Dåliga nyheter

I morse ringde min mamma för att höra vad jag fick för svar på strumaproverna de tog i förrgår. Jag hade faktiskt glömt att jag själv skulle ringa till vårdcentralen och få besked...
Sköterskan som tog mitt samtal tittade på datorn och meddelade sedan att hon inte kunde ge mig provsvaret utan det skulle en läkare göra. Jaha, betyder det att värdena inte var bra? frågade jag. Njaaee, jag får inte ge dig siffrorna.....men det ser kanske inte helt normalt ut...
Tio minuter senare ringer en läkare upp mig och talar om att giftstruman är tillbaka och att jag är sjuk :-( Det ser inte alls bra ut, sämre än på flera år. Han pratar om mediciner och undersökningar, om hur mitt hjärta inte mår bra och om muskler som kan börja förtvina :-(
Han ville skriva ut tabletter direkt, men jag vill inte börja ta mediciner utan riktig undersökning så jag kommer att bli skickad till sjukhuset. Igen.

Jag mår ju bra! Lite hjärtklappning ibland, fryser ibland - men på det hela taget mår jag faktiskt riktigt bra. Om man mår bra så är man väl frisk? Visst måste det vara så!
Jag vill inte och jag KAN inte tro någonting annat.

Jag vill inte proppa mig full av mediciner. Jag vill kunna få vara frisk. Jag vill kunna leva med åtminstone en dröm om fler barn (frågan är inte alls på tapeten nu, men med giftstruma är det helt uteslutet). Jag vill inte vara orolig.

Visst ser jag tecknen och visst har jag frågat mig själv varför en del saker är som de är nuförtiden. Men inte är jag sjuk. Det händer inte mig. Jag håller tummarna för att blodprovet blev fel, att det är något annat som spelade in just då. Även sköterskor och läkare kan göra misstag. Sist de pratade om mediciner tackade jag nej, vänligt men bestämt - och värdena blev bättre av sig själva. Nog kan det hända igen?
Låt mig få vara frisk och må så bra som jag gör idag.

Bluebox prylar

Åh vad mycket kul saker det finns! Bluebox.se är en av mina favoritsidor på nätet. Man hittar ju alltid en massa saker som man BEHÖVER :-)

Följande finns på min önskelista:

kakform 395:-



nyckelringar Twinkeys 75:- (en till cykellåset och en till cykelnyckeln så man enkelt ser vilka som hör ihop)


nyckelring/visselpipa med holk 139:-   


handkräm 65:-

.....och så för skojs skull:

kökshandduk 89:-

samtliga bilder är från Bluebox.se


Jag skulle kunna fylla sida upp och sida ner med roliga saker, men det får räcka med ett smakprov.


Kolla in konstverket

Jag tänkte skriva sandslott först, men det stämmer ju inte riktigt. Jag googlade efter något helt annat och fick syn på den här bilden. Väldigt kreativt!


Jag förmodar att det är från någon tävling i sandbyggen. Det borde rimligen vara något iblandat för att sanden ska hålla sig på plats.

Jag smälter bort!

Vilken värme! Jag är så glad att vi har en pool. Jag och ungarna har varit i och badat fyra omgångar idag - t.om maken tog sig ett dopp! Det var 28 grader i vattnet och det är väl ungefär vad han kräver för att gå i.
Tyvärr så blir det riktigt varmt inne i huset också, trots fönster öppna här och där samt nerdragna markiser. Nu efter kl 23 är det fortfarande 30 grader inne :-( Jag håller på att smälta bort och tioåringen ligger fortfaranade vaken och vrider och vänder sig.

Maken har det lite bättre för han campar med dottern. Med campa menar jag sova i gäststugan på tomten...
Förr så tältade vi alltid i trädgården och så fick barnen turas om att sova där med en vuxen. Jag vill minnas att vi en riktigt kall och regnig sommar slog upp fyrmanna-tältet mitt inne i köket bara för att få sova i tält :-D Är det sommar så ska man sova i tält åtminstone några gånger, det bara är så! Det är nog lag på det :-)
Men sen har jag blivit lite bekväm av mig och förra året var jag ju höggravid. Då bytte vi till att sova i gäststugan i stället. Vi har två fasta sängar därute och temperaturen är betydligt behagligare. Nu turas jag och maken om att sova där med ett barn i taget och det är ju nästan som att campa ihop.
Förra året sov jag därute varenda natt - sängen var skönare för en höggravid och så var det ju svalare också. Den natten som lilleman behagade komma ut så undrade nog ambulanspersonalen varför jag låg där...

Sexåringen har gett upp simskolan. Det fungerade inte alls och det finns ingen anledning att tvinga honom. Så nu har vi tre veckor helt oplanerade. Jag funderade lite på det där idag; Det känns ju konstigt att vi inte har något inplanerat, kanske barnen får tråkigt, tre veckor av sommarlovet åt fanders. Men så är det bara att titta på barnen. De leker med kompisarna i kvarteret, de badar och har kul mest hela tiden. Inte är det slöseri med tid! Det är ju just det här som ÄR sommarlov. Roa sig och kunna ta det lugnt när man vill det. Det kan ju knappast bli bättre än så här om man tänker efter.

----------

Tioåringen hade besök på sjukhuset idag. Han har ju sedan födseln haft den trista egenheten att kräkas i tid och otid. När han var yngre så var det flera gånger om dagen och numera allt från 3-15 gånger i månaden. Visst är vi vana vid att han måste sova med en spyhink brevid sängen, men det är ju inte så det ska vara. Efter några år med otaliga läkare och senast för ett år sedan en doktor som avfärdade det som psykiskt (barn i hans ålder ska inte vara duktiga i skolan, snälla och omtyckta för då mår de inte bra inombords....) Jo, pyttsan! Sedan födseln?? - så fick han äntligen komma till någon som tog oss på allvar. Självklart skulle vi få hjälp och det snabbt. Om bara någon vecka ska vi iväg och då ska de fästa något rör från näsan till magsäcken för att mäta Ph-värdet. Efter det väntar en undersökning där han blir sövd och så går de ner med en kamera i magsäcken, efter det röntgen....
Det är ju inga trevliga saker som han kommer att få gå igenom, men slipper han kräkas sen så är det helt klart värt det. Det är precis vad han själv sa till läkaren, min lilla stora modiga kille.
Måtte de hitta vad som är fel! Vi hoppas på att han i framtiden kommer att kunna åka på läger, sova över hos kompisar eller bara få sova nätterna igenom - utan att varken kräkas eller behöva vara rädd för att göra det.
----------

Nu har det börjat regna så kanske det blir lite svalare snart. Jag behöver sova.


