: Är det något du behöver veta mer eller så?
Maken: Hmmmm....Vilket barn gäller det?

Därpå följde diskussion om barnet, tidigare läkarbesök samt när läkaren tänkte ringa. Bra koll.
Jag vet inte om det visar på det faktum att vi har väldigt många läkartider inbokade den här månaden eller om det bara visar på makens oförmåga att hålla sig uppdaterad på familjekalendern.

Märkligt telefonsamtal

Nu har ju jag jobbat idag, men femåringen + mormor som var barnvakt idag hade fått ett märkligt telefonsamtal hem till oss.
Sonen på 5½ år hade fått lov att svara i telefon idag (det är nästan bara jag, maken eller mormor som ringer till oss), något som han precis fått lära sig: Trycka "lur av" och säga vem han är på ett artigt sätt.
I andra änden av linjen fanns en mycket arg man som skällde ut honom. Sonen gav luren till mormor som också fick sig en rejäl utskällning. Anledningen var att denne man var övertygad om att vi trakasserat honom med ständiga telefonsamtal. Antingen busringande barn eller bara vi vuxna som tydligen ville honom något ont? Han funderade allvarligt på att göra en polisanmälan. Mormor förklarade att det knappast kunde stämma och hon surnade till hon med.

Jag fattar ingenting! Vi har verkligen inte satt i system att ringa denne man. Vi känner inte ens igen namnet så det är ingen vi sökt heller. Barnen har inte lov att använda telefonen själva. Husets enda telefon (vi bor i ett hus på 140 kvm med ETT telefonjack) är placerad så att barnen behöver stol för att nå den och man har full överblick över den tack vare öppen planlösning - inget man snor med sig och skojringer med femtielva gånger om dagen alltså.
Men hur fick han då tag på vårt nummer? Kan telefonen själv ringa upp ett nummer? Kan telefonen själv fixa återuppringning då pga av något glapp? Sånt händer väl bara i skräckfilmer antar jag.

Hör han av sig igen får vi väl begära nån form av samtalsspecification. Vi pratar väldigt lite i fasta telefonen i det här huset och det är ju knappt ens någon som ringer hit (vi är inte så spännande människor).

Tillbaka på jobbet

Det känns ovanligt att stå och sälja möbler igen. Ändå har jag bara varit borta i tre veckor! Trevligt att träffa arbetskamraterna, för att inte tala om att äta lunch i godan ro (sitta ner i 30 min!).
Jag skällde lite på min chef för att jag inte fått hem mitt schema som utlovat, så jag fick ett ex med mig direkt. När jag kom hem ikväll så hade det kommit med posten så klart. Hur som helst - jag är jättenöjd med mina nya tider. Största skillnaden blir att jag börjar senare på dagarna. Oftast kl 12, men också 14 och 15! Det ger mig åtminstone hela förmiddagarna ihop med barnen. Det räcker ju till att gå till skogen och ha picnic, sitta hemma och spela spel eller åka till mormor och fika tex :-)
Tyvärr börjar jag ju sen jobba ungefär när store killen slutar skolan...Det är tur att jag bara jobbar deltid så vi hinner ses mer de andra dagarna.
Sena skift betyder ju också att jag är kvar senare på kvällen. Det gör mig inte så mycket. Den där sista timmen barnen är vakna känns inte alltid som kvalitetstid (förutom sagoläsningen då), det är mest snabb kvällsmat, tandborstning och pyjamas... Jag kommer hem när de har somnat och pussar på dem :-)

Inventeringsdags

Jag tycker själv att jag är rätt duktig på att kontrollinventera mitt butikslager med jämna mellanrum och jag vill gärna ha bra översikt.
Däremot har jag inte haft vare sig någon bra blankett eller förteckningslista på datorn till detta. Jag har skjutit det framför mig alldeles för länge och försökt inbilla mig att det går så bra så med att skriva för hand på ett linjerat block.

Nu har jag suttit instängd i mitt lilla lager hela eftermiddagen och jobbat med Excel. Det är så tråkigt så tråkigt när man ser att man har över 200 artiklar kvar att bokföra, men oj så prydligt det blir.
I slutet av det här året kommer i alla fall årsbokslutet att gå som en dans. Jag får se fram emot det och banna mig för att jag inte gjorde det här för länge sedan.

