Mera muffinsar!


Vilken kul idé med muffins i stället för tårta. Lättare att dela/servera och minst lika kul - om man nu kan fixa en sån här rolig variant :-)

Kakdeko

Kolla in dessa läckra bakverk!

Är det någon som vet hur man gör den färgade krämen på toppen?


Babymössa

Jag kunde inte motstå den här babymössan till lillebror :-)

Vi börjar få ihop lite babypojkkläder här i huset igen.


Nya vårjackor

Jag har sett mig om efter en vårjacka till lillskruttan och gärna då en Pop skaljacka som jag tycker har varit så praktiska. Jag hade sån tur att jag hittade och slog till på det här setet med jacka + fleecejacka begagnat för under 350 spänn!  Ser nästan nytt ut dessutom. Den mintgröna fleecen är urläcker, hon kommer att se ut som en liten karamell! Åtminstone EN sak som jag kommer att kunna spara till lillebrorsan sen.


Läkarintyg + sjukskrivning

Idag var det dags för nytt läkarbesök. Jag fick ett nytt intyg om att läkaren bedömer att jag ska vara sjukskriven på 100% även nästkommande månad, ganska väntat. Idag blev det ändå nästan mer prat om struman än om foglossningen. Mitt hjärta skenar oftare nu, med andnöd och yrsel som följd. Jag ska inte behöva oroa mig så mycket för det än, bebis mår bra och det är ju det viktigaste. Värdena är tillräckliga för att de inte ska sätta in någon behandling och kan jag klara mig utan så är det finfint. De frågade faktiskt om jag hade hört av Försäkringskassan som ger det slutgiltiga beskedet om jag får lov att gå hemma eller inte. Efter det bestämde jag mig att ägna dagen åt att jaga någon som kunde ge besked om sjukpenningen, det brukar ju vara ett heldagsprojekt att få tag på FK annars. Sist har jag för mig att jag hamnade på plats 200-nånting i kön - så gissa om jag blev överraskad när jag direkt fick plats ett och sen svar på min fråga inom två minuter! De har beslutat sig för att godkänna sjukskrivningen, och första utbetalningen görs i morgon dessutom! Halleluja!
Alternativet hade varit att gå hemma utan inkomst, för jobba har jag inte en chans att göra när jag oftast behöver hjälp med vardagliga saker som att lyfta barn i och ur bilen etc. Det känns skönt att ha fått besked, det finns tillräckligt mycket att oroa sig för ändå.

Sommartid

Jag har noterat att klockan här på bloggen är kvar på vintertid - jag vet bara inte hur jag ska ställa om den.
Jag ger mig på det vid senare tillfälle, under tiden får ni titta på era egna klockor :-)

Tårtbilder - tips

Jag har sagt det förut men jag säger det igen - tårtbilder är en himla bra uppfinning! Om man som jag inte alltid ens har lust att baka tårtbotten själv så kan snabbt fuska sig till en tjusig tårta :-) Billigare än att köpa färdig tårta (vilket ju är tacksamt om man ska ha flera kalas eller många som ska äta), man kan välja innehållet efter önskemål och det finns bilder med precis allt så barnen kan få den tårta de önskar.

Sexåringens tårta fick en oblatbild:


 
Oblaten är precis som det låter, en oblat (dvs en ätbar skiva) som man kan lägga på tårtan. Otroligt lätt att fixa och ger fint resultat.

Alternativet är ätbart papper, tunt som ett vanligt papper och det kan vara lite svårare att få platt och snyggt, men ändå hyfsat enkelt.
Nioåringens tårta hade motiv från hans favoritserie Zack & Cody: 



Något år hade vi dessa tårtor, på bilden inte färdigdekorerade:

Man ser viss skillnad på resultatet mellan ätbart papper och oblaten. Motivet smakar ingenting alls.
I båda fallen lägger man motivet på fuktig tårta (tex på ett tunt lager grädde). Tyvärr kan man inte spara tårtan någon längre tid sen, åtminstone ser den inte så rolig ut dagen efter. Brukar inte vara något bekymmer i det här huset då vi sällan får tårta över :-)

Det finns butiker på nätet som säljer såna här. Jag brukar köpa mina via Tradera ( sök på tårtbild eller oblat*) där man kan få dem relativt billigt utan att betala så mycket i frakt, några säljare bjuder tex på ett extra motiv om man köper flera samtidigt.

Tårtkalas

Till piratkalaset blev det....blommiga tigermuffins! Självklart :-)
Sexåringen bakade dem själv.

Earth Hour

Vi släckte ner i går och hade det mysigt med tända ljus.

Jag märkte att maken nästan fick abstinenskänningar av att inte använda datorn eller tvn på en hel timme, tänk vad man har vant sig vid att göra på ett visst sätt. Vi ägnade oss åt att spela sällskapsspel i stället och det gick ju alldeles utmärkt det med.

Vi hade tänt massor av ljus och när vi senare började blåsa ut dem runt om i vardagsrummet och köket så gick brandlarmet igång. Barnen sov sig igenom det - de var helt slutkörda efter den här dagen.

6 år idag!

Hipp hipp hurra för vår stora lilla kille. Idag fyller han hela 6 år och det är STORT.
Jag var precis inne och läste vad jag skrev för ett år sedan och det är som om han var ett helt annat barn då. Under det här året har han gått från att vara en dagiskille till att bli "nästan skolpojke". Han har dragit ifrån lillebror (det skiljer bara 14 månader mellan dem men är 10 kg skillnad och milsvis i mognad) på alla sätt och vis. Han är inte knubbig längre utan lång och muskulös, han börjar få kläm på saker som klockan, läsa lite, skriva etc.
För ett år sedan önskade han sig - och fick - dockor och kastruller. I morse väckte vi honom med paket som innehöll Lego (byggsatser för stora killar), skämtlåda (med pruttkudde och låtsasbajs så klart), klocka, böcker och dataspel.

Under dagen har vi hunnit med att gå på barnloppis. Maken var nog inte riktigt vaken när jag sa att jag ville åka dit, så han hade missat att det var just BARN-loppis och inget annat - han höll på att vända hemåt när vi kom in på parkeringen och han insåg vad han gett sig in på. Jag gjorde en del fynd: För 188 kr köpte jag 4 par skor (varav två par splitter nya), två par Exit byxor, några tröjor, en Lingon och Blåbär finklänning, två dvd-filmer, en låda Bionicle och så lite smått och gott till bebis. För det fick jag stå i kö i nästan en timme. Make och barn gick en sväng medan jag stod i kö, jag trodde att jag skulle bli avbytt när de märkte att det tog tid....men nix. De gick och fikade och lät mig stå där...grrr... På det hela taget var jag nöjd med fynden i alla fall så det var väl värt det.

Eftermiddagen tillbringades på Busfabriken enligt födelsedagsbarnets önskan. Han ville inte ha något barnkalas i år utan ville hellre tillbringa några timmar där med sina syskon. Jag satt i en soffa och läste en deckare medan make och barn sprang runt i diverse hinderbanor och kastade skumgummibollar på varandra. Det var motion nog att bara titta på dem där de yrade runt, svettiga och fnissiga :-)
I morgon blir det tårtkalas med mormor och morfar. Killen har valt och jag har köpt en tårtbild med piratmotiv, så det blir dagens tema.

