Saknar min man

Maken åkte uppåt landet för att jobba borta ett par dagar - det är nu drygt en vecka sen. Först åkte han på kräksjuka (igen) och efter det kom snökaoset.
Vi har haft videosamtal varje dag och det är närapå dagens höjdpunkt för barnen. Själv har jag fortfarande svårt för att se mig själv och att någon annan ser mig, trots att det ju var maken som ser mig varenda dag. Äldste killen har tagit pappas frånvaro ovanligt hårt den här gången och har varit ledsen i alla fall en stund varje dag.

Själv saknar jag min man, mitt sällskap, min bäste vän. Det är nästan löjligt hur ont det kan göra att vara ifrån varandra en vecka. En ynka vecka är ju ingenting egentligen. Men å andra sidan är det väl ett bra betyg att man känner och kan sätta ord på sin kärlek till den man varit gift med i åtta år.
Vi siktar på att han ska kunna köra söderut i morgon och han är förhoppningsvis hemma till kvällen. Jag längtar!

För att vi ska kunna ha en riktig familjehelg utan en massa måsten så har jag tagit itu med veckostädningen idag: Dammsuga, dammtorka, våttorka golven, byta sängkläder, tvätta etc Hade energi över så jag bakade sockerkaka med de yngre barnen innan de stora slutade skolan, vi har åkt i pulkabacken (där jag lyckades volta av en pulka och fick gå hem blöt), storhandlat på Maxi samt bakat pizza ihop med de större barnen...
Man kanske borde gå och lägga sig?

Saccosäck

Jag sydde förresten en saccosäck till lilleman häromkvällen.


Vi köpte en stor saccosäck i fuskskinn för många år sedan och den hade vi tänkt slänga ut eftersom innehållet hade sjunkit ihop så mycket. Nu fick den i stället ge liv åt en mindre saccosäck till lilleman. Jag sydde först en innerkudde med pärlorna i och sedan ett tvättbart överdrag. Mindre svettigt än den gamla syntetytan och bra att kunna tvätta i maskin. Den blev rund och platt, ca 20 cm hög. Han ligger väldigt bra i den och så fort den blir ledig är det något syskon som sitter där.

På tal om ord....

Dottern använder sig av ett nytt ord (eller gammalt men i ny betydelse). I det här fallet är det ett VERB och ett mycket bra sådant:

PROSA
Vad gör man när man prosar?

Någon som vågar sig på en gissning? :-)

Kapp-kofta?

Det här inlägget handlar helt och hållet om benämningar på klädesplagg.
Dottern hade idag på sig en - ja vaddå - på dagis. En slags tröja som är finstickad, har knappar hela vägen fram och räcker en bit ner på låret. Personalen hade ihop med några barn diskuterat vad dotterns plagg skulle kallas och själv bestämde hon, på tvååringars vis , att det faktiskt heter kapp-kofta. Så det så.
Jag kallar det kofta. Jag är väl gammalmodig som använder det ordet 2010, men jag gillar ordet kofta och för mig är det en oftast lite tjockare tröja som man kan ha på vintern, svala sommarkvällar, gå hemma och mysa i etc etc.
Jag undrar om man ens kan köpa en kofta idag. Förmodligen får man köpa en cardigan. Precis som du aldrig ser en munkjacka i klädkatalogerna, men säkert en hood eller hoodie.
Ett plagg som var vanligt förr (när jag var ung...) är ju en lite tjockare tröja i sweatshirt-tyg. Vad heter det? Sweater? Benämningen svettiströja ser man inbland, det låter väl inte så fräscht egentligen. Här hemma räknar barnen till viss del in det plagget under kofta, i den meningen att om det är kallt ute och det inte räcker med bara en långärmad t-shirt under jackan så kan man även ta på sig en kofta och då går den där tröjan bra. Ibland kallar vi det helt enkelt tjocktröja. Undrar om expediten i klädaffären skulle tycka att man var konstig om man frågade efter en tjocktröja?
Kalasbyxor ser man heller inte till nuförtiden, inte ens strumpbyxor! Bara tights. Eller möjligen leggings om de inte har fot. Ibland ser jag ordet leggigs på det som jag skulle vilja kalla långkalsonger.
Finns det fler?
Och vad är egentligen en top? Eller toppar? Om det är en "överdel" det är så borde väl linnen, koftor, tunikor och annat gå under samma benämning?


