Lillskruttan på kalas

Igår var lillskruttan iväg på barnkalas för första gången. Första gången som hon är bjuden hem till ett annat barn på födelsedagskalas utan att jag eller maken är med det vill säga. Hon har längtat så och frågat varje morgon i en vecka om det inte är dagen då hon ska på kalas. Hon valde presentpapper och kalasklänning i god tid.
På vägen dit så var hon pratig och kaxig som vanligt, men när vi väl kom fram och det var dags att ringa på dörrklockan så tystnade hon. Hon är inte det minsta blyg hemma, eller när vi är med etc, men jag vet att på dagis så upplever de henne som blyg (något som kom som en överraskning för oss när hon gått där i över ett år...). Men det var ok att jag åkte hem igen i alla fall.

Födelsedagsbarnets föräldrar hade slagit på stort med hela kalasprojektet. Deras flicka fyllde 5 och jag undrar om det inte var första gången de hade ett rent barnkalas så där. De hade bjudit in 18 småtjejer! Dessutom var kalaset förlagt till kl 15-18, jag tycker det var modigt :-)

Jag väntade mig nästan att telefonen skulle ringa om att det var dags att hämta upp lillskruttan lite tidigare, men hon hade vare sig varit ledsen eller trött. Faktum är att hon knappt hade tid att gå med mig hem igen när jag kom för att hämta henne. Det hade gått superbra och hon var så lycklig över alla lekar, maten och fiskedammen med godispåse.

Föräldrarna i huset hade redan nu bestämt att nästa år ska de åtminstone halvera antalet gäster.... Kan vara klokt tror jag, särskillt som de har flera yngre barn i huset också.






(Klänningen är en röd Hello Kitty-klänning från HM. Jag köpte den nyligen då hon precis gått över från stl 98 till 104 - trots att det är en 104 så är det precis att den går att knäppa i ryggen och jag tycker den är lite kort. Men den duger väl den här julen.)


Julpyntat!

Vi brukar pynta strax före 1:a advent och har tidigare varit bland de första i bekantskapskretsen som dragit fram alla tomtar så tidigt. Vi vill ju hinna njuta av julen! I gengäld så packas alltihopa undan strax efter nyår, för då är ju julen slut och då är det ingen mening att ha det kvar tycker jag.
I år har det plötsligt blivit trendigt att pynta tidigt. Eller är det bara här i vår lilla by? Överallt hör jag om folk som är klara med julpyntandet redan och en del har hunnit med att baka och göra julgodis dessutom. Dit har jag inte kommit än :-)

Jag åkte på en rejäl förskylning häromdagen, igen! Ränknar till att det var ca 6 veckor sedan jag låg med feber och bihåleproblem senast. Nu var det alltså dags för en ny omgång. Hur kan barnen hålla sig friska? Jag tror ingen av dem har varit riktigt sjuk sedan i våras och det är ju nästan konstigt. På sin höjd lite snoriga men inte utslagna.
Jag har inte lämnat huset sedan jag kom hem från läkarbesöket häromdagen ( de tycker såret har läkt fint, men mina värden är inte bra så nu kör vi nya doseringar).
Vi brukar ju ha storstädning varje söndag i det här huset men eftersom det är första advent i morgon så hade jag lovat att om vi städade redan idag så skulle vi hjälpas åt att julpynta efteråt. I morse när jag vaknade var jag definitivt inte sugen på att dammtorka hela huset och helst hade jag stannat kvar i sängen hela dagen, nerbäddad under varma täcken med näsdukar, lypsyl och Panodil nära till hands. Men ett löfte är ett löfte och eftersom jag faktiskt inte är döende så åkte städprylarna fram. Ska jag göra något så ska det ju göras ordentligt dessutom så efter att alla gjort klart sina tilldelade arbetsområden enligt städrutinen så drog de stora barnen till pulkabacken medan jag bytte sängkläder, tvättade ungefär en miljon maskiner tvätt, drog ut mattorna på vädring och en massa annat skoj. Jo, maken gjorde en hel del han också :-)
Barnen piskade mattor för glatta livet sen - tvåhundra rapp med ett gammalt tennisracket belönades med en pepparkaka :-) Jag är hård jag, hahaha. Men det var helt frivilligt faktiskt och de tyckte det var roligt. Det är säkert!