Jag ger mig på att skriva en kort berättelse om hur det var då, för sex år sedan. Vattnet gick, nästan på dagen han var beräknad har jag för mig. Jag hade en del sammandragningar så vi åkte in för kontroll. Värkarna blev starkare med det ville inte riktigt komma igång. Jag fick ligga kvar över natten och morgonen därpå skulle jag bli igångsatt. Maken kom tillbaka med förlossningsväskan på morgonen, mormor körde 20 mil för att vara barnvakt åt vår treåring och vi var så förväntansfulla. Då kommer en läkare in och beklagar att det blivit fullbelagt över natten och så skickades vi hem. Jag bara grät och grät och jag trodde på allvar att vi aldrig skulle få vårt barn.
En vecka senare vaknar jag på natten och är rastlös och orolig i kroppen. Jag försöker se en film på tv men får värkar. Jag väcker maken i ottan och vi ringer dit min bror. När han kommer så bestämmer vi oss för att åka in direkt och min bror får ta sonen till dagis. Vi slänger på skylten med "övningskörning" på bilen och så försöker jag guida min då fortfarande körkortslöse make till sjukhuset. "Hur sätter jag på dimljuset? Dimljus?! Kör, bara KÖR! NU!"
H kom ut strax efter 08 den morgonen. Efter tre månader med foglossning hoppade jag formligen upp ur sängen efteråt. Jag hade blivit tvåbarnsmamma och det kändes stort och underbart med ännu en underbar liten kille. Jag hämtade själv treåringen på dagis efter lunch den dagen. (Var inte du på förlossningen i morse?? Jo, men jag är ju klar nu, make och bebis väntar i bilen.) Dagen därpå tog jag med den nyblivne storbrodern på cykeltur (!) och vardagen flöt på hur smidigt som helst. En vecka senare hade vi bestämt oss för att försöka få till ett syskon till så snart som möjligt.
Vår H, vårt andra barn, har sedan födseln varit en av naturen lugn, trygg och harmonisk kille. Tänk att han ska börja skolan till hösten. Tiden flyger!

Lutfisk!

Min mamma bjöd hem mig på lunch idag och vad serverades om inte lutfisk :-)
Tala om julkänsla! Inte mig emot, jag gillar faktiskt lutfisk. Det är bara det att jag själv inte brukar köpa på mig ett stort lager att ha i frysen i fall jag blir sugen på lutfisk i mars.

Handlat till lillebror

Barnen var överens om att Ivar ska få den här när han har kommit ut:

Leopardoverall från HM, i plysch med söta öron och liten gullig svans.
Jag var lite osäker på storleken, men köpte den i 56 - med förhoppning om att augusti blir så varm att han inte ska behöva ens en tunn overall.

Våffeldagen

Här har vi gräddat våfflor i stora lass :-)
 

dagens kommentar

Barnen gör mig sällskap när jag klär på mig. De tittar på magen och konstaterar att den börjar bli väldigt stor.

Femåringen: Men titta på mammas rumpa då!!!!
Jag: Ja visst är den snygg?
Femåringen: Om den tjocka rumpan ska vara snygg så får man nog tejpa fast blommor på den...

Ny vagn

Lillskruttan fick en ny vagn idag. Inte ny som i NY, men en bättre begagnad vagn i alla fall. Den fälls ihop till nästan ingenting, vilket innebär att to.m maken kan få plats med den i bagageutrymmet på sin bil utan att göra sig besväret att lyfta ut den enorma baslådan som han MÅSTE ha där för att kunna pendla till jobbet.
 Teutonia Solano

Den har ytterligare en fördel gentemot Brio-sulkyn vi annars använt: Det finns fullt liggläge på den.
Skruttan är mycket nöjd och har suttit i den större delen av eftermiddagen. När jag hade satt dit hennes namnskylt och fotat den så ville hon också pimpa den genom att hänga dit sin jacka och favoritleksakerna :-)

Jag hittade den via Blocket och gav (för vagn + åkpåse + parasoll allt i jättefint skick) bara 400:-
Med den och en bra bärsjal så kanske jag inte behöver någon syskonvagn, åtminstone inte om man är på shoppingtur

Nya prylar

Jag körde en sväng inom Rusta och hittade lite roliga tillbehör till vår röda tvättstuga.

Det är kanske bara jag (och tanterna i Rent Hus) som går igång på annorlunda städattiraljer men jag är mycket nöjd :-) 
Den prickiga sopsäcken är till sorteringen av mjukplast, som vi får enorma mängder av.

Jag inhandlade även en rejäl borste till att skura handfatet med. Ibland när barnen har tvättat händerna där så ser det ut som om man använt handfatet till att bada en liten i gris (inte så väldigt långt från sanningen alltså). Förhoppningsvis så kommer de att tycka att ankan är så rolig att de städar upp efter sig...

Thomas Järvheden

Maken kom igår hem med en dvd med Thomas Järvheden. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, han verkade ju kul men kanske inte så där hysteriskt rolig som en del andra svenska komiker. Mer "programledare" än "stå-upp" liksom.
Ganska snabbt växte han i mina ögon. Killen kan ju sjunga också! Inte bara haha-roligt, utan BRA, på riktigt. När man tror man har sett hela hans talang så drar han dessutom fram ett munspel :-)
Han ÄR rolig, men killen har också ett allvar. Hans djupare låtar är fantastiska! På dvdn blandades verkligen humor och allvar, precis som texten utanpå fodralet utlovat. Ju tröttare jag blev ju roligare verkade han dessutom. Efter en halvtimme så låg jag i soffan och skrattade så att tårarna sprutade, medan maken låg brevid och snarkade som vanligt.

Jag rekommenderar er att gå in på hans sida och lyssna på demot av Glöder:
http://www.jarvheden.com/Musik.htm

Och för Guds skull - se hans dvd Seriöst roligt!

Scones

Fyraåringen fick vara med och baka scones till vårt mellanmål. Självklart ska det vara "bilder" på dem också, idag fick det bli julbockar...

Sandlådelek


Extra kul när pappa är med och leker i sanden :-)


badutflykt

Idag kom vi faktiskt iväg och badade.

Vi åkte till Karlslundsbadet i Landskrona, ett sånt där äventyrsbad. Nioåringen och femåringen åkte vattenrutschkana som om de aldrig gjort något annat och fyraåringen fick åka i mitt knä (i barnkanan förstås) och han skrattade och jublade varenda gång. Vattnet var iskallt tyckte vi vuxna, men det var ju inte så mycket att välja på och man fick värma sig med kaffe emellanåt. Vi hade ett barn var i famnen i de djupa delarna och fick doppa oss tillräckligt. Vi trodde det skulle ta halva dagen men efter tre timmar var vi rätt möra allihopa. Som jag misstänkte innan så var jag farligt nära gränsen vad min rygg klarar och när vi skulle hämta upp lillskruttan hos mormor efteråt så kunde jag inte ens lyfta in henne i bilen.
Jag har fått lite dåliga känningar senaste dygnet, men med lite tur så kommer jag upp ur sängen i morgon trots dagens övningar.