Härligt väder

Sexåringen började i simskola idag. Började - och slutade. Han är inte redo för den utmaningen ännu. Vi får träna hemma i poolen i stället.
Poolbad har det verkligen blivit idag! Det var 26 grader i vattnet och jag njöt lika mycket som barnen. Annars när jag badvakta så sitter jag på en stol precis brevid poolen men idag var jag i lika mycket som dem. Jag får nog skaffa en egen badring att sitta i för det var hemskt skönt att bara flyta omkring :-) Det var till och med skönt när det stänkte från fem skrålande plaskande barn runt om mig.

Det blev ett besök på vårdcentralen idag för att lämna blodprov. Jag har inte haft besvär av struman på länge men jag börjar känna av vissa saker igen så det är väl lika bra att kolla upp om det har blivit någon förändring. Sköterskan som stack mig hon måste ha satt nålen himla dåligt. Jag fick en stor kompress fasttejpad över stickhålet i armvecket, men när jag kom ut till bilen efteråt så rann det blod längs armen. Nu är jag helt blålila och det ser ut som om jag är missbrukare :-(

Nu är det definitivt nedräkning tills barnen får en ny liten kusin - min bror blir tvåbarnspappa hyfsat snart. Spännande!

Astrid Lindgrens värld bilder

Här kommer lite bilder från besöket på Astrid Lindgrens värld:

Lottas hus på Bråkmakargatan


Ronja Rövardotter


Sexåringen provade på att vara lika liten som Nils Karlsson Pyssling


Emil och gänget uppträder på scen

'
Jag och våra 5 :-)

Det var varmt som attans och det hade gärna fått vara lite grann svalare, men sist vi var där så regnade det båda dagarna så jag ska väl inte klaga.
Det finns så mycket att se och göra - jag rekommenderar varmt ett besök där!





Samlar sommarminnen :-)

Igår var vi i Astrid Lindgren värld (säger man I eller PÅ?). Egentligen skulle vi från Skåne till Närke, men när vi ändå var ute och körde kunde vi lika gärna ta en avstickare till Vimmerby...
Häromdagen bokade vi semestertrippen till Legoland för de tre äldsta barnen och oss vuxna. Lillskruttan ska ju inte följa med då och därför började vi fundera på om Astrid Lindgrens värld kunde vara något som passar henne. Vi berättade inte för barnen var vi var på väg förrän vi satt i bilen kl 06 på morgonen, de trodde ju att vi skulle köra direkt till farfar.
Vi var i ALV för sex år sedan, då med en fyraåring och en syskonvagn med ettåring och en nyfödd. Den här gången var det ju fem barn, men i bra åldrar. Lilleman förstod ju just ingenting av det men de övriga tyckte det var kul. Tioåringen gillade skådespelen och de andra tyckte det var kul att se alla sagofigurerna. Jag tycker det är mysigt att gå runt där som vuxen också. Man är ju uppväxt med Astrids sagor och det finns så mycket att se och göra. Visst kostade det en dryg tusenlapp för oss i inträde men jag tyckte det var värt det.
Lilleman var så snäll och lätt att ha med precis som vanligt. Efter 4 timmars bilresa satt han glatt i vagnen i nästan 7 timmar och sen bilresa ytterligare några timmar. Han kom ju upp i famnen ibland och vid nåt tillfälle fick han krypa en runda på en gräsmattan - men det är ju ändå lång tid att sitta stilla för ett litet barn.

Sent igår kväll kom vi fram till makens kusin som vi nu lånar lägenhet av. Lilleman var gnällig i natt och det är han ju aldrig annars så vi trodde det hade med solen att göra det var ju så varmt under dagen eller att han protesterade mot det här med att sitta stilla en hel dag och sen sova i främmande säng. Men i morse visade det sig att han hade feber :-( Vi införskaffade flytande Alvedon och efter det så har han varit nästan lika pigg och glad som vanligt.
Han fick hänga med till Kavat´s Outlet i Kumla. Vi köpte ett par jättefina svarta sommarskor med flygplan på. Så söta! Han går ju längs möblerna och har börjat släppa taget och stå själv. Håller han någon i en hand så går han så fint. Det här blir hans första riktiga skor så nu kan han få gå när han vill :-)
Dottern fick ett par sandaler med blommor på från samma ställe. Jag tyckte hon skulle ha dem i vitt, som finskor, men hon fastnade såklart för dem i silver och rosa. Fastän det var samma modell och samma storlek så hävdade hon bestämt att de rosa var skönare! Maken tyckte hon kunde få dem i rosa så det fick bli så. Det är så fint med vita skor tycker jag men förstås ganska opraktiskt också. Hon är glad för sina nya skor i alla fall. Jag är också nöjd - vi betalade 149 kr för dem och de kostar 400 kr i vanliga skoaffärer.

Bilden kommer från Kavat.com
(dotterns är silver med rosa detaljer)

Annars har vi varit hos farfar och min svåger större delen av dagen. Vi har fiskat, grillat och barnen har kastat boll med hunden.
Myggbiten har jag också blivit. Myggor gillar att plåga mig och när andra kan vara ute nästan obesvärade så blir jag snabbt full av myggbett.

I morgon är det midsommar! Vi ska fira ihop med makens släkt. Det var några år sedan vi gjorde det senast, jag tror det var på dotterns första midsommar. Jag har inte så stor släkt själv med bara en bror och föräldrar och inget mer så jag tycker det är jättekul med stora släktkalas. Maken är inte lika road men han får offra sig. Jag vill att barnen ska lära känna sin släkt så det är viktigt för mig att vi samlas då och då.