Jag drog ner lådorna med allt julpynt (förutom granen och sakerna till den) från vinden och barnen sprang och fixade med tomtar medan jag och maken satte upp julstjärnor, gardiner och ljusstakar. Plötsligt var det slut på tomtar och det fanns inte mycket till pynt i vardagsrummet alls. Jag började tro att vi hade slängt ut alla gamla tomtar när jag hittade förklaringen i lillskruttans rum. Det här var hennes pyntande:


Allt samlat runt hennes säng :-D
Hon hade valt ut en prydnadskula att hänga i sitt rosa prinsesslott också:


Lite väl stor tyckte jag och så här sur blev hon när jag föreslog att vi skulle byta den mot en mindre.

Nu är julen här i alla fall och det är mysigt med alla röda textilier, lampor och tända ljus.
Jag hoppas att jag inte mår sämre i morgon för att jag tog ut mig helt idag, men då får jag väl dricka lite glögg och lägga mig igen.

Maken fyller år idag!

Hurra! Hurra! Hurra!
Vi firar hans dager inte med blommor och blader utan snarare kontorsmaterial, Trisslotter och en Calvin Klein-pyjamas. Den senare köpte jag redan på rean i början av februari och hade snudd på glömt att jag hade liggandes så det var en bra överaskning även för mig :-)
Det blev förstås sedvanlig väckning med skönsång och paketöppning i ottan.


Jag vet inte om det blir tårtkalas idag, eller snarare om jag får någon tårta. Idag har jag sjukhusdag och kommer att vara borta hela eftermiddagen.
Jag misstänker att de kommer att köra ner en kamera i halsen igen för att kolla stämbanden och lite sådana där mindre roliga undersökningar. Förmodligen tar de det sista av förbanden idag också. Nu så här en månad efter operationen så har jag bara lite tejp kvar och man kan skymta ett tunt litet streck bakom.

Ute är det vitt och halt! Det kom lite snö inatt och temperaturen föll markant. Det sägs att det ska vara minusgrader från och med nu och låååång tid framåt. Plötsligt var det dags för overaller och barnen trängdes i hallen i morse. Sexåringen avskyr ytterkläder och nu var han ju så illa tvungen att välja mellan overall eller jacka + tjocka överdragsbyxor (han har faktiskt klarat sig på bara jacka och ibland tunna överdragsbyxor fram tills nu). Han var inte alls glad om man får dra till med en lätt underdrift! Maken fick iväg hela gänget till dagis och skola men det krävdes en hel del tålamod. Tioåringen tog med sig ett tefat att åka på i skolans pulkabacke på rasten. Pulka! I november! Visst brukar vi få något eller några vita dygn i november även i Skåne men det kanske är slut med våra milda vintrar? Någon sa att det ska bli en vargavinter även i år så man kanske ska ställa in sig på iskyla :-/ Vilket påminner mig om att det är hög tid att jag skaffar mig ett par vinterskor. Jag går ju fortfarande i höstskorna, ibland varvat med högklackade stövlar. Igår frös jag om fötterna och jag kan ju inte ha något av det i pulkabacken heller. Jag får nog ta en runda inom skoaffären efter läkarbesöket.

Ny hylla i lekrummet

Igår införskaffades en ny hylla till lekrummet. Det där rummet är ju ett ständigt pågående projekt men det blir bättre och bättre. De gamla Trofast-hyllorna åkte ut för ett tag sedan - jag gillar backsystemet men lådorna rymde inte allt jag ville få undan. I stället har vi nu hyllan Expedit (självklart även den från IKEA). Jag ville ha en med 8 rutor, men eftersom det var ett par hundra kronor billigare att köpa två små med 4 fack i vardera än en stor så blev det så den här gången. det ser helt ok ut ändå tycker jag.
Jag hittade ett litet rött bord på fyndhörnan så nu fick lilleman en egen liten sittplats i ena hörnet av rummet. Om