Fint besök

I torsdags kom mina svärföräldrar ner och hälsade på. De lever inte ihop så det var en trevlig överraskning att de kom hit samtidigt, det händer inte för ofta Jag och svärmor kommer jättebra överens också så det har varit enbart roligt. Sen är det ju så att alla förändringar i vardagen innebär halvt upptrissade barn, extra matlagning och lite extra aktivitet i huset överhuvudtaget. De åkte hem igen i förmiddags och nu är det så lugnt så man vet knappt vad man ska hitta på.
Nu har min mamma tagit med sig de två yngsta på "Småttingarnas show", nån musikalgrej för små barn. De två stora är  i trädgården och leker = huset är knäpptyst. Maken har somnat i soffan och jag sitter här och gäspar framför datorn.

Vi är lite inne på att åka till ett äventyrsbad den här helgen, får se om det går att lösa rent praktiskt då lillskruttan inte har så mycket utbyte av varken vattenrutschkanor eller bubbelpool.

Frisyrer till pojkar?

Nioåringen har sparat till långt hår ett bra tag nu. Tidigare har han alltid haft kort, lagom för att håret ska kunna stå rätt upp på huvudet med hjälpa av lite gelé. Nu vill han ha lite längre och en "riktig" frisyr, helst stureplansgrabbigt. Jag är urdålig på sånt där så det har liksom bara fått växa med några få kapningar av luggen då och då. Häromdagen var det en medelålders dam som misstog honom för en tjej borta på vårdcentralen, baserat på att han hade rosa skjorta och axellångt hår antar man - då fick jag ta ca 5 cm i nacken när vi kom hem.
Jag vet att han gillar håret på killarna i serien Zack & Cody som går på Disneykanalen, men det är lite väl mycket ovårdad page tycker jag. Efter att ha försökt surfa på nätet efter inspiration så är det bara att konstatera att det är väldigt ont om blider på barnfrisyrer vad jag kan se. Några tips?
Det ska vara något som jag lätt kan fixa hemma. Här i närheten har vi att välja på att klippa på köpcentrat för 300 spänn eller hos någon som är billig men inte förstår svenska. Eftersom ungarnas hår växer som ogräs så föredrar jag att klippa dem själv. Jag är bra på korta frisyrer men kanske det funkar om han blir klippt på salong första gången så kan jag lära mig att hålla efter frisyren sen.

Nostalgityg!

Det här tyget hade jag hängandes som fondvägg vid min säng när jag var liten. Jag minns än hur jag låg och tittade på husen, blommorna och djuren. Jag måste ha varit ungefär 4-7 år gissar jag.

Vi hittade tyget igen när mina föräldrar flyttade för ett par år sedan. Ett tag var jag inne på att hänga upp det till mina egna barn, men sen har det inte blivit så.
Min gissning är att det är ett IKEA-tyg, kan det heta Skillingaryd? Det börjar bli poppis igen och lite då och då så ser man det ute på nätet i form av nysydda retrokläder, kuddar etc.

Dagens bild


Bärsjal/bärsele

Något som jag vet att jag inte kan leva utan när lilleman har kommit det är en bärsjal (alt bärsele). Jag tycker inte riktigt om de där långa tygstyckena som man ska veva femtielva varv runt kroppen, men ringsjalar älskar jag. Jag provade ett par olika modeller med lillskruttan och fastnade för en halvelastisk ringsjal. Jag färgade den mörkrosa och sydde på små tygblommor och den använde jag sen från andra veckan och varenda dag tills hon var kanske 1½ år!
Jag vill inte använda en rosa till lillebror och frågan är om jag ska försöka få tag på en annan i samma modell. (Av de få tjejsaker vi sparar nu så är ringsjalen det enda som definitivt inte lämnar vårt hus förrän vi är alldeles 100% säkra på att det är slut med barn.)
Jag har också varit lite inne på den här varianten i stället:


Babybag Premaxx
Det är ingen ringsjal utan nästan mer som en väska som man hänger på sig. Barnet kan ligga i den från nyfödd och sen sitta upp, precis som i en ringsjal. Jag tror att Premaxx är enklare än ringsjalen just för ett litet nyfött barn, eftersom man slipper justera om sjalen varje gång man tar den på sig.

Tacokryddad kycklinglasagne

Nioåringen valde middagsmaten idag och då tyckte han att vi skulle prova ett nytt recept, nämligen tacokryddad kycklinglasagne. På Öppna förskolan igår var det receptbytardag för första gången och jag fick med mig lite nytt hem.



Tacokryddad kycklinglasagne

500 gr kycklingfilé
2 gula lökar
broccoli
1 röd paprika
2 påsar Taco kryddmix
1½ dl vatten
2 dl lättcreme fraiche
200 gr färskost (tex Philadelphia)
2 dl mjölk
lasagneplattor
riven ost
olja

Bryn kycklingen i strimlor ihop med grönsakerna och lite olja. Tillsätt kryddmix och vatten.
Rör i creme fraiche, färskost och mjölk. Koka upp.
Varva lasagneplattor och kycklingröra i smord ugnsform. Strö över riven ost.
30 minuter i ugnen på 175 grader

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Barnen hjälpte till att laga maten - en skar grönsaker, en hällde saker i stekpannan etc. Halva paprikan och en stor del av broccolin slank in i barnmunnarna redan innan de hamnade i pannan. Det är otroligt vad de kan äta grönsaker om man låter dem äta småplock före maten!
Tur man har gott om tålamod samt en liten smidig dammsugare, det var en hel del hackad lök på köksgolvet efteråt.
Alla tyckte om lasagnen utom nioåringen, trots att de satt och pillade ut lite av den otäcka paprikan och broccolin....hmmm.
Jag tyckte det var ok som vardagsvariation, onödigt mycket tacosmak på god kyckling kanske men det är ju lätt att justera till nästa gång.

Så här när jag skriver detta inlägg så måste jag skratta för mig själv! Inte är väl jag en sån som fotar maten och lägger ut på bloggen... Jo tydligen :-)
Jag brukar faktiskt fota en del mat jag lagar, om jag vill spara recpetet så är det roligare att ha en bild till det i receptpärmen. Det blir ju inte lika tjusigt som i glossiga matmagasin, men bättre än inget alls.

Eftermiddagens projekt

Så blomfrön med barnen! Jag hittade frön till Blomsterbönor och Svartöga undanlagt i tvättstugan så det fick det bli. Tanken är att de ska flyttas ut sedan när det blir tillräckligt varmt ute. Om de tar sig förstås, tyvärr var det inte direkt bästa sortens blomjord jag hittade (mental notering att det är dags att köpa mer sådant). Det är tanken som räknas får vi hoppas. Ungarna var glada.
Vi planterade även en vitlöksklyfta - något som de visade på Bolibompa igår som tips. De långa gröna stjälkarna kan sen användas som typ purjolök på mackan eller i matlagningen. Vi hittade en vitlöksklyfta som redan börjat gro i kylen, så den ska väl ta sig i alla fall :-)



Gravidbola

Idag kom jag på att jag tidigare haft en gravidbola - ett sånt där smycke som man kan ha hängandes på magen när man väntar smått. Innuti finns en liten liten xylofon och en liten pärla som spelar på den när man rör sig. Det sägs att bebisen kan lära sig känna igen ljudet och även uppskatta och finna trygghet i bolan efter födseln.
Jag hittade bolan, min ser ut som denna fast med stjärnor i stället för hjärtan:


Var är då min bola?
Här är en del av det samlade innehållet i mitt smyckeskrin....

Tittar man noga så finns den där, jag ska bara ta mig tid att få fram den.