Lilleman roar sig

Så här kul hade lilleman medan jag dukade bordet:

Ena sekunden var han i köket brevid mig och i nästan var han borta.... Han hade varit inne på gästtoan och hämtat lite papper att leka med.
Jag var bara tvungen att ta ett kort med min mobil :-)

Om att odla vänskap

Jag tror att jag har blivit ganska dålig på att vårda min vänskapsrelationer. Inte så att jag saknar vänner, men det har blivit mest att jag umgås med folk på mina egna villkor nuförtiden. Jag har fullt upp med familj och hus, jag jobbar mycket etc. Det blir oftast att man ringer någon och frågar om de har möjlighet att ses när man själv har en timme över. Eller så umgås jag med andra mammor på kyrkis och öppna förskolan när jag själv har tid och lust.
Ibland kan jag sakna det där med att bara sitta och slappa ihop med någon hemma, titta på tv eller en film, ta en kopp kaffe i all enkelhet. Spontanumgås! Jag har ju min man förstås -min allra bästa vän- men det är inte riktigt samma sak.
Idag gjorde jag något som inte är helt likt mig. Jag skulle iväg och handla tvättmedel med dottern och skickade iväg ett sms till en bekant (telefon är väl ändå överkurs) och frågade om hon ville hänga med. Det ville hon!
Vi ses ibland som hastigast men känner inte varandra jätteväl. Det blev en jättebra hel förmiddag med mycket snack och vi kommer säkert att träffas mer framöver.
Det kändes toppen att träffa någon bara sådär och för att det faktiskt är så roligt att vara med trevliga människor.

Jag borde helt klart umgås mer med folk :-)

Bröllop!

Helt otippat bloggämne! :-)
Vår kommun hade som så många andra kommuner i landet bröllopsyra med gemensamt firande och hela vigseln på storbildstv. Mitt på torget satt jag, ihop med andra företagare från kommmunen. Firandet skulle invigas kl 14, men vi som var med och arrangerade det hela skulle samlas redan kl 11. Det blev mycket väntande men till slut kom det igång. Eller tja, kom igång var väl att ta i.. Det var kallt blåsigt och stundtals regnigt så den stora folkmassan uteblev tyvärr. Visst hade jag lite kunder och visst var det kul att få visa upp sin butik, men på det hela taget så kunde man önskat mer besökare. Jag frös så jag skakade och åkte faktiskt hem en stund tidigare än planerat. Det tog en middag och ett hett bad innan jag slutade frysa.
Enligt besöksstatistiken i webbshoppen så hade ändå väldigt många lagt butiksnamnet på minnet och faktiskt tittat in på nätet också och det var ju roligt!
Jag såg att det var journalister på plats under dagen så i morse bläddrade jag snabbt fram till rätt sida i den lokala morgontidningen. Där stod en halvsida om vilken succé det hade varit! Där satt jag och frös och undrade var folk höll hus och så var det hela tiden en succé :-)

Av själva kronprinsessbröllopet såg jag inte så mycket under dagen, men jag hörde i alla fall vad som sades och sen har man ju inte kunnat undgå att få se otaliga klipp från vigseln i efterhand. På kvällen hemma så hade vi tvn på hela tiden och det var faktiskt rätt kul att se vad gästerna hade på sig, vad de åt etc etc. Jag tyckte lite synd om alla när de drog över tiden - klockan 23 hade de ju inte kommit till tårtan än och efter det skulle det ju bli bröllopsvals, underhållning och vickning (ännu mera mat!). Alla deltagare började se lite slitna ut och mest synd tyckte jag om brudparet som säkerligen hade varit uppe redan i ottan. Tänk att inte få fira själva, att inte få hålla bröllop med bara sina närmaste utan hela tiden tvingas vara på topp och dela med sig till halva världen.
Så vackra de var och vad fina talen var! Det var nästan så jag fick tårar i ögonen.

Man har ju hört folk prata om hur hemkt det är att deras skattepengar skulle gå till bröllopet. Vi la väl...hrmmmm... 10 miljoner (kungen la själv till 10) och det blir ju EN HEL KRONA per svensk medborgare. Oj, oj, oj vad fattiga vi kommer att bli. Tänk vilka intäkter Sverige som land har dragit in på det hela. Jag behöver ju inte gå längre än till mig själv - tack vare bröllopet fick jag en extra möjlighet till försäljning (jag tjänade ihop mer än 1 kr).
Kungahuset kostar årligen 10 kr per svensk, ingen svindlande summa det heller. För mindre än en krona i månaden så kan vi ha ett kungahus som gör mer PR för vårt land än någon annan enskild privatperson/hushåll. Jag tycker synd om de som föds in i ämbetet som prinsar och prinsessor, de får ju leva med att bli ifrågasatta och allt de gör och säger ska brytas ner och ältas, men de gör ett fantastiskt jobb och hade jag varit i samma sits hade jag knappast tackat nej jag heller :-D
Jag visste inte att jag var så här mycket royalist men inte tänker jag skämmas heller.

Vi har ju sagt att vi ska gifta om oss (förnya löftena menar jag nu) vart tionde år om vi inte ångrat oss :-) Om två år får vi göra om alltihopa. Bröllopsdagen var för oss som för så många andra ganska stressig och nervös och jag minns knappt något av vigseln heller. Jag gör gärna om det i ett mer behagligt tempo med närmaste vännerna (prästen är också en vän). En fin fest och ett toppentillfälle att visa att vi faktiskt är lika kära än. En klyscha förstås, men jag är lika kär idag som för 8 år sedan.
Jag sålde min brudklänning för något/några år sedan i tron att jag aldrig skulle komma i den igen - idag är jag möjligen snäppet smalare så antingen får jag skaffa en likadan eller så slår jag till och hyr en riktig bakelseklänning i stället för den enkla stilrena jag hade på dagen D. Vi får se, det är lång tid kvar och kanske bestämmer vi oss för att det blir för dyrt att göra om det eller för att vi är för gamla får sådana jippon :-)

I love bröllop!