Vad är det egentligen för fel på våra svenska ord? Visst finns det mycket som låter både bättre och coolare på engelska, men det kan jag väl i så fall tycka gäller det mesta i vårt språk om nu engelskan ska ses som idealet.
Jag tycker jeans låter bättre än det gamla ordet blåbyxa och visst låter det bättre med t-shirt än t-tröja eller t-skjorta.
Kanske behöver man bara lite tid att vänja sig.

Fryser ihjäl

Vi har bara 18 grader i huset idag. Jag avskyr att frysa och lederna värker :-(
Det är -7 ute nu och det ska bli kallare i veckan.
Maken är i Närke och hade -16 igår, jag är inte avundsjuk.

Ser fram emot våren och behagligare temperaturer nu.

Utflykt

Vi hoppade över storstädningen igår till förmån för pulkabacken. Det blåste lite kallt och det var bara vi där i början.

Mina fyra äldsta


Gott med varm choklad och fika


Se upp i backen, här kommer jag









Orolig natt

Fredagskvällen avslutades med "uppesittarkväll" för de två äldsta barnen. De fick två möjliga alternativ att se på tv: På spåret eller en bit av filmen Mumien som också startade kl 20. De valde filmen och vi satt ihoptryckta i soffan och myste med filtar. Filmen innehåller nget blod i slagsmålen eller så, men visst förekom det mumier. Jag varnade barnen när det kunde komma lite otäcka saker och de satt då fnissande med filtarna över huvudet. En bra bit in i filmen så blev det lite väl ofta som animerade döingar visade sig och då tyckte jag att det var dags att avbryta. Tioåringen gnällde över att inte få se resten, men eftersom de aldrig fått se annat än barntillåtna saker annars och jag dessutom vet att just store killen är lite mörkrädd så gav jag mig inte.
Det visade sig att det var ett STORT misstag att låta dem se en bit av filmen! :-(
Tioåringen kunde inte sova och någon gång efter midnatt gav han upp det här med att sova i sin nya säng och han fick lägga sig inne i vårt sovrum. Jag hade armen om honom hela natten och han pendlade mellan att snyfta och att slumra oroligt. Vid ett tillfälle väckte han mig och frågade vilket land vi var i... Jag fick lugna honom med att vi var kvar i Sverige och inte alls i närheten av Egypten (eller var det nu var filmen utspelade sig). Ingen av oss sov någon längre stund i taget och när det var dags att pallra sig upp ur sängen i morse var jag helt slut.
Det finns tydligen de som kan klara sig på minimalt med sömn - själv är jag knappt människa om jag sover mindre än sex timmar.

Ikväll gick det bättre - jag antar att Americas Funniest Home Videos följt av Mr Bean inte är lika benäget att ge upphov till mardrömmar. Däremot längtar alla barnen efter sina pappa (som nu har varit borta i över 2 dygn..).
De har ringt honom ett par gånger under dagen och vid läggdags ringde tioåringen honom igen och det resulterade i mer tårar - nu över hur mycket de vill ha hem honom.

Jag saknar också min man i huset. Ibland känns det som att vi inte hinner med varandra så mycket, man är så trött på kvällarna och jag lägger mig tidigt (dvs före midnatt) medan han gärna är uppe långt in på småtimmarna. Men nu när han inte är här så saknar jag någon att prata med, diskutera tv-programmen med och att krama godnatt.

Nu har klockan dragit iväg igen och nu måste jag verkligen sova.

Röda rummet - bilder

Då var det helt färdigt! Jag får ta killarna med mig till IKEA någon dag så de får välja sänglampor, krokar och sånt småplock bara. Det blev faktiskt rätt coolt med ett helrött rum!
(bilderna ser lite fläckiga ut - det har med kameran att göra så bortse från det)

Mot väggen innanför våningssängen står en jättestor "tavla", en tygklädd ram 200x140 cm med rött tyg där barnen för många år sedan fick rita familjebilder. Vi har den inte längre uppe i vardagsrummet som konstverk vilket vi haft tidigare, så nu får den stå som ett fint väggskydd.







Lego som "måste stå framme alltid" har fått en stor bricka. Lätt (med hjälp av vuxen) att lyfta bort så srivbordet blir ledigt för läxläsning, annan lek eller städning.


Den gamla furubyrån har fått röda lådfronter och det piggade upp den lite tycker jag. Översta lådan har sedan ett bra tag tillbaka hänglås och innehåller store killens speciallegoprylar. Om något syskon rör dem så innebär det annars en omedelbar kris och sådant vill man ju undvika :-)


Jag har uppdaterat inlägger om hallen längre ner, så nu finns där bilder.