LEGOLAND

Vi är lite inne på att boka en liten semesterresa till Legoland i Danmark - jag, maken och de två äldsta barnen.
ICA har just nu ett erbjudande om resa, 2 övernattningar och entréer för två vuxna och två barn för under 5000:-
Vi har pratat om Legoland i åratal, men antingen har vi småbarn (för små) eller också så är det något annat som kommer emellan. Vi brukar ju ha någon större "familjeresa" mitt i sommaren - typ Astrid Lindgrens värld, Kolmården etc med övernattningar. Förra året har jag för mig att vi bara delade upp barnen i mindre resor och vi kom aldrig iväg på något stort. Förutom Tosselilla då (vi var där när vädret var som allra sämst i början av augusti, med ösregn och storm), men dit åker vi ju varje år så det räknas knappt.
I sommar väntar vi ju smått i slutet av juli och jag räknar med att inte vara särskilt rörlig heller sista tiden. Alltså ska allt extraroligt hinnas med innan dess. Legoland kräver ju inte högsommarvärme, nästan bättre faktiskt om det inte är uppåt 30 grader när man går omkring i legovärlden. Någon av er läsare som har varit där och som har tips eller annat?


Sen får vi komma på en lagom tripp med fyraåringen - han ska ju också få göra något kul och gärna då med en eller två vuxna som kan ge honom full uppmärksamhet. Kanske Köpenhamns Zoo? Vi har aldrig varit där heller.

Store killen och jag pratar ibland om att åka till London tillsammans, han är ju född där. Men det finns vissa svårigheter med en sådan resa så det blir heller aldrig av. Igår kom han med att han skulle vilja se andra länder. Jag är själv uppvuxen i en familj där vi for och flängde runt i Europa varenda år. Jag tyckte det var sådär - för varmt och för jobbigt att promenera när man var liten. När jag var i lågstadieålder så tjatade jag mig till att få vara hos mormor och bada badkar i stället när resten av familjen åkte till Gran Canaria :-) I tonåren var det ju rätt ok att ligga på stranden. Numera slipper jag helst solsemestrar. Jag kan bara tänka mig allt jobb med att skydda barnen från brännskador (våra barn är extremt ljushyade och tål ingenting), ligga i en solstol är bara tråkigt, alkohol tål jag inte...Maken skulle gärna ligga vid en pool nånstans, men då får han åka själv.
Jag undrar vart vi ska åka när barnen är för stora för att uppskatta sommarland och djurparker i norden? Jag kommer som medelålders gå runt själv med en rosa sockervadd och hoppa studsmatta och titta på delfinshower :-)

Trött karl

När barnen hade lagt sig igår kväll skulle jag och maken titta på Familjen Annorlunda tillsammans. Vi var grymt sugna på något gott, men ingen av oss orkade köra till macken och handla. Det slutade med att jag gick och slängde ihop varsin stor chokladboll åt oss. När jag återvänder till soffan en stund senare så har han somnat! Det gick knappt att få liv i människan igen och det slutade med att jag fick titta på resten av programmet själv - men då åt jag också upp hans chokladboll :-)
Strax efter 22 fick jag honom till att gå över till sin säng och sova resten av natten där.
Det är inte direkt första gången han somnar i soffan. Han kommer att jobba ihjäl sig en vacker dag. I höstas omfördelades personalstyrkan på företaget och han är fullt medveten om att han har grymt hög arbetsbelastning. För att jobba ikapp så åker han (som i helgen) in och jobbar extra fastän han inte "behöver". Han åker hemifrån strax före 05 och är hemma igen ca 18 (visst pendlar han 8 mil, men ändå) alla vardagar. Oftast sitter han sen vid datorn till 01 (om han inte sätter sig i soffan för då sover han inom en halvtimme) och sen upp igen nästa dag....

Jag försöker påpeka att alla människor behöver sova mer än 4 timmar per natt, men han vägrar lyssna. Därför är det ju på sätt och vis bra att han ibland somnar snudd på ihop med barnen. Då brukar jag lägga på honom en filt - för vaknar han och inser att klockan är före midnatt så sätter han sig vid datorn och så är det kört.
Både han och hans företagsläkare vet att han är farligt nära gränsen för utbrändhet, men vad hjälper det?
Jag försöker med att han ska ta ut föräldraledighet, han har hundratals dagar att plocka ut. Men nix, han är avdelningschef och då kan man inte göra så. Dessutom tror jag att han lever kvar i den gamla regeln om att en riktig karl försörjer sin familj. Inte bara försörjer med mat och tak över huvudet, utan ser till att det alltid finns pengar till allt man kan önska sig. Han är en riktigt "arbetsnarkoman" liksom hans far var när han växte upp. Vad hjälper det att jag pratar om "mjukvärden", om att vi hellre vill ha honom närvarande mer. Att det räcker bra med att vara make och pappa hos oss. Visst är det trevligt med övertidsersättning, men pengar är inte allt. Och om hans arbetsplats havererar för att han bara jobbar heltid så är det inte hans fel anser jag. Men hans belastning blir ännu högre om han inte jobbar över....tillbaka på ruta 1.

Öppna förskolan

Vi tog oss dit idag, till kyrkans Öppna förskola. Oftast så tar jag bara med mig lillskrutten och så brukar fyraåringen och femåringen vara hos mormor under tiden. Det är lika mycket för min skull som för skruttans - jag får fika med andra mammor och hon får leka med andra jämnåriga (dagiset mina barn på är annars är avdelningslöst med barn 1-6 år).

Idag var mina föräldrar iväg på annat håll och därför tog jag med mig alla tre dit. Anledningen till att jag normalt inte gör det är att det inte riktigt är fyraåringens grej (och får han vara hos mormor så vill storebror också vara det). Han var med idag i alla fall och det gick hyfsat bra - han byggde sig en koja och var rätt nöjd med det. Han tyckte tom att det var ok att välja en figur ur sånglådan senare och blåsa ut ett ljus. Bara det är framsteg.

Vår fyraåringen har alltså Aspergers syndrom eller åtminstone Aspergersdrag - de stämplar inte gärna så små barn i pannan. Jag vet till viss del hur han känner, hur han kan reagera (eller inte reagera). Samtidigt så har det senaste halvåret varit ganska kämpigt och vi har väl inte riktigt kommit underfund med hur vi löser alla situationer än. För de som inte känner honom eller inte träffar honom varje dag så kan han passera som vilken annan fyraåring som helst - på gott och ont. Ändå känns det lite jobbigt när andra föräldrar reagerar. Är han sur? Har han en dålig dag? Han är väl inte så pratsam han?
Det skulle se honom hemma, vår kaxiga kille.

Schlagerkväll igår!

Vi hade en lugn förmiddag som byttes till en halvstressig eftermiddag. Två av barnen skulle på barnkalas på busfabriken. På ena barnets begäran så var jag med hela tiden - det var ju inte till att springa hinderbanor precis utan jag satt mest i en soffa och läste tidningen i alla fall. Vi kom därifrån 17.25 och så skulle jag då köra 1,5 mil hem, byta två abrn mot en lillskrutta, byta kläder samt köra i princip samma väg tillbaka för att vara på middag hos min kompis kl 18. Det gick inte som ni förstår, men jag var heller inte mer än 20 minuter sen.
Lyxigt att komma till serverad finmiddag i annat hus :-) lillskruttan som får hänga med kvällen till ära var väldigt reserverad, men så känner hon inte de två vuxna och tre pojkarna i huset så bra. Det var första gången hon var hemifrån efter kl 19 , men det gick bra för henne att natta sig borta och hon somnade lugnt i soffan efter att ha dansat på golvet första halvan av programmet.