Fika med bordtennis

Mina föräldrar bjöd hem oss på fika och utomhus-bordtennis i det fina vädret :-)
Jag och ett par av barnen cyklade dit, jag med lillskruttan i stolen bakpå. Innan vi skulle ge oss av tänkte jag faktiskt på att det var ganska anmärkningsvärt att jag inte hade någon som helst träningsvärk efter gårdagens dressintur. Men...
När jag väl hade hoppat upp på cykeln och trampat några meter så var det bara att konstatera att jag var rätt öm i baken i alla fall :-/ Det var rena pinan att cykla genom byn hem till mina föräldrar. Resten av familjen tog det lata alternativet och åkte bil dit.
Min far hade ställt upp mitt och brorsans gamla pingisbord ute i trädgården och där turades alla om att spela efter kaffet! På undersidan av pingisbordet ritade jag min allra första huvudfoting när jag var liten. Bordet  är fortfarande i hyfsat skick, trots att vi hade det utomhus under somrarna ibland (jo, vi fick cykla i vardagsrummet också - den uppväxten fick jag). Vi har blivit erbjudna att få hem bordet till oss men jag tycker inte att vi har plats, trots att jag tycker det är lite nostalgikänsla och så var det ju den där huvudfotingen också... Min storebror ville inte heller ha hem det till sig fastän att de har gott om plats samt en son som ju bara blir större. Brorsan vill helst bara ha nya prylar i sitt hem och det är ju upp till honom förstås. Därav har mina föräldrar ett bordtennisbord hemma hos sig. Eventuellt hamnar det i sommarstugan så småningom.
Min far och min make spelade nog mest av alla och det var kul att se. Jag vill minnas att jag var en hejare på rundpingis när jag gick på mellanstadiet men det var visst ett tag sedan :-D

Ikväll tänker jag mycket på att vi missar ett 50-årskalas i morgon. Makens moster fyller jämt och det hade varit roligt att vara med alla och fira. Men jag jobbar på lördag så det fick bli så den här gången. Vi har skickat ett jättekort och foton på barnen i stället.

Liten prinsessa

Så här fin var dottern på kusinens kalas för ett tag sen.



Min lilla sessa :-)

Cyklat dressin

Vi skulle ju på dressincykling idag; jag, ett barn och min far. Men tydligen fick man inte vara mer än två pers på en dressin så vi gjorde så att de två äldsta barnen fick båda åka med (de hade fått dressin-utflykt i present, men vi hade egentligen tänkt dela upp dem) och så hyrde vi två dressiner på en gång. Jag är glad att vi var två vuxna - dressinerna var förskräckligt tunga och varken jag eller min pappa hade fixat att lyfta på/av en sån själv utan att knäcka ryggen.
Vädret var helt perfekt - soligt med inte för hett!

När man väl hade kommit över rädslan för att dressinen skulle spåra ur så gick det lätt att trampa på. Banan gick genom fält, över broar och genom skog och det var fantastiskt vackert att glida genom naturen på en dressin. Det fanns en flygplats i närheten så då och då flög sådana där små privatplan över huvudet på oss, till barnens förtjusning.

Visst fick man ta i lite i uppförssluttningarna, men på det hela taget var det inte så jobbigt som jag hade trott. Barnen kunde ta över och trampa lite här och där och då fick vi vuxna sitta på passagerarbänken och njuta. Vi hoppade av lite här och där och tittade på naturen. Rundan var på 6,5 km enkel väg och rätt som det var så var vi framme vid stoppet och det var till att vända alltihopa. På vägen tillbaka stannade vi vid speciell rastplats där man lyfte av dressinerna och vi åt vår medhavda förtäring i form av frukt och fika.
Det hela tog slut alltför fort och man kunde knappt tro att man hade trampat över en mil. Möjligen känns det i benen i morgon.
Barnen var rörande överens om att det var en riktigt bra utflykt. Sjuåringen gick så långt som till att jämföra det med Legoland :-D

På vägen hem gjorde vi några stopp för att ägna oss åt geocatching. Mer om det någon annan gång.


Sommardag

Igår åkte vi till sommarstugan. Mina föräldrar var också där, samt min svägersta och deras son.
Det spöregnade hela morgonen hemma så vi åkte dit i regnkläderna. Vid stugan var det strålande solsken och min pappa skrattade gott åt mina gummistövlar. Ungefär trekvart senare kom de första dropparna och sen var det regn och åska där med. Det klarnade upp efter fikatid, solen kom fram och jag tog en tur ner till stranden med de stora barnen. Jätteskönt! Vi samlade fina stenar och tioåringen byggde ett litet fort som han och sexåringen lekte länge med.
Vi har kommit så långt i vår sommarplanering att jag kunde berätta för barnen att det faktiskt blir en resa till Legoland i sommar. Vi vuxna hade egentligen hellre åkt någon annanstans, till ett nytt resmål eller till tex Kolmården där vi inte har varit på flera år. Men vad gör man - det enda barnen har önskat och pratat om var Legoland. Klart vi åker dit då! Den överraskningen gjorde verkligen dagen och vi satt där i sanden och mådde riktigt bra allihop.
Maken som hade stannat hemma för att hinna få lite viktiga papper skrivna han hade middagen färdig när vi kom hem. Det blev bakad potatis, en rätt som några av barnen avskyr och några älskar. Efter maten gick barnen ut igen och de fick vara ute till 20.30, ganska ovanligt i det här huset. De somnade på nolltid sen, slutkörda efter en härlig dag.

Idag har jag tandläkarbesök inplanerat. Efter lunch ska jag (om vädret ser ut att hålla i sig med solsken), tioåringen och morfar iväg och trampa dressin. Det var sonen som fick det i fördelsedagspresent av mina föräldrar och tanken var väl att han och morfar skulle dra iväg tillsammans. Men min pappa känner att han kanske inte orkar hela vägen för det är ganska långt. Sen kan det tydligen bli så att man får möte av en annan dressin och måste lyfta av alltihopa från spåret. Jag vet inte riktigt, jag har aldrig provat förut, men vi får hjälpas åt. Kan bli spännande.

En skön dag vid stranden

dsc00374 (MMS)

En skön dag vid stranden


Sommarlov!