Jag och maken har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska göra med företaget i framtiden. Det går inte att hålla på i samma form som nu. Vinsten är alldeles för liten i förhållande till arbetsinsatsen.
Jag måste vrida inriktningen lite till. Hela det senaste året har varit en form av provbutik och nu börjar jag få klarhet i vad som lockar etc. Synd att man inte hade all erfarenhet innan man öppnade företag :-)
Det får bli förändringar i vår.

Värdelöst vetande

Flaskan med Druvans Äppelcidervinäger blir en trevlig vas om man bemödar sig att pilla bort etiketten och diska den ordentligt när innehållet är slut.


Lancôme Lip Gloss

Jag fick förresten ett litet set med smink av maken i julklapp: Mascara, Brow pen och Lip Gloss från Lancôme.
Jag är speciellt förtjust i glossen som känns behaglig, jag fick en lätt röd nyans som är vardagsfin.


Rekommenderas!

Oooops I did it again

Stod i badrummet och tvättade händerna när jag kastade en blick i spegeln. Jag är grymt trött på mitt hår som inte vill samma sak som jag. Jag tappar nu så pass mycket hår att det är helt uteslutet att sätta upp det i hästsvans. Hur kul är det då med långt hår som hänger i ögonen hela tiden?
Fram med en sax...chop chop...och så har man lugg!
Jag har ju lovat mig själv att inte göra sånt där själv igen, risken finns ju att det inte blir som man tänkt sig. Men jag blev rätt nöjd faktiskt!
Fyraåringen kom in i badrummet direkt efter klippningen:
"Meeeen....du ser inte ut som min mamma." Jag undrade vem jag då såg ut som och han svarde bara "som någon annan". Sen målade han upp en historia om att han kanske kom in i vårt sovrum på natten och trodde att det var en tjuvflicka som låg i sängen och då skulle han slänga ut mig på gräsmattan.
Det är en risk man får ta om man klipper lugg antar jag :-)

Apropå läkartider....

Jag har tidigare skrivit om vår åttaåring som sedan födseln haft väldigt lätt för att kräkas. Först var det varje dag och från ca 4 år åtminstone varje vecka (när han var extra glad/ledsen/arg, sprang, hoppade eller annat).
Det blev bättre när vi slutade med mjölken (vilket han sedan 1½ år tillbaka har tålt igen även om vi har mjölkfritt hemma med mjölkallergiskt syskon ) men det är så trist att han fortfarande kräks så ofta som han gör. Numera är det nästan uteslutande nattetid när han ligger ner, kanske 5 -15 ggr i månaden. Det fick oss att tro att det har något med magmunnen att göra, det har varit på tal redan för åratal sedan att det på något sätt inte sluter riktigt tätt och att han därför får upp magsyra i matstrupen.
I december träffade vi en läkare som klämde och kände på hans mage och ställde lite frågor. Nästan omedelbart hade han bestämt sig för en diagnos:
En åttaåring som är högpresterande i skolan, har många kompisar och är äldst av fyra syskon...PRESTATIONSÅNGEST!
Han rekommenderade lättare skolböcker och att börja träna kampsport för självförtroendets skull.

Vi var väl inte riktigt överens där. Sonen är en kunskapstörstande smart kille. När han var fyra så bönade en bvc-sköterska om att han skulle få börja skolan tidigare då han hamnat på ett dagis som inte trodde på utmaningar utan lät honom spendera ett år sittandes i kuddrummet (vi bytte dagis sen av flera anledningar). Vi ville inte att han skulle börja tidigare, så när han sen började nollan så fick han läsa vissa ämnen ihop med tvårorna som låg mer på hans kunskapsnivå. Nu går han i tvåan själv och har bett att få byta till de svåraste böckerna i varje ämne. Han blir uttråkad annars och jag förstår honom, mycket ÄR för lätt för honom ändå. Precis som jag gjorde i småskolan så läser han böcker upp och ner, skriver baklänges etc för att liva upp det hela. Han vet att han kan bli vad han vill och han drömmer om att bli både stadsarkitekt och brandman. Världen ligger för hans fötter och det har han aldrig ifrågasatt.
Han har många vänner och ett par bästisar. Han är ödmjuk men påhittig. Är det fel?
Han är äldst av fyra syskon. Jodå, BÅDE äldst och i en syskongrupp på fyra. Snart fem dessutom. Sorry. Mitt fel (och pappans)!