Som alltid så gjordes det listor att fylla i. Numera kör vi med två kolumner - en för önskad placering och en för trolig placering på alla bidragen. Våra "troliga placeringar" stämde fantastiskt bra när alla jurygrupperna lämnat sina poäng och vi tyckte vi blivit så duktiga på det där. Så kom då folkets röster och allt ställdes på ända. Vi kände oss lika chockade som Petra Mede såg ut när hon läste upp poängsiffrorna!
Personligen hejade jag på Sarah Dawn Finer, men hade gärna sett Ugglas vinna rasket också. (Vi reagerade på att hon inte hade glugg när hon sjöng sitt bidrag, men sen glugg igen i green room. Vad sysslar hon med?) Agnes låt hade nog funkat bra med sin storslagna show. Precis som femåringen här hemma så gillade jag hennes "guldiga kostym".
Men operapop? Jag kan nynna melodin i huvudet, men det är ju inget man sjunger med i, inte jag i alla fall. Jag har svårt för Malenas stirrande ögon, hennes mansröst och överdrivna uttryck. Jag har absolut inget emot opera och jag har sett många operor under min Londontid (det finns många svenskar på de högre operautbildningarna i UK). Men inte ihop med tecnobakgrund! Och inte i stället för någon slagdänga.
Nej, besvikelsen var stor när allt var över.


Tips!

Nu har jag hittat en lösning på ett problem som retat mig länge. Emellanåt gör barnen ett sånt där tillväxthopp och plötsligt passar inte kläderna längre. Jag vet inte hur många gånger någon av dem har kommit på morgonen i ett par byxor där byxbenen slutar på halva smalbenet, eller en tröja där ärmarna är en halv decimeter för korta. Är vi bara hemmavid så får de ibland ha dem på sig ändå och så tänker jag att jag ska lägga undan dem efter nästa tvätt. Men så tvättar man dem några dagar senare och har inte en tanke på det där, eller så har man glömt vilka byxor det gällde. Sen är de tillbaka i garderoben igen och hela proceduren tas om från början.
För ett tag sen köpte jag in till butiken (och la beslag på själv) såna där "Socklock" för att hålla reda på strumporna. Det funkar rätt bra faktiskt, men nu har jag hittat ännu ett användningsormåde för dem. På några stycken har jag märkt med permanent penna och NU ska det mycket till om jag inte ser vad som ska läggas åt sidan när jag sorterar tvätten. Klämmorna sitter fast genom tvätten och färgen på texten håller också.

Matprat

Jag var och handlade nu på förmiddagen och när jag stod vid fiskdisken och funderade något lämpligt till middag så kom jag att tänka på ett program som jag såg på tv häromdagen. Det var något faktaprogram av typen Dokument utifrån/inifrån/Kalla Fakta/Insider eller vad det nu kan ha varit som visades, kan det ha varit i onsdags?
Programmet handlade i alla fall om fiskodlingar, närmare bestämt lax. Tänker man äta lax i dessa tider så ska den ju vara odlad, "för miljöns skull".  Stora laxodlingar finns främst utanför Norge, och Chile (hoppas det var rätt land nu)? Laxodlingar är ju bra, för då sparar man på vildlaxen. Men lax är rovfisk och de lever på småfisk. Vad ger man laxen i laxodlingarna för mat? Jo, pellets. Vad är pelletsen gjord av? Jo, vildfångad fisk! Allt ifrån makrill till vad som man i vårt land anser vara skräpfisk. Denna fisk fångas utanför Sydamerikas kust, där stora industriella jättebåtar dammsuger havet på alla fiskar. De sydamerikanska myndigheterna vill gärna ha kvar de utländska storföretagen och har därför gett de inhemska fiskarna i stort sett fiskeförbud. Resultatet blir att deras hav blir tömt på fisk som kunde mättat befolkningen och som försörjt många i generationer och dessutom hållt havsmiljön i balans.
Hur ska man då göra för att ha rent samvete? Jag vet inte om man riktigt fick svar på den frågan, i alla fall om man vill fortsätta äta fisk. Om jag förstod det hela så är det här "rätt" prioriteringar:
1. Ät ingen lax
2. Är lax som är odlad i Norge
3. Är lax som är odlad i Sydamerika eller annat land
4. Ät vildlax (inte att rekommendera)

Jag tycker det är så svårt det där. Vi älskar fisk i vår familj och får barnen välja så är färsk fisk höjden av matlycka. Sen är det ju så mycket tungmetaller och skit i fisken ändå, så är man gravid får man se upp av det skälet också.
Jag är väl naiv som trott att det finns regler för allt och att någon myndighet sätter in någon form av bestämmelser för säljstopp för sådana fiskar som är hotade på ett eller annat sätt. Ska man behöva som kund hålla sig uppdaterad på vad som är bra eller inte?


För att dra in ett helt annat matämne så gjorde jag häromkvällen paj till middag. Eftersom mina föräldrar ställde upp och skjutsade store killen till simträningen (maken var bortrest) så erbjöd jag dem att äta kvällsmat med oss, alt. få med sig en halv paj hem efter träningen. Grejen var att det var köttfärs/broccolipaj med vita bönor i färsen, en variant av chili com carne-paj kan man säga, något som barnen gillar (och som jag gärna uppmuntrar).

Det är allas fulla rätt att inte gilla bönor, jag åt det inte själv innan jag träffade min man, och det var helt ok för mig att de tackade nej - inga konstigheter. Men under resten av telefonsamtalet, när vi träffades senare på kvällen samt nästa dag, så återkom min kära mor till hur glada de var att slippa något så otäckt! De hade tinat rester av söndagssteken och gjort persiljesmör til etc etc och var så tacksamma att de slapp äta paj hos oss...
Här gick man och trodde att man bara var trevlig, när jag i själv verket försökt lura på dem något hemskt. Tur att barnen och jag inte märkte hur hemskt det var, vi lyckades kränga i oss 3/4 av pajen själva.

Vilket väder!

Senaste veckan har det varit vår i luften och rätt ofta strålande sol. Nu ser det ut så här:




...och värre blir det för var minut. Imorgon ska det bli +6 grader igen. Tala om aprilväder, och då är det ändå bara mars än.

Studiedag

...har nioåringen idag. Det upptäckte jag sent i går eftermiddag och bannade mig själv att jag hade missat att skriva upp det i kalendern. Sonen hade en kompis hemma och när dennes mamma kom visade det sig att hon inte heller hade koll på det. Tur att det finns fler som jag.
Alltså fick jag ta sonen med mig på inbokat läkarbesök med strumatest. De skulle ta blodprov och väntetiden ägnade vi åt lite vadslagning om hur många rör de tänkte ta etc. Han störs inte alls av sprutor eller blod, barnen har ju fått vara med varandra och mig på diverse läkarbesök så sådant är helt ok med honom.
Efteråt hade vi lite mystid ute på köpcentrat, fikade och tittade på vårskor. Ryggen protesterade, men det är ju inte så ofta man får tid själv med skolbarnet på dagtid så det fick gå.
Jag blir så ofantligt trött ibland, särskilt då när jag har lämnat blod, och jag blev vimmelkantig inne på McDonalds. Jag lyckades tappa en läsk i golvet vilket sonen (och jag) tyckte var något pinsamt. När vi kom hem sen höll jag på att ramla ut ur bilen när jag öppnade bildörren, men då skrattade vi bara och sen gick jag och la mig en stund på soffan.
Nu har jag skrivit upp på vår kom-ihåg-tavla att jag måste börja med järntabletter åtminstone. Jag undviker det så mycket jag kan eftersom jag alltid mår illa av dem, men det är nog dags.