Så var det då dags för skolavslutning igen.
Hela familjen drog iväg till skolan för att dela avslutningsförmiddagen med store killen som slutade 3:an och så sjuåringen som gick ut 0:an (jo, här är förskoleklassen en del av skolan). Stort minsann!
Avslutningen var lång och seg. En handfull klasser fick sjunga sommarsånger i så många olika tonarter att det var rent plågsamt. När ens egna barn uppträder kan man ta det som lite gulligt, men det är sällan som barnsång är vacker att lyssna på.
Eftersom det regnade i år igen så fick vi åter igen trängas i ett hus i Folkets Park. Jag hade tagit minsta sulkyn med mig till lilleman men det innebar ändå att vi fick hålla oss längst bak utan möjlighet att se eller höra särskillt bra. Efter den gemensamma avslutningen delade vi på oss och jag fick gå med till tioåringens klassrum. Klassens lärare slutar nu och hon grät mest hela tiden när hon tackade dem för det här året. Jag får alltid tårar i ögonen jag med när jag lyssnar på någon som gråter. Hon har varit bra och omtyckt av barnen så vitt jag förstår så det är ju lite sorgligt att de får ny lärare igen.

När familjen återförenades efteråt så var sjuåringen strålande glad. Han hade fått en gul ros och en dikt av förken, de hade de alla fått. Jag frågade maken om klassen inte hade fått något av klassföräldrarna, men det hade de inte...
För någon vecka sedan fick vi hem ett brev från klassmamman. Hon hade skrivit upp vad klassen hade dragit in och vilka utgifterna var. Till saken hör att i tidigare årskurser har det varit så mycket bråk om klasskassor, hysteri med insamlingar och några föräldrars krav på dyra klassresor och presenter - så det bestämdes på ett möte att det inte skulle samlas in pengar utan det räckte med den resa som skolan stod för och sen vad som kom in på kaffeförsäljning efter mötet.
Döm om min förvåning när kassan enligt brevet låg på MINUS! Fikapengarna hade ju kommit in, men sen hade klassmamman (eller om de var två klassföräldrar, jag minns inte) köpt saker till Halloweenkalaset de hade i höstas, barnen hade fått julklappar (jag tyckte väl att det var konstigt att alla barnen hade fått så fina saker av en elevs mamma), present till fröken hade inhandlats till skolavslutningen och klart att barnen också skulle få något innan de gick på sommarlov... Brevet avslutades med att alla i klassen skulle ta med 40 kr snarast!
Jag vet inte om det var fler än vi som hade blivit upprörda - vi skickade snällt med 40 kr - men det hade tydligen hade hon inte fått in så att det räckte till present åt barnen. Jag vet inte om pengarna gick jämt upp men det känns faktiskt inte så bra trots att fröken fick en rejäl present.

När store killen gick i 2:an så var klassmamman och ett par föräldrar till helt tokiga med att samla in pengar. Det skulle hållas disco minst en gång i månaden, vi skulle baka och sälja till lucia, etc etc. När vårterminen började närma sig andra halvan så togs det upp på ett möte att det var SÅ synd om barnen som inte skulle kunna åka till Danmark eller åtminstone till ett nöjesfält om vi inte genast skramlade ihop minst 5000 kr till. De upprörda blev nerröstade och det var många sura miner. Samma klassföräldrar tog upp samma fråga igen i höstas och blev nerröstade igen. Ingen insamling! Men bara nåååågra discon.... NEJ! Jag är glad att det finns fler som jag som tycker att man kan göra större resor ihop med familjen istället och julklappar köper vi till dem själva.
Ett par veckor senare fick barnen med sig ett brev hem där det stod om att nu skulle de sälja kakor och alla var tvugna att hämta upp minst 11 lådor kakor hos klassmamman inom 10 dagar. Kakorna var kass kvalité och kostade 50 kr lådan men vi bet ihop som vanligt och sonen sålde dem till oss, mormor och ett par grannar. Jag har så svårt att säga ifrån när jag blir förbaskad. Maken är mer av en talare och de senaste gångerna har han fått gå på alla föräldramöten. Jag blir bara upprörd inombords.

Nu var det ju inte sånt trist det här skulle handla om utan det faktum att det är SOMMARLOV!!!
Första morgonen sov vi länge. De tre äldsta barnen var uppe vid 07, men lekte snällt och lugnt i vardagsrummet själva. Tioåringen var inne och meddelade att de var uppe när han vaknat, men de är så lugna på mornarna så jag vågade sova vidare. Jag steg upp vis 09 och då hoppade treåringen upp också, hon hade kommit in och lagt sig i min säng någon gång däremellan. Jag smög in till lilleman, men han satt och lekte i sin spjälsäng. När han fick syn på mig så skrattade han. Maken fick sova tills frukosten var framdukad. Vilken härlig morgon!
Jag kan inte minnas när vi sov så länge. Maken och jag brukar turas om med att gå upp på morgonen men så mycket till sovmorgon blir det ju ändå inte på vardagarna.

Idag har barnen haft kompisar här. De lekte jättebra och jag har ägnat större delen av dagen åt att sy. Min symaskin bråkar med mig ibland så jag har fått låna min mammas. Hon har haft den sedan jag gick på lågstadiet (jag lärde mig sy mina egna kläder då) men den fungerar jättebra. 
Jag gav mig på ett projekt som jag har tänkt på länge. Jag har sytt mössor, massor av mössor. Jag hade en modell klar i huvudet, men det tog några försök innan jag fick till dem som jag önskat. På dem sitter mina egna märkeslappar de blev faktiskt jättefina (jag är ju perfektionist). Barnen var eld och lågor över sina nya mössor som de fått välja färg på själva. Jag ska fundera på om det är något jag vill ta med i framtiden. Har jag tiden? Passar de in i min plan?

Kvällen blev mysig med uppesittarkväll som vanligt. Maken är iväg över natten, han är ute med en kompis. Jag är glad att han kom iväg - han tvekade allt en hel del, men han behöver komma ut själv ibland. Det blir max en gång i kvartalet som det blir av så det var honom väl unnat.
Jag ock barnen tittade på "En prinsessan dagbok" på tv. Trevlig film som vi har sett förut. Sånt hindrar ju inte barnen precis så det var bara till att se om den. Jag försökte sätta mig vid datorn och snegla på tvn samtidigt men det godkändes inte av barnen. Är det myskväll så ska man sitta ihop och mysa.
Två av barnen tappade intresset efter halva filmen och ägnade sig åt en tv som jag gjort åt dem. Det är en fyrkantig platt karton som vi satten plastficka på. Sen skrev jag ut bilder från nätet, på olika tv-spel och program. När man "zappar" så är det bara att byta ut översta bilden :-)
I någon förpackning till Wii-kontrollen så följde det med en kartongbild på en kontroll och den har det klistrat upp på en tjock plastbit så de kan låtsas att den är riktig. Lite knappar och sånt ritade på tvn och vips så kan de både se på tv och spela :-D Varför köpa dyra leksaker när man kan ha så roligt med en tom låda?!
Lillskruttan var mycket nöjd och pekade ut vilken figur hon var på Mario Bros och förklarade exakt hur duktig hon är på att spela. Självförtroende har hon gott om den tjejen.