Ommålning barnrum

Maken är bortrest i jobb veckan ut och jag har roat mig med att måla om.
Make och svåger hade varit iväg och köpt röd färg häromdagen. Vi hade kommit överens om klarrött och när han senare pratade om hur intensiv och knallröd färgen var så tyckte jag inte att det så konstigt. Igår kväll när barnen hade kommit till ro så öppnade jag hinken med färg för första gången...
Det var en märklig nyans - både mörkrosa och orangeröd på samma gång och visst var det en intensiv färg. Det stack i ögonen när jag började rolla väggarna. Jag undrade lite hur maken hade tänkt när han pekade ut det han ansåg vara klarrött inne på Bauhaus.
Det var tacksam färg att måla med i alla fall och ett lager täckte den tidigare ljusblå väggen helt.
Det såg bättre ut när det hade torkat helt också. Kanske inte tomterött, men helt klart en acceptabel nyans av rött. Thank God!

En våningssäng har jag fått tag på också och den kom hem i förmiddags och är snart färdigmonterad (lite svårt att jobba effektivt på dagtid...) Jag är för snål för att lägga någon större summa på en våningssäng när jag inte vet hur länge grabbarna vill sova i samma rum, så det fick bli en i "fulfuru" (som Simon och Thomas skulle sagt). Det blir nog bra när det är färdigt och killarna älskar det redan. I morgon ska de premiärsova i nya sängen och med röda väggar och bara därför så ska vi göra risbräck till fredagsmyset :-)

Boktips

Nu när jag riktigt är i farten med att skriva blogginlägg så är det lika bra att slänga in ett boktips också. Eller två!
Jag är ju ett stort fan av Fredrik Lindström och i julklapp så fick jag några pocketböcker som han har skrivit. Första boken jag läste var följande:

Vad gör alla superokända människor hela dagarna?
Det är en bok fyllt av fristående berättelser om olika människor. Lite svårt att förklara, men man kan nog säga så här: Man har alltid en massa mer eller mindre konstiga tankar som man kanske inte analyserar så mycket. Säg då att man skriver ner rubbet i alla dess virriga banor....Där har ni kärnan!
Inte direkt atomfysik men väl roande läsning och en hel del tänkvärt. Maken håller som bäst på att läsa den och vi har samtalsämnen för lång tid framåt.

Den andra boken är denna:

Vem är Björn och vem är Benny
Även detta är en bok med fristående kapitel. Funderingar över livets egentligen rätt oviktiga saker kan man nog sammanfatta alltihop. (Sent häromkvällen gick en ny serie på tv, nåt i stil med Anders & .... Jag såg det inte men jag hörde tvn i bakgrunden medan jag målade i hallen och det var två killar som skrev på en bok som skulle ge svar på helt oviktiga frågor. Det var helt i stil med just "Vem är..."!)
Jag har inte läst mer än halva och jag som är rätt pryd av mig ju får hjärtsnörp med jämna mellanrum - men också en massa gapskratt. Hur sjutton kan man skriva något så vridet som den här boken? Jag tänker ändå rekommendera den, om inte annat så läs den och få en kanske välbehövlig paus i vardagens allvar.

Vaccinationsutflykt

Det är en rubrik som inte låter något vidare :-)
Dottern har i alla fall sett fram emot att få åka in till "stan" med mig för att ta sin andra sprutan med vaccin mot svininfluensa. Hon har ju varit på sjukhus rätt mycket under sina 2½ år och fått så många stick så att vi tappat räkningen för länge sedan, så en liten spruta skrämmer henne inte. Hon var sprudlande glad när vi kom in på avdelningen och hon sa inte ett ljud när de stack henne. Skönt på ett sätt, men som sköterskan sa - det är egentligen rätt sorgligt när så små barn redan är härdade.
Allt gick smidigt och bra och sen åkte vi ut till ett köpcentra och fikade. Det är sällan man hittar något fik som har kakor utan mjölkprodukter eller ägg, men här fanns gigantiska chokladbollar som hon kunde äta.
 (bild tagen med mobilen)
Påminner lite om Nils Karlsson Pyssling när han äter på en köttbulle, en bild som vi har i en bok här.
Efteråt besökte vi leksaksaffären och hon fick välja sig något för lite av pengarna hon fick i julklapp. Det blev ett set med blomsterféer som hon valde ut med stor omsorg.