Maken hemkommen (men borta)

Maken kom hem vid midnatt och jag fick en kram och sen låg han och höll min hand tills jag somnade om :-)
Hörde att hans väckarklocka ringde vid 05 i morse och när vi andra steg upp var han redan på jobbet. Jag trodde först att jag drömt att han var hemma igen.
Tillbaka till vardagen - till kvällsmaten är vi fulltaliga i huset igen. (Jag vet att han inte var borta så länge, men det kändes som en evighet.)

Lilletjejen fyller 2 år idag!

Morgonens höjdpunkt var definitivt tivolit med karuseller som snurrar och låter :-)


För två år sedan kom hon:
Halv fyra på morgonen vaknade jag och kände mig rastlös. Gick upp och tittade på tv, drack té, plockade tvätt och sånt. Så började sammandragningarna komma och de blev snabbt starkare. Väckte maken (som sömndrucket undrade om han skulle hinna raka sig innan) och ringde mormor som kom och satt barnvakt. Morgontidningen kom när vi var på väg till bilen så den hann vi få med oss. Ilfart de tre milen till sjukhuset, men när vi väl var där så ville jag inte bara bli avsläppt utan vi parkerade och promenerade till nattentrén.
Jag möttes av en fantastisk barnsköterska som faktiskt hade läst mina önskemål inför förlossningen (jag hade förlossningsskräck och hade jag kunnat backa ur graviditeten när det var ett par veckor kvar så hade jag gjort det). Jag fick en morfinspruta direkt efter undersökningen precis som önskat (alternativt hade jag bett dem avliva mig). Maken gick ut i dagrummet och löste korsord. Det gick snabbt och lätt och lillan hoppade ut 07.20. Jag fick upp henne på magen och var bara så lycklig. Kan ni hämta min make? Han sitter i dagrummet...

Sen kom ett år med alldeles för mycket sjukhus, mediciner och andningshjälp. När det var som allra värst nov 07-april 08 trodde jag aldrig att livet kunde bli så här bra igen. Idag behöver hon bara ett minimum av mediciner och hon är pigg och frisk på alla sätt.
Envis som få och en riktig gullunge. Vi tackar vår lyckliga stjärna varje dag för att hon kom in i vårt liv!
Två år har rusat iväg och snart ska hon bli storasyster.

Kaffeservering

Lillskruttan hade hämtat sig en stol och stod och pysslade vid köksbänken nu i kväll.
"Ralda faffe!" ropade hon.
- Nej Esmeralda får inget kaffe, men det är dags för kvällsvällingen, svarar jag (intet ont anande).

När jag tittar ner i vällingpåsen, vad får jag se?


Kan det vara Zoégas babyblandning kanske?.....

Gullekillen :-)

Det här kortet hade nioåringen gjort till mig på kyrkfritids. "Till en bra mamma"

Mammahjärtat smälter ju :-)

Bild från vårt hem


Det smyger sig in tomtar överallt.

Chokladbollar



Barnen fick roa sig med att göra chokladbollar till fikat medan lillskruttan sov middag. Det var alldeles för länge sedan sist. Mums!


Familjen Annorlunda

Jag blir så beklämd när jag ser familjen med trillingarna, hur jobbigt de verkar ha det. Jag hade absolut kunnat tänka mig att ställa upp som stöttning, vi har varit stödfamilj förut. Kanske inte rätt läge längre, inte med ond rygg, snart fem barn själva och trångt hus. Men oj vad jag känner för dem.

Tiobarnsfamiljen är så roliga att se. Föräldrarna verkar ha behållt sina personligheter (vet inte hur jag annars ska förklara det). Alltid kärlek och humor mellan dem.

Huslänk

Jag tycker det är rätt kul att titta på hus på mäklarsidor, speciellt de lite "udda" husen.
Här kommer ett som är värt att förundras över:
http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/369816

Jag undrar vem som bor där, och varför de har hängt upp en spegel på spegelväggen :-)
Inredningen andas väl lite finlandsfärja.

Saknar min man

Maken sitter i Stockholm på nåt möte hela dagen. (Han bor på hotell med spa, den lyckosten). Lite då och då skickar han små romantiska sms till mig. Jag känner mig som en förälskad tonåring som går runt och myser och saknar honom så.

Ibland är det rätt skönt när han är bortrest och man har huset för sig själv efter att barnen har lagt sig. Inte för att jag hittar på så mycket annorlunda då än när han är hemma, men det är ändå något visst att vara själv. Samtidigt brukar det bara ta ett dygn och sen längtar jag efter honom igen, sällskap är inte dumt det heller.
Nu har han varit borta sen i fredags och det är ödsligt tomt på kvällen, ingen att kommentera tv-programmen med, ingen att äta glass med i soffan. Eller jo, barnen har fått vara uppe sent flera kvällar i rad, men det är inte samma sak.





Wipeout

Två barn har bäddat ner sig i soffan för att titta på 5:ans nya tävlingsprogram Wipeout med mig.
Jag fick onda aningar så snart jag såg Felix Herngren....och mycket riktigt så är kommentarerna knappt barnvänliga! Nioåringen som faktiskt hör vad de säger och hänger med i ordvalen, han sneglar på mig med jämna mellanrum för att se om jag tänker sänka volymen ytterligare eller ta bort ljudet helt (tanken har slagit mig).
Nu har jag två gossar som vrålar av skratt varje gång nån halkar i plurret eller får en boxhandske i nyllet. Dogge i stålmannendräkt var ett extra plus.
Kul familjeprogram om man bortser från alla svordomar och könsord :-/

Melodifestivalen: Andra Chansen

Nu har jag hållt mig i veckor utan att skriva något om bidragen eller finalplatserna i Melodifestivalen....
Sarah Dawn Finer var självklar till Globen, det har jag tyckt hela tiden. Jag hade önskat mig BWO dit också, men svenska folket röstade på nostalgiparet, tyvärr.
Jag har väldigt svårt för Caroline af Ugglas som människa. Jag lyssnade på ett långt radioprogram med henne, kan det ha varit förra sommaren, och det fick mig inte direkt på andra tankar. Konstiga ryckningar i benet när hon sjunger och hon ser ständigt ut att vara i behov av en hårtvätt. Nej, nu är jag nästan elak! Jag tycker i alla fall väldigt mycket om hennes låt så jag var fullt nöjd med att se den gå vidare. Femåringen sjöng på Snälla, snälla tills han somnade, lär väl få höra den här ett tag framöver. Åttaåringen undrade varför de inte sjöng att hennes älskade lika gärna kunde försvunnit till en annan man...mycket att fundera på när man är nio och precis insett att folk kan vara kära i vem som helst oavsett kön, samt vikten av att vara politiskt korrekt.