Nej, hörni - nu måste jag hinna sova lite också.
 

Ostkexen



Här i sällskap av ett glas filmjölk, barnen fick smaka dem till frukosten dagen därpå. Tre plåtar ostkex försvann sen på ett dygn.
Makens kommentar: "De smakar ju som såna man köper."
Mycket möjligt, men hembakta smakar bra utan syntetiska tillsatser.

(Sexåringen hade ju önskat sig ostkex till sin utflykt - men när han väl var där så bestämde han sig för att han inte tycker om dem! Han bjöd bort hela lådan han fått med sig och fröken lät hälsa hem att alla andra älskade dem...)

Fullt upp

Som ni ser har det blivit dåligt med bloggandet ett tag nu.
Jag har haft fullt upp! Jag håller ju på att jobba på ett projekt och det har tagit större delen av min tid. Snart, snart är det klart och sen kan jag berätta precis vad som händer :-)

Tandläkarhistorien fortsätter; Jag fick ju en temporär lagning som lossnade och blev lagad igen och jag hade flera hål som skulle lagas. Jag har alltid haft lite svårt för min tandläkare som är väldigt brysk och skäller på mig för mina dåliga tänder. Jag hade tandvärk i den halvlagade häromdagen och ringde till Folktandvården och bönade och bad att de skulle laga den permanent så fort som möjligt. Det verkade helt omöjligt att få en annan tandläkare och min vanliga skulle gå på semester, men hon erbjöd mig tid om en månad :-( Till slut sa hon att jag kunde få en kort tid dagen därpå, men då tänkte hon rotfylla tanden trots att hon egentligen tyckte det var ett litet hål!
Jag avbokade allt och ringde snabbt till en annan tandläkare. Jag fick komma dagen därpå till en ung tandläkare som var jättetrevlig och skojade friskt ihop med sköterskan. Han var inte ett dugg hårdhänt heller. Jag fick ju göra en hel undersökning med nya röntgenbilder igen, men det var det värt. Enda hålet jag hade var det med den temporära lagningen! De hade borrat ända in till nerven så det var ju inte konstigt om jag hade ont där. Han letade och letade men hittade inget mer som behövde åtgärdas - han tyckte t.om. att jag hade fina tänder :-) När undersökning och lagningen är klar om någon vecka så har de här besöken totalt kostat mig hemska 6.700 kr. Blä! Men det får man ju ta, inte mycket att göra åt det.

Jag har gått med i kommunens nystartade cityförening. Det ger mig ett nätverk av andra företagare att bolla idéer med och kanske framför allt att kunna prata med när det gäller företagandet. Eftersom jag är ensam i mitt företag så har jag ju inga arbetskamrater och även om jag försöker involvera min man så är det lite ensamt ibland.
Jag var ju med i ett företagsnätverk tidigare där det även ingick utbildning och föreläsningar. Jag saknar den gamla gruppen jättemycket men den avslutades i höstas. Vi hade så skilda företag så vi har tappat kontakten nu. Den enda som jag fortfarande träffar är en tjej som håller på med bärodling/förädling. Hon gör jättegoda marmelader och drickor! Om ni bor i NV Skåne och vill få tag på dem så kan ni kika på hennes hemsida här.
Första träffen med hela cityföreningen blir 19 juni. Jag hoppar mitt in i ett stort evenemang - det är förstås kungligt bröllop och i samband med det så har kommunen satt upp storbilds-tv på torget och hela dagen kommer det att vara företagsmässa/marknad där. Jag ska finnas på plats med mina varor :-)

Barnen har fulltecknat med aktiviteter så här sista veckan innan sommarlovet. Idag ska killen som går över till skolan i höst iväg på avslutningsutflykt. Han har länge önskat sig hembakta ostkex så det stod jag och gjorde sent igår kväll, pannkaksgräddning blev det också förstås.
I morgon är det skolavslutning. I vanlig ordning så ska det regna, vara kallt och så lite åska på det. Efter det - äntligen sommarlov! Inga fler tidiga mornar!
(Vem försöker jag lura egentligen - det är ont om sovmornar med fem morgonpigga barn...)
Vi kommer att vara hemma större delen av sommaren, det blir ju så när jag inte har någon ersättare till butiken. Tre veckor blir det väldigt tidiga mornar eftersom sexåringen ska gå på simskola och vara på plats vid bassängkanten kl 9 varje dag.
Jag ser ändå fram emot sommar och ledigheten som medföljer.

Ikväll ska jag iväg på tjejmiddag. Det var länge sedan jag var ute sådär, både resturangbesök och tjejträffar är det ont om.


Första gången lilleman gungar

dsc00361 (MMS)

Första gången lilleman gungar


Poolen är uppe! YES!

Poolen hade tre hål (luftringen högst upp) och ett tag trodde jag inte att den skulle gå att rädda. Vi har köpt ny pool flera år i rad och hoppades att den här skulle hålla tills vi har möjlighet att fixa ett helt soldäck med riktig pool i stället. Efter mycket om och men så lyckades maken laga den och efter att ha testat hållbarheten så kunde vi äntligen fylla den idag. Vi har alltid tagit undan poolen efter sommaren, men jag har sett att andra har sina uppe året om så kanske vi låter den stå sen. Det är ju lite jobb med markjämning och staketbygge. Förra året hade vi väl egentligen sagt att staketet skulle stå kvar över vintern - men när poolen var tömd så hade maken ändå plockat ner hela alltet.
Nu är det bara att vänta på att vattnet ska få badtemperatur! Vi har lagt på värmeskyddet och om vädret fortsätter vara så varmt som senaste dagarna så lär det inte ta lång tid.