Vi fick med oss recept på en medicin i alla fall (läkaren var klar att lägga ner utredningen, men jag stod på mig). Medicinen ska tas före sänggåendet och den lägger sig som ett lock upp mot matstrupen. I samma veva påpekade denne läkare att om sonen INTE kräks nu så beror det troligen inte på medicinen utan på att det är jullov och därmed mindre stress..... Jag säger då det.
Vi har försökt hitta tecken på stress hos honom och vridit och vändit på allt. Jag tror att vi har väldigt lite krav på våra barn när det gäller vad det ska kunna och prestera. Jag har läst tillräckligt mycket pedagogik och maken är väldigt jordnära och lättsam. Självklart finns det stress även i vår familj - det är inte alla mornar det flyter friktionsfritt med påklädningar och att få in alla i bilen i tid. Jag hoppas verkligen inte barnen mår dåligt av det.

I slutet av den här veckan har vi inbokat telefontid med läkaren för att utvärdera medicinen. Jag har bett maken ta det - jag slipper helst. Sonen har inte kräkts sen vi var där sist - inte ens med tonvis av julgodis och den stress jag förmodar att alla barn känner av med julklappar och gäster och hela baletten. Vi har haft ett fantastiskt lov även om sonen periodvis längtat till skolan.

Sökes: månadskalender

Jag tänkte att vi i år skulle ha en sån där gammaldags kalender där man klistrar på en bild för varje månad och i mitten har ett litet block där man drar av en lapp varje dag. Risken finns ju att vi glömmer bort att dra av den där lappen mitt i alla morgonbestyren före dagis/skola/jobb, men ändå... Det vore trevligt inbillar jag mig.
Jag trodde såna fanns att köpa i var och varannan affär - men icke! Jag har kollat närmaste bokhandlarna och storköp och de finns bara inte. På onsdag börjar jag jobba igen så då får jag leta på ett köpcentra till.

Fick under julhelgen ett mail från min chef om att alla scheman nu ska ändras radikalt. Nya timmar, flex på femtielva avdelningar, jourtider etc. För de som hade ledigt under julhelgerna skulle schemat skickas hem. Vet inte riktigt vad som har hänt, men jag har då inte fått något med posten. Måste kolla upp det. Jag kanske rent av är ledig på onsdag :-)
Nu har jag ju ringt runt och flyttat massor med läkartider till mig och barnen i januari bara för att det skulle passa mina arbetstider. Jag lär väl få ringa runt och boka om igen sen.

Kvällens fråga:

Kan man låta sin navelpiercing sitta i när de gör ultraljud?

Det går säkert att Googla fram även det svaret, men nu ska jag strax se på film.... :-)

Julanka

I sin julstrumpa fick fyraåringen ett julgranshänge i form av en turkos anka. Den var av glas, men jag hoppades på det bästa (egentligen köpte jag den som ploj till makens julstrumpa, men av olika anledningar skippade vi strumporna till oss vuxna den här gången).
Sonen har verkligen älskat den där ankan från första stund. I vårt hus är det fritt fram att leka med allt i julgranen och ankan har därmed bott på olika grenar precis som allt annat pynt och den har överlevt flera ofrivilliga hopp ner på golvet. I morse kom jag på att vi måste ju fotografera den där gräsliga ankan till killens fotomapp. Vi dokumenterar allt :-) Sonen lekte vid granen och jag gick för att hämta kameran. Sen hör jag ett uttdraget klagande Oooooooooooo. Jajemensan, ankan var död. Det blev till att hämta dammsugaren och försöka trösta ledsen kille.
Nu vet jag att det var den sista ankan de hade kvar på Rusta när jag köpte den här ett par dagar före julafton, annars hade jag tagit mig dit och skaffat honom en ny.
Hittade ett foto av den på Rustas hemsida:

I mina ögon är de vansinnigt tacky, men för en liten kille är åtminstone den turkosa bland det vackraste i världen.