Pulkaåkning

Vi spenderar väldigt mycket tid i pulkabacken nuförtiden. Vi är ju inte precis bortskämda med vita vintrar här nere i Skåne så det gäller väl att passa på även om jag inte är så förtjust i snö för övrigt.

Pulkorna har varit slutsålda i flera veckor i varenda butik inom flera mils avstånd så vi har fått klara oss på en enda liten pulka (nr 2 kördes sönder till småflis för ett tag sedan) - som ni förstår så blir det lätt bråk om den när man är i backen med fyra barn. Av någon anledning så vill ingen åka snowboard eller "rumplapp" längre.
MEN....igår hade de fått in en sändning pulkor på Maxi och jag köpte snabbt tre pulkor + två tefat :-)
Barnen har fått nya termosar bara till varm choklad, jättefina smidiga som rymmer 2,5 dl och är lagom för en liten utflykt.
Lillskruttan har blivit helt tokig i pulkaåkning, det är ju första året som hon är stor nog att liksom klara ut det också. Nu åker hon skrattande ner i brantaste backen.

Jag har insett vilken bra motion det är för mig att gå i backar. Inte nog med att jag går uppför med ett barn i handen samt dragandes en pulka - jag måste ju gå nerför också för att fiska upp henne efteråt. Så där håller vi på - upp, ner, upp, ner tills jag inte orkar mer och lyckas övertala alla att komma med hem.


Då var hallen färdigmålad också...

Tre lager färg gick åt för att täcka den gamla, men det blev ljust och fint. Hallen har massor med dörrar och vi kände inte riktigt för att ge oss på vitmålning av lister och dörrar just nu. Det fick räcka med ljusa väggar!
Bokhyllorna med barnböcker har min pappa snickrat. Vi byter böcker med jämna mellanrum - på vinden har vi fyra fulla flyttkartonger med barnböcker och vi kan omöjligt ha allt framme samtdigt. De böcker som är tänkta till mindre barn resp. stora barn har barnen själva inne på sina rum.



Vad ska man göra nu då?
Jo, maken var iväg idag och införskaffade färg till sexåringens rum!
Jag hade ordnat hem färgprover till sonen för vi sa direkt NEJ till att måla väggarna svarta eller mörkbruna. Jag vet inte varför det var hans förstahandsval, han brukar alltid välja grönt till allt. Han plockade sen raskt ut tre gröna nyanser och två blå och efter att ha funderat på vilken han gillade mest så kom han fram till att rummet skulle vara lejongult?! Jag såg framför mig ett rum i 70-talsfärger eftersom lister, dörr-och fönsterkarm är bruna. Vill han ha gult så får han väl det då tänkte jag men vilken färg blev inhandlad? Det slutgiltiga svaret är RÖD.
Jag har inte vågat öppna burken och titta på färgen för det blir till att rolla rummet tomterött.

Några trogna läsare kanske minns att vi för ett år sedan ändrade sovrummen så att nioåringen fick ett jättestort rum som tidigare varit uterum. Hans gamla rum blev i stället sexåringens rum. Det funkade jättebra till en början, men sen visade det sig att de ville sova i samma rum ändå. I samband med ommålningen nu så blir det nu ett rum gjort för två barn. Loftsäng och madrass på golvet under ska bytas ut mot en våningssäng.
Det större rummet är numera ett lekrum. Det är fantastiskt skönt att slippa leksaker i vardagsrummet och barnen har alla gemensamma saker samlade i ett rum. Vi har alltid varit inne på att alla barnen ska ha egna rum och det har de också haft - men nu när de fått välja själva så har det ändå blivit så att de två äldre sover i samma rum och femåringen och tvååringen sover i samma rum (tvååringens - femåringen har bara sitt rum till att leka ifred i). Kanske är det bara ett vuxenpåhitt att barn behöver egna sovrum? Det är ju först under min generation som det har blivit snudd på en självklarhet. Gå undan kan barnen alltid här, vill de vara ifred så finns det utrymmen till det. Leker gör de ju faktiskt tillsammans ändå.
Nog borde det ändra sig när de kommer upp i tonåren och skaffar flickvän/pojkvän, men än är det åratal dit. Den dagen lär vi antingen ha byggt ut, flyttat eller så får vi låta äldsten bo i gäststugan. I dagsläget funkar det bra så här.