Det har ju varit jätteskönt väder nu. Inte stekhett utan bara skönt. Jag var ute och joggade kl9.30 i morse och då var det på gränsen för att vara för varmt för sådana övningar. Sen har vi varit ute större delen av dagen. Barnen har haft vattenkrig (och JAG har hängt på två dagar i rad, iklädd bikini och en vattenpistol i högsta hugg) och så har de hjälpt oss med trädgårdsarbete.
Idag har jag plockat av massor med rabarber och fryst in i lagom stora påsar. Nog ska vi kunna äta rabarberpaj även i höst och vinter! Jag har rensat ogräs i rabatterna och det behövdes verkligen. Vi har såna där praktiska rabatter med marktäckande blommor, men ibland sticker ogräset igenom.

Vi har en uteplats med ett lågt staket som avgränsning runt om och under staketet har det växt en massa ogräs. Idag grävde jag upp ogräset och lite jord så att det blev som ett dike. Sen la vi på täckväv, marmorkross och stora runda stenar. De senare stenarna har vi hämtat vid sommarstugan i några år och innan låg de runt alla rabatter. Det är så trist att klippa gräset runt runda stenar bara, och därför tog vi bort stengränsen runt en rabatt som ändå är mest som en äng. Stenarna räckte längs hela framsidan på uteplatsstaketet och en bit in på insidan också. Sen var jag och hämtade några stenar från ett stenparti vi har i trädgården. Lillskruttan hjälpte till att lägga stenar - hon var jätteduktig och slet trots att hon fick kämpa med en sten i taget. Inte lätt för någon som just fyllt 3 år. 
Nu ikväll när barnen hade lagt sig och vi gick ut för att fixa det sista med poolbygget så såg jag att det faktiskt var stenar längs hela insidan också. Oj, stenarna räckte ändå, tänkte jag. Sen ser jag att det fattas två stenar ur stenringen runt rosenrabatten....och en sten ut högen under den klättrande murgrönan! Det var inte så svårt att lägga tillbaka rätt stenar i hålen, men jag får nog gå ett varv i trädgården i morgon för att se om det fattas på fler ställen :-)

Vi dammen på baksidan smög en igelkott. Den var inte alls skygg fastän jag stilla gick alldeles nära. Jag fick fram min lilla fickkamera för att ta kort på den, men batteriet var så urladdat att man inte såg ett dugg på bilden. Så jag fick springa in och leta på makens fina systemkamera i stället. När jag väl hade hittat den och kommit ut i trädgården igen så hade igelkotten stuckit iväg så klart!
Vi har ofta igelkottar i trädgården så här kommer en gammal bild i stället:



I morgon ska förmodligen åka till sommarstugan. Vi delar den med min lilla släkt (dvs mina föräldrar och min bror med familj) och nu har mina föräldrar har sovit där ett par dagar. Förhoppningsvis så kommer maken, min pappa och tioåringen iväg på grottvandring på eftermiddagen. Vi gav min pappa ett presentkort på grottvandring med sällskap när han fyllde år förr-förra sommaren. Men så är det ju så att ibland är vädret för varmt , ibland regnar det, ibland har pappa ont i ryggen eller är sjuk, förra sommaren var jag höggravid så ingen vågade åka iväg på någonting sista veckorna....etc etc.  Men i år SKA de komma iväg till grottorna. Det är lite bergsklättring inblandat så det kan nog bli rejält spännande för dem alla tre.


Nytt försök hos tandläkaren

Lagningen jag fick i förrgår lossnade ju så i eftermiddags var det dags för ännu ett tandläkarbesök.
Det gick förvisso snabbt och smidigt att göra om det...
När jag låg där och tandsköterskan höll på med en massa verktyg så fick jag syn på en spindel i taket ovanför mig. Ingen jättestor läskig sak, men väl en spindel av. Jag gillar verkligen inte spindlar :-(
Tur att den inte är ovanför mitt huvud för tänk om den typ hissar ner sig, tänkte jag. Man hinner ju tänka lite där man ligger och inte kan göra så mycket mer än att vänta på att behandlingen ska vara över.
Då plötsligt är det som om spindeln släpper greppet om taket och den far ner mot mig! Den landade på ena benet och började krypa där - gissa om jag ryckte till! Oj, gjorde det ont säger sköterskan och jag försöker mumla/skaka på huvudet lite lätt. Blä! Som om det inte vore nog att behöva laga en tand.

Paus i pooluppsättningen

Det är hål i poolen :-(
Vi har försökt laga med lappar, men det ser tveksamt ut. Man vill ju inte gärna komma hem en dag till översvämmning i grannens trädgård.
Ska man behöva köpa ny pool i år igen?!

På promenad

dsc00356 (MMS)

På promenad


Snyggskor

Jag var i akut behov av nya sommarskor och gick därför inom Skopunkten häromdagen. Vi köper nästan alltid barnens skor där eftersom de har de stående erbjudandet om att köpa 3 par skor och betala för 2. Toppen om man har många som sliter skor :-)
Jag hittade faktiskt ett par riktigt sköna ballerinaskor såna som funkar till vardags, även till långpromenader. Eftersom jag ändå var där så kikade jag runt lite på alla möjliga sorters skor. Jag är inte den typen som har garderoben full med skor i alla färger och modeller. Snarare en sån som köper ett par skor vartannat år och har dem varje dag. Men så hittade jag ett par snygga knytskor med lite klack. Bra till cityshopping - de ställdes ihop med ballerinaskorna för inköp.
Sen fick jag syn på de här:


Jag blev helt förälskad i dem! Det vete sjutton när jag ska använda dem - vi bor ju på landet och det är dessutom glest mellan de tjusiga festerna. Men kanske, kanske att jag behöver ha så här fina skor till midsommar. Eller något födelsedagskalas. Eller så.
I värsta fall kommer jag att spatesera omkring på köpcentrat med dem.
När jag kom hem och sjuåringen fick syn på dem utbrast han "Har du köpt DAM-SKOR?!".
Jag är väl inte så mycket dam till vardags kanske.
Jag kan tycka att det är lite tråkigt att man inte har skor på sig inomhus i Sverige. Bra i städningssynpunkt och kanske även fothygienssynpunkt. Men hur kul är det egentligen att vara uppklädd till tänderna i finklänning och lyxigaste nylonstrumpbyxorna - så ska man ta av sig skorna och gå omkring i strumplästen (eller barfota) hemma hos folk.