Gömda - L. Marklund

Ni kanske vet att serien Gömda/Asyl/Mias hemlighet är böcker som jag läst och haft ångest över. Den sista boken som kom ut i höstas (tror jag) har jag inte ens läst än för jag vet att jag kommer att må dåligt. Sånt här med barn som far illa påverkar en ju extra mycket.
Senaste tiden har det ju stått både här och där om att det var uppdiktat alltihopa och hur förfärligt det är.
Vad spelar det för roll, egentligen?
Det sägs att den "trygga norrlänningen" egentligen var chilenare. So what? Ok, hon kunde ju struntat i att hitta på ett svenskt namn (förutsatt att han hette något osvenskt) för att vara politiskt korrekt, men jag tycker inte att det spelar roll faktiskt. Sen var det ju så att även denne man misshandlade Mia, så att svenska män inte misshandlar stämmer ju inte heller för de som försöker dra det åt det hållet.
Den "trygga norrlänningen" är dömd för mordförsök på Mias ex. Konstigt? Jag är inte det minsta förvånad. De utsattes för värsta tänkbara och fick ingen annan hjälp, jag kan förstå om han inte såg någon annan utväg. Jag kan inte uppmuntra det, men jag kan förstå.
Boken var för hemsk för att vara sann, sägs det idag. Menar folk på fullt allvar att sånt här inte kan hända/händer idag?

Jag bryr mig inte om huruvida boken överensstämmer helt med sanningen, är baserad på verkliga händelser eller ren skönlitteratur. Det Mia och hennes familj utsattes för i boken, det förekommer faktiskt. I Sverige bland annat! Helt klart kommer det att hända igen.

Vilket snyggt ställ!

Ett av avsnitten av Värsta språket inledde Herr Lindström med att berätta att det engelska ordet "outfit" (i betydelsen set som matchar) är helt onödigt. Det finns redan ett svensk ord för det, nämnligen "ställ". Därpå gav han ett par exempel.
Jag vet inte om jag tycker att det låter lika bra faktiskt, även om jag inte känner så starkt för ordet outfit heller. Smaka på de här:

På friluftsdagen:
Vilket snyggt ställ! Snyggt och praktiskt!
Låter helt ok om funktionskläder.

I joggingspåret:
Vilket snyggt ställ!
Ev. kan godta det om matchande Nike-kläder eller vad det nu är.

På maskeraden:
Häftigt björnställ!
Gränsfall va?

På fika med kompisar:
Snyggt ställ! Är det nytt?
Ytterst tveksamt.

Blondinbella visar upp sig i festblåsa med matchande kuvertväska, på väg till coctailpartyt:
Oj Isabella! Snyggt ställ!
Knappast...

Finns det verkligen inget bättre uttryck på svenska?


6:14

Sitter här och tittar på Evan den allsmäktige.
Det talades en hel del om Genesis 6:14 där Herren ber Noah bygga en ark. Jag och maken började genast diskutera vad "Genesis" heter i svenska bibeln. Jag gick tom och bläddade i vår bibel här men hittar inte stycket.
Det står helt still - Jag kan inte alls komma på var man hittar 6:14
Någon som vet det på rak arm? Det är så frustrerande när man inte kan komma på svaret.

Värsta språket

Nu ska jag faktiskt tipsa om något för vuxna också :-)
Jag vet inte om ni följde serien "Värsta språket" som gick på tv för ett antal år sedan? Jag gjorde det inte, vet inte varför faktiskt. Däremot tycker jag fantastiskt bra om Fredrik Lindström, som ju förekommit på flera andra ställen också. Förra året var jag och maken iväg och såg hans show och jag gapskrattade precis hela tiden. Han sa så mycket träffsäkert och jag tänker ofta på hans kommentarer om saker och ting.
I julklapp så fick jag en dvd med hela Värsta språket-serien, över 5 timmar speltid. Jag och maken har sett ungefär hälften hittills och det ger upphov till många diskussioner och skratt.
Nu råkar ju jag gilla språk och sånt - jag gick ut gymnasiet med 5+ i svenska och har väl varit lite språkpolis till och från. Numera tycker jag nog själv att mina kunskaper börjar bli lite suddiga i ämnet och jag fastnar ibland både på stavningar och grammatik, men jag njuter i fulla drag av den här dvdn.