Stora finalen planerar jag att se hemma hos en kompis - Same rutine as last year, and every year.
För två år sen var det extra speciellt, vi satt hemma hos henne och pratade halva natten efteråt innan jag åkte hem till mig. Ringde henne efter frukost morgonen därpå för att meddela att jag satt och ammade nyfödd dotter :-) Vilket påminner mig om att lillskruttan fyller 2 år nu i veckan och det är dags att tänka på present.

Känslan av otillräcklighet

Efter att ha suttit inne en hel dag så ville barnen gå en promenad. Vi ringde mormor för att höra om hon ville gå med och det ville hon gärna. Jag packade ner vindruvor att ha som "färdkost" och sen var vi ute i trädgården och letade vårtecken tills mormor kom och hämtade upp oss. Efter lite diskussioner om vart vi skulle gå (eftersom kommunen nyligen har rivit mer än hälften av alla lekplatser i byn, däribland alla i närheten av oss) så bestämdes det till slut att vi skulle gå till skogen drygt en kilometer bort. Jag gick bara med en bit på vägen sen insåg jag att om jag skulle orka ta mig hem igen så var det bra så. Jag fick vända hemåt medan mormor fortsatte mot skogens äventyr med mina barn.
Inte för att jag tvivlar på att mormor tar bra hand om dem, eller att de lider av att spendera en timme med bara mormor - men jag känner mig definitivt otillräcklig som mamma! Det enda barnen ville var att gå i skogen som vi alltid har gjort, och så kan jag inte följa med dem dit.

Ibland tänker jag att det måste kännas jobbigt för dem att vara så begränsade för att jag är gravid. Förhoppningsvis så tänker de inte på det lika mycket som vi vuxna, de glömmer tex ofta varför jag inte jobbar som vanligt eller varför jag behöver sitta framför spisen när jag lagar mat. Vi pratade mycket med store killen om det här redan i början och han kunde inte ens komma ihåg att jag har varit sängliggandes de andra gångerna, ändå är det ju bara två år sedan sist.
Men visst, även jag och maken lyckas ju glömma allt det jobbiga när barnet väl är ute. Vad är egentligen några månader på en livstid - en droppe i havet. Det är bara det att när man är mitt uppe i det så känns de månaderna som en evighet.

Graviditet/Sjukskrivning

Läste i KvällsPosten idag att Försäkringskassan i Helsingborg inte längre godkänner foglossning som skäl för sjukskrivning, hur svår den är är. Foglossning är att räkna som en naturlig del av graviditeter. Nu hör jag inte till FK i Hbg, tror jag inte i alla fall, men orolig blir jag naturligtvis. När jag var på läkarmottagningningen häromdagen stod det på affischer överallt att man skulle notera att det inte är läkaren som bestämmer om man är för sjuk för att jobba - det är FK som tar beslutet. Läkarutlåtandet är bara en grund för bedömningen.
Nu har jag ett läkarintyg på att jag inte ska jobba mer, att ryggkotorna flyttat sig pga av foglossning och att jag har svårt att stå upp och att gå, samt att min arbetsgivare inte kan ge mig uppgifter som enbart inkluderar stillasittande. Det tar ca 3 veckor att få svar från FK. Under tiden ska jag alltså vara hemma. Om de säger nej till sjukskrivningen efter det så får jag ingen inkomst för de veckorna. Dessutom måste jag då jobba igen (vilket jag inte kan, eller ens får enl läkaren) och får då begära tjänstledigt utan lön.
Om inte en läkare, som träffat mig flera gånger, anses kompetent nog att avgöra min hälsa - vem är det då egentligen? Vad är läkarlicensen till för?
Att foglossning är naturligt att få under graviditeten, för en del kvinnor men långt ifrån alla, det kan jag gå med på. Hade jag inte varit gravid hade jag förmodligen glatt jobbat på som vanligt nu. Men för dem som smärtan är outhärdlig då? Ska ryggskott heller inte räknas som sjukskrivningsskäl? Rygg/bäckensmärtor, ständig yrsel, kräkningar efter varje måltid eller vad det nu kan vara man kan lida av under en graviditet - hade man inte varit gravid hade det förmodligen inte varit någon tvekan om saken. Man kan bli svårt SJUK av att vara gravid. Jag anser att det är en miss i evolutionen, fortplantning borde inte vara så handikappande, men nu är det ju som det är för en del.

Maken tror att de kommer att godkänna min sjukskrivning ändå eftersom jag har struman också att hålla efter, men det står ju inte i det här läkarintyget. Jag kommer att oroa mig över det här i veckor nu! Speciellt som de bara godkänner 4 veckor i taget och mycket väl kan bedöma olika från månad till månad beroende på vem som tittar på ärendet just då.

Som han sparkar!

Lilleman sparkar hårdare för varje vecka. Nu kan man känna sparkarna även utanpå magen och det är ju bara så mysigt :-)
Maken har fastnat för en orange Bugaboo. Men en orange vagn? Maken själv gillar julrött och orange och han tycker Clint skulle åka bra i en orange vagn. Clint? Sa vi inte Ivar?
Jag ser väl hellre en orange vagn än Clint som tilltalsnamn om man säger så. Än är det långt kvar till juli.

Go´kväll

Igår kväll grät jag faktiskt en skvätt när maken kom hem från jobbet. Jag gjorde inget nyttigt på hela dagen och då tyckte jag att om det fanns någon som helst rättvisa så borde jag inte ha ont i ryggen heller då, men det hade jag lika förbaskat.

Trots det så vaknade jag upp i morse och var ganska rörlig. Jag bestämde mig rätt snabbt att idag så skulle jag sätta mig på ett fik och dricka kaffe med mjukglass (gott) och läsa en tidning eller lite i boken jag håller på med. Bara ta det lugnt och sitta så länge jag hade lust.
Jag lämnade av barnen på skola/dagis och sen bara försvann fem timmar fortare än kvickt. Jag åkte hem och duschade, kröp ner under täcket för att värma mig efteråt och sov bort en timme. Fastnade sen med fotoredigeringen (maken visade mig igår äntligen hur man gör, det tog 5 min att lära sig och jag som kämpat i timmar utan att komma på knepet).  När jag hade en timme kvar kom jag på att jag var tvungen att fixa en present då fyraåringen ska på barnkalas på söndag och dessutom behövde jag handla mat på vägen. Summan blev att jag stressade in på dagis med andan i halsen och utan att få den där en-timmes-fikan som jag längtat efter.

Insåg i morse att det var den här helgen som maken skulle vara bortrest då han har konferens på annan ort på måndag och skulle hälsa på sin pappa i samband med det. Det är vid såna här tillfällen man inser hur praktiskt det är att vara två vuxna i hushållet annars. Det blev lite trixande med logistiken - ett barn som skulle hämtas hos kompis på eftermiddagen, vem skjutsar honom till och från discot sen när syskonen sover etc etc. Allting går att lösa (för det mesta) men jag är glad att jag inte är ensamstående.
Store killen skulle få skjuts hem från skoldiscot med en klasskompis pappa. Det skulle sluta kl 20 och det tar ca 2 min att köra från skolan - när klockan var närmare 20.30 så började jag vanka av och an vid köksfönstret och funderade på om det var dags att börja ringa runt eller leta och hur jag i så fall skulle lösa det. Gissa om jag kommer att sitta uppe på nätterna när alla barnen är i tonåren ungefär samtidigt! Han kom i alla fall hem sen, han och bästisen var bara tvugna att jämföra tuggummitatueringar innan de var redo att lämna discot.