Att jag kom hem med tre par skor till mig själv är ju nästan chockerande och jag har faktiskt lite dåligt samvete. Dyra tandläkarräkningar och semester på gång och så köper jag TRE par skor bara för att de är snygga...

Fullspäckad dag

Dagen började med firande av mellanbarnet som fyllde 6 år idag. Hipp Hipp Hurra!
Han fick en hel hög med paket som syskonen hjälpt till att välja och slå in.
 


Bäst var sparkcykeln med Ben 10 motiv och en liten hamster. Den senare har visats på tv hur mycket som helst och är egentligen en liten mesig sak i plast med elektroniska pip, men maken tyckte att om det var vad sonen önskade sig så var det en sådan han skulle få. Strålande glad var han! Han fick en hel del Lego också, som syskonen har satt ihop till honom nu ikväll.
Vi brukar åka iväg till något trevligt utflyktsmål med honom på hans födelsedag (förra året var vi på Bakken), men det var tyvärr inte möjligt idag. Han fick åka till dagis som vanligt.
Jag och minstingen åkte på utflykt med kyrkans öppna förskola som hade sommaravslutning idag. Vi åkte allihopa till en hembygdspark. Där finns massor av djur och det kändes lite konstigt att bara ha med sig lilleman som var för liten för att glädjas åt allt. Efter en härlig picnic med vännerna i gruppen så fick jag stressa lite för att hinna hem och vända mot nästa inbokade sak.
Jag och maken hade blivit kallade till möte på skolan. Sexåringen börjar ju där till hösten och vi fick gå igenom vad han behöver lite extra hjälp med. Det gick väl bra antar jag. Hans fröken från dagis har tydligen lite annorlunda uppfattning av honom än vad vi har, ibland kan man nästan undra om hon har träffat honom.
Eftersom vi var på möte (där sexåringen inte själv fick närvara) och inte hade möjlighet att få barnvakt så behövde alla barnen vara utspridda på dagis och skola under tiden - därav ingen födelsedagsresa idag.
Skolmötet följdes av tårtkalas hemma. Mormor jobbade men morfar kom och fikade med oss.



Det har varit riktigt fint väder idag och resterande timmar av dagen spenderades ute. Barnen hade vattenkrig och åkte sparkcykel, om vart annat.


Jag fick äntligen tid att rensa i jordgubbslandet och plantera mina örter. Rätt som det var så lossnade lagningen som sattes igår. Nog för att det var "akutlagning" i väntan på riktig permanent lagning, men liiiite längre kunde det väl ha hållt :-( Jag lär få åka till tandläkaren i morgon igen.
Vi har inte satt upp pollen än och morgondagen var bokad till det. Förhoppningsvis hinner vi få upp den i alla fall, för nu sägs det att värmen kommer på allvar.

Tandläkarbesök :-(

I söndags började jag få molvärk vid en tand och igår tyckte jag det var lika bra att kolla upp det hos tandläkaren. Visst hade jag ett hål där :-(
Tandläkaren skällde som vanligt på mig "för att jag inte borstar mina tänder ordentligt"... Det lät verkligen som att jag får skylla mig själv.
Till saken hör att jag är jättepetig med mina tänder! Jag borstar självklart morgon och kväll och ofta någon gång extra däremellan. Jag använder tandtråd varje dag, och flourtabletter och Listerine utöver det. Tänder är ett känsligt ämne för mig - jag tycker det är jätteviktigt med fräscha tänder och när jag ser tänder som är missfärgade eller skadade får jag rysningar i hela kroppen.

Jag bodde ju utomlands i många år och tandläkarbesök var då inget som jag kände att jag ville lägga så mycket pengar på. Alltså gick jag till en billig tandläkare i en annan stadsdel. Han hittade hål i tänderna varje gång jag gick dit (innan dess hade jag bara haft 2 hål på mina 23 år) men jag tänkte att det kanske var mina dåliga engelska matvanor som gjorde det. Jag minns ett besök då han bestämde att en tand skulle rotfyllas. Han borrade och borrade. Efter ett tag pausade han och frågade mig om jag trodde att det räckte så?! Han tittade på röntgenbilden igen och sa att han var osäker. Lika bra att borra lite till...
Tanden gjorde ont efter lagningen, men eftersom jag var gravid på återbesöket så ville han inte göra någon ny lagning (bedöving och röntgen kunde ju vara farligt menade han). Tanden sprack kort därefter. Jag hittade en skandinavisk tandläkarmottagning mitt i London och gick dit i stället. De drog ut kvarvarande bitar av den spruckna tanden och dessutom var de tvugna att ta ytterligare två tänder som inte gick att rädda :-( Tillbaka i Sverige fick jag satsa på nya kronor.
Jag är livrädd för att få hål i tänderna och har efter det gått till tandläkaren på undersökning en gång i halvåret. Min tänder är jättesköra och jag tappar små flisor av dem då och då. Nåt ska man ju lägga sina pengar på :-/
När vi flyttade till vår nuvarande bostadskommun började jag hos Folktandvården. De tycker inte att jag kan få komma en gång i halvåret. Sköter jag mina tänder behöver jag bara komma var 18:e månad, varken mer eller mindre. Sköter jag inte mina tänder får jag skylla mig själv.

De beklagade att det blir dyrt för mig att åtgärda de hål jag har nu. Jag fick en prisuppgift på 4.000-12.000 kr.
Ahhh, här gick jag och trodde att pengarna vi har sparat undan var till en semester och så var de till tandläkarräkningar - fel av mig. Jag var rejält deppig igår.

Funderar allvarligt på att byta tandläkare igen. På Folktandvården är de inte mycket för att göra snygga lagningar och jag vill inte behöva skämmas för att öppna munnen. Jag vill heller inte bli utskälld och behöva försvara mig för att mina tänder inte är i perfekt skick.

RSS 2.0