Bilder från köket

Här kommer lite blandade bilder från vårt nymålade kök:
   
 



...och så bården som vi slutligen bestämde oss för:

Väggarna är äggskalsvita och bården är i beige toner med mönster av små små guldprickar. Det framgår ju inte direkt på bilden (där den felaktigt ser rosa ut), men fin är den och vi är jättenöjda.
Det är ju inget modernt trendkök - men det är ljust och hemtrevligt precis som vi ville ha det. Där är kvar målning av ett element men annars är allt klart. Åtminstone tills vi hittar några fina köksluckor som passar till våra icke-standard-skåp.

Så vad ska man nu hitta på?
Jo, när barnen hade kommit i säng så rollade jag första omgången på väggarna i hallen som leder till alla sovrum. Maken målade där för ca 2 år sedan - vi hade hittat en fin ljusbeige färg som hette något i stil med caffe latte eller mocca latte eller så. När allt var målat visade sig färgen gå mer åt militärgrönt och jag grät nästan när jag kom hem och fick se det. Nu blir det i stället ljust ljust gult. Ungefär som vaniljvisp.
Inredarna Simon och Thomas skulle nog avsky våra färgval här :-) Men vi trivs och det är ju huvudsaken.


Familjen Annorlunda

Jag följer inte mycket på tv, men just Familjen Annorlunda tycker jag om:-)
Jag är SÅ imponerad av storfamiljerna, inte så mycket för att de klarar ut vardagen (det verkar vara ungefär som hos oss, fast med några fler barn förstås) utan för att de vågar låta andra människor inspektera deras liv. Jag är glad och stolt över min familj, vårt hem och vårt liv. Men skulle jag vilja ge andra människor möjligheten att gå över allt med lupp och kommentera våra dagliga val? Nja... Jag vet hur det ser ut i vår hall en tisdagseftermiddag, jag vet hur gnälliga barnen kan vara vid läggdags om man har otur och jag vet hur illa jag gör mig på film :-/ Men visst är det nog så hos de flesta med ett gäng barn och nog har folk förståelse för det? Hoppas kan man ju.
Jag är i vart fall glad och tacksam att jag som tittare får se hur det är hos andra människor. Det är alltid bra med tips om hur man förvarar alla saker etc etc

Kvällens stora tankeställare var nog hur familjen som bodde i lägenhet med 9 barn klarar att överleva utan diskmaskin. Jag vet, man kan diska för hand. Men vad mycket TID det måste ta. Jag tycker det tar tråkigt lång tid bara att skölja av disken samt plocka den in och ur diskmaskinen en eller två gånger om dagen. Jag undrar också vilken tvättmaskin de har. Vi tvättar bara ca 15 maskinen i veckan och vi sliter ju ut en tvättmaskin om året. Fast det kan ju kanske bero på alla prylar som kommer med och fastnar inne i maskinen. (By the way, häromdagen hade vi råkat köra en ficklampa med i 60-tvätten...)
Jag får nog hålla utkik efter tvättmaskinsmärket om det far förbi i tvrutan vid något tillfälle.

Extra EXTRA kul att få se Carola, min inspiration i vardagen. Om jag någonsin skulle bli åttabarnsmamma så kommer jag att skylla på dig (som fått mig att förstå att man klarar allt man vill) :-D


Nya kokböcker

Jag har just inte så mycket foton på köket än - det får komma senare. Möbler, hyllor etc är på plats igen och nu kan vi använda köket som vanligt. Kvar är jobbet med att sätta upp bården och så att få ordning på oredan. Först köpte vi en svindyr (men fin) bård för 280kr rullen och det kändes lite i dyraste laget med tanke på att det går åt fyra rullar á 5 m till köket. Jag lämnade tillbaka den och köpte en billigare för 60 kr rullen men den gillade vi inte alls så den lämnades tillbaka den också. Tydligen är det helt ute med bård och det finns knappt något sortiment kvar i tapetbutikerna. Till slut så hittade jag i en färgaffär en jättefin bård till utförsäljning för det facila priset av 39kr/10m-rulle och jag tror att det blir helt perfekt.
Eftersom vi numera har en fin liten bokhylla i köket bara till kokböcker så har jag också äntligen kommit iväg och köpt några nya kokböcker. Ett par var så fina och passar precis i stilen till nya köket så de får stå med framsidan utåt - så småningom kommer det en liten list ovanför hyllan till dessa.