Barnen fick vara uppe lite längre än vanligt och gick och la sig efter ålder sen. Två yngsta kom i säng kl 20, nästa vid 20.45 och store killen var uppe ända till kl 21.30 (de är inga kvällsmänniskor och vi ser helst att de inte vänder för mycket på tiderna på helgerna, när det inte är Melodifestival brukar de annars sova sött före kl 20). Jag genomled både Så ska det låta och lite Lets Dance bara för sakens skull, men mysigt är det ändå att sitta tillsammans under en filt och äta äpplebitar med socker och kanel på.


Byxlagningar

Jag ägnade igår en stund att laga byxor. Oftast är jag för lat och för kräsen för att sitta och laga barnens kläder, men femåringen sliter just nu byxor som jag vet inte vad. Byxorna kan vara hur nya och fina som helst, men nog sjutton blir det hål på knäna direkt. Det är mycket klättrande och mycket breakdance i hans liv nuförtiden och det är väl det som sätter sina spår.
Hittade coola laglappar på HM, tre för 29,90:-
 
Jag hade några märken sen tidigare också så jag lyckades rädda livet på tre par byxor direkt.

Plåster

Om någon har gjort sig illa så blir det oftast bättre så fort sårvårdsväskan kommer fram. Ni känner väl igen "Olyckan"?

I väskan har vi en stor samling plåster med olika motiv. Har man väl fått välja på Musse Pigg, Teletubbies, Pippi Långstrump, krit-eller döskallemotiv så är smärtan ett minne blott. Igår införskaffade jag något så gulligt som hjärtplåster att fylla på med. Killarna blev faktiskt jätteglada och hade helst önskat att få ett hjärta var som prov.


Någon som är bra på fotoprogram?

I väntan på att få hjälp IRL ikväll så försöker jag än en gång att prova mig fram på de fotoprogram som maken har på sin dator. Jag hittar något som heter Adobe Photoshop CS3. Är det något att ha? Jag är tyvärr hopplös på sånt här - Excel och annat smått och gott klarar jag, men inte bilder. Jag hade tänkt mig att ta bort bakgrunden på foton men har ingen aning om hur jag ska gå till väga. Något tips?
Något annat program som jag borde skaffa mig som kan fixa det?

första dagen...

....på de sista månaderna.
Barnen är lämnade på dagis/skola och jag har nästan fem timmar på mig att....göra vad? Vila är det tänkt. Jag skulle mycket väl kunna lägga mig och sova bort förmiddagen utan några större problem, men det skulle kännas som slöseri.
Tänkte gå igenom webbshoppen lite grann. Maken har lovat mig att nu ska vi ta tag i de urusla fotona, men jag kan inget alls om fotoprogram så han måste hjälpa mig med den biten. Jag får tvinga honom att ta sig tid i kväll.

Jag ska inte surfa bort timmarna i alla fall, så mycket har jag bestämt. Kollar runt lite på Blocket efter syskonvagnen jag önskar mig. Jag vill ha en Firstwheels City Twin, drömmen vore ju en i blått/rosa för att ta i ordentligt.

Tyvärr så har Babyland tydligen slutat sälja dem och om jag har förstått det hela rätt så var de ensamma om det märket. Jag får väl köpa en alldeles ordinär syskonvagn i stället. Lillskruttan kommer förmodligen inte att behöva åka vagn mer än nåt halvår efter att lillebror är född, åtminstone så har de andra slutat åka runt 2½ års ålder. Vi har inte bestämt ännu om hon kommer att fortsätta på dagis ihop med storebror eller om jag ska plocka hem henne igen. Hon fyller 2 nästa vecka och egentligen tror jag väl inte att man har så stort behov av förskolan i hennes ålder. Samtidigt hade det varit trevligt att ha lite tid själv med bebis, jag brukar inte ta mig den lyxen annars. Jag får grubbla färdigt på den biten först, kanske behöver vi ingen syskonvagn alls beroende på vad vi beslutar.

avslutat

Nu har jag lämnat över alla jobbsaker och städat ur mitt skåp på jobb. Det känns konstigt och vemodigt. Jobbet är ju ändå en så pass stor del av ens liv, både rutinerna och arbetskamraterna.
Store killen är glad att han slipper vara på Fritids mera. Får väl se hur länge det varar - sist jag var mammaledig gnällde han över att han inte fick gå där. Gräset är väl alltid grönare på andra sidan antar jag.

Sjukskriven 100%

Var på läkarbesök idag och det tog inte doktorn fem minuter att göra bedömningen att jag inte ska jobba mer. Ingen rehabilitering, ingen träning hos sjukgymnast.
På jobb hade de redan igår strukit mig ur schemat. Kanske dags för mig också att inse att det är kört.

Vad sjutton ska jag göra i vår? Påta i trädgården, boa hemma kom förslagen från arbetskamraterna. Hur då? Jag har så ont i ryggen att det gör ont att stå upp i 5 minuter. Jag har redan lite halvpanik över dessa långa månader när jag förväntas ligga på soffan. Kanske passa på att ta en latte med vännerna? För det första jobbar alla andra och för det andra orkar jag ju knappt ta mig iväg nånstans. Vad kul jag kommer att ha det.
Tycker lite synd om mig själv just nu :-(

lockig dag


Varför ska du se ut som en prinsessa? undrade en av småkillarna.
Gullekillen :-)

Passade på att ändra min profilbild, då jag inte har jättelångt ljust hår längre ändå.

Lite ommöblering

Skruttans spjälsäng flyttades in till fyraåringen. Hon har ju ett eget rum, som hon leker och sover middag i, men på natten får hon husera hos storebror i fortsättningen. Det gav oss lite plats att möblera vårt sovrum som vi vill ha det. Fotot visar min sida av sängen:

Sminkbordet fick min mormor när hon var ung på 1930-talet och pianopallen kommer från svärmors föräldrahem.

Det blir bara en kort period - när lillebror är född så kommer vi att ha en spjälsäng där inne igen.


Utebild

Inget vidare bra bild, jag får väl skylla på maken :-)

Ja - det är jag som gungar med barnen.
Nej - de brukar inte ha hjälm på sig för att gunga. Cyklarna är parkerade intill.

Jag längtar efter våren nu!

Askungeklänning

Måste bara visa lillskruttans senaste klänning, ett fynd jag vann på Tradera för nästan ingenting:

Liten ros på sidan, flera underkjolar och knytband i ryggen.

Sleek&Curl

Inspirerad av Petra Medes frisyr igår (hon är ju så fantastiskt vacker den kvinnan) så gick jag och köpte mig en ny platt/locktång.

Remington Sleek&Curl
Det ser ut som en plattång men man kan både platta och locka håret med den. Lite mer avancerad än den enkla plattång och den antika locktång jag hade sedan innan. Digitaldisplay och allt :-)
Det tog ett tag innan jag fick kläm på hur man ska hålla den bra - jag brände snabbt in två raka streck i tummen och sen fick jag faktiskt titta på medföljande dvdn också innan jag fattade. Men vilka lockar! Ordentliga korkskruvar, såna som mina barn fått automatiskt men som jag alltid önskat mig.

Maken följde mina bekymmer på håll. Vilket i-landsbekymmer, muttrade han.
Vaddå, ska jag vara tjock kan jag åtminstone vara snygg i håret!

RSS 2.0