"Är du sugen på att gissa dialekten? Eller frossa i nostalgiord som "pyspunka" eller "ärtig"? Eller bara lära dig varför man så lätt byter plats på sch-ljudet i Schweiz?
Då har du kommit rätt! Värsta språket är ett språkprogram som inte liknar någonting annat. I ett högt tempo, mitt bland vanliga svenskar med massor med humor får vi svaren på allt vi gått och grubblat på, från ursprunget till "snuskhummer" till hur man lär sig prata baklänges. Det vänds och vrids på gamla föreställningar och nymodigheter. "

Bad-djur

Dagens tips för roligare bad:
Djur som fäster på kakel, badkaret, i duschkabin.


Vi köpte våra genom Barnens Bokklubb och lillaskruttan fick dem i julklapp.
Jag var precis inne där för att kolla upp hur mycket de kostade och nu kunde jag förstås inte hitta dem igen. Jag gissar att vi betalade runt 89:- nånting i alla fall.

svinkallt!

Det var - 10 grader när vi åt frukost i morse....brrrr.
Som max gick det upp till +1 under dagen. Vi har varit inne och bara spelat spel, bakat äppelpaj och annat trevligt. Om en vecka är jag tillbaka på jobb igen så det gäller att passa på.

Gott Nytt År!!!!

Nyårsafton firades hemma ungefär som vanligt, dock utan gäster. Barnen åt kvällsmat (iklädda partyhattar förstås) vid 18 med önskad tvårätters: Tagliatelle med kycklingfilé och creme fraiche och sen marängsviss. Efter det drog vi av lite barnfyrverkerier i trädgården. De tre yngre var trötta och sov sött redan vid kl 20.

Maken och jag åt middag senare, med finporslin och tända ljus. Jag brukar ägna halva dagen åt att laga fyrarätters komplicerad middag, men i år gjorde vi det enkelt för oss. Potatisgratäng med både biff och fläskfilé och olika såser till. Marängsviss till efterätt. Åttaåringen höll sig vaken till efter midnatt vilket är rekord för honom! Han har försökt förut men brukar slockna och vara oväckbar till midnatt :-) Fyraåringen kom upp lagom till fyrverkerierna tog fart och han var mycket nöjd, trots att han annars är extremt ljudkänslig. Vi tände inga fyrverkerier själva i år (trots att vi hade kvar sen förra året då maken låg med magsjuka på nyårsafton). I vår by är det så grymt mycket fyrverkerier ändå så det känns helt onödigt.






Svårt att fota fyrverkerier upptäckte jag (kombination av dålig kamera och ännu sämre fotograf).

Sammanfattning av 2008:
Det har varit ett riktigt skitår faktiskt, åtminstone med tanke på de två stora sakerna som genomsyrade en stor del av året:
Lilltjejen hade ju såna problem med sina svåra astma och jag minns att vi satt på akuten igen 1 januari. Hon åkte in och ut på sjukhuset och vi visste aldrig när hon skulle få problem att andas nästa gång.
Sen framåt senvåren upptäcktes ju den där förbenade vattenläckan i väggen mellan badrummet och vardagsrummet och några dagar senare fick vi besked om att huset var genommögligt ner i grunden och vi var plötsligt hemlösa. I samma veva blev lillskruttan fri från sina astmabesvär och *peppar peppar* hade vi svaret där.
Positiva saker då:
Jag startade eget företag i våras och det var en stor dröm som gick i uppfyllelse. Det innebär mycket jobb, men stolt är jag och jag går ju inte back i alla fall.
Jag började jobba igen vilket har varit roligt men också stressigt att kombinera knepigt schema med familjen och eget företag.
Jag blev gravid med en liten igen. Jag har knappt fattat det än - längtar till ultraljudet så jag får se att det faktiskt är på riktigt.


RSS 2.0