Renovering

Maken och svågern kände sig lite rastlösa en dag....och köket är nu under renovering! Fönsterkarmarna är ommålade från mörkbruna till vita och de gröna väggarna blir i denna stund antikvita. Jag är så glad. Jag har länge önskat mig ett vitt kök, men jag trodde att det var ett projekt som låg långt bort i tiden. De jobbar och sliter dygnet runt och jag har mest försökt hålla mig och barnen undan :-)
Vi får äta i lekrummet men det kan man ju stå ut med ett tag.
Jag får återkomma med bilder framöver.

Än så länge har de planer på att fortsätta med resten av huset sen. Vi får se hur mycket de hinner och orkar - jag tackar inte nej till lite förbättringar.

Lilleman

Lille Ivar är ju snart fem månader gammal - så fort det går! Han var sist ut att bli helt frisk nu men är lika glad som alltid.



Reafyndat

Äntligen kom jag iväg på lite reashopping. Jag köpte en del kläder till mig och det behövdes verkligen då jag ju går ner i vikt och alla byxor bara hänger. Byxor, tröjor, fleecejackor och sånt till barnen. Dottern fick en ny kalasklänning och bolero från Cubus. Det vete sjutton när hon ska kunna använda det, men jag tyckte det var så fint :-)

Lilleman växer så det knakar och han behöver en hel del kläder, men tyvärr hittade jag inte så mycket i hans storlek. Fast jag är ju sent ute i år så det är kanske inte så konstigt.

Nyårsafton!

Nyårsafton blev jättelyckad! Barnen fick önskemiddag med pannkakor (de kunde enas om att de antingen ville ha pannkakor eller couscous och afrikansk gryta, men det blev det första) och glass till efterätt. Självklart kalasdukning med prickig duk, serpentiner och sugrör med glitter på :-) Vi hade lite fyrverkerier sparade från tidigare år så det och långa tomtebloss tände vi fyr på efter de ätit. Barnen var trötta och hade inget emot att lägga sig direkt efter Grevinnan och betjänten sen vid 20.

Efter det dukades det till vuxenmiddag med finservisen och vackra glas som jag ärvt efter min morfar. Jag är så rädd om det där så det är enda gången vi använder dem, på nyårsafton. Det serverades krustader med het kräftröra och sedan oxfilé+ fläskfilé med kantarellsås och persiljemos. Till efterätt hade vi glass med vispgrädde och maränger. Serverades och serverades - jag och maken svettades i köket ett bra tag innan maten stod på bordet.
När jag stod där och spritsade persiljemos till rosentoppar för att sedan skicka in dem i ugnen så undrade jag ett kort slag varför man står där och kämpar med maten år efter år i stället för att fixa något gott enkelt som man har tid att riktigt njuta av. Det är ju inte nobelfesten direkt - det var jag som vanligt bara jag, maken och svågern. Ändå har vi så stora ambitioner och en dröm en perfekt trerätters middag (vissa år kör vi fyra rätter). Något år stod jag en hel dag och gjorde försök på försök att få till ett litet slott med väggar i maräng... vilken misslyckades och till slut tog vi fram ett halvliterspaket glass från GB i stället. Gott var det i alla fall.
För första gången någonsin så kom alla barnen upp till tolvslaget och vi stod i nersläckta lekrummet och beundrade alla fyrverkerier. Vi bor intill ett grönområde med bra sikt över hela byns fyrverkerier så det fanns mycket att beundra.

Nu är det väl läge att lista årets bästa och sämsta händelser:
Bäst: Lilleman föddes!
Maken fick möjlighet att gå hemma med full lön vilket har varit till stor hjälp under hösten.
Mitt företag har utvecklats och i november hade jag en riktigt fin försäljningsmånad. Såg varje månad likadan ut i siffror så kunde jag satsa fullt ut.
Sämst: Jag gick sjuksskriven i nästan ett halvår och sen höll både jag och lilleman på att stryka med i samband med hans födelse. Allt gick ju väl, men det var jobbigt då.

Målet och planer för 2010:
Jag tänkte komma ner i min vanliga trivselvikt och sen pierca naveln igen. (Vilka i-landsproblem...)
Om företaget går riktigt bra så kan jag jobba bara med det/bli hemmamamma efter sommaren. Om inte så börjar jag jobba på mitt vanliga jobb igen då och lilleman börjar på dagis (nu fick jag nästan lite ångest). Jag trivs ju bra på mitt vanliga jobb också så tiden får utvisa vad som händer.

RSS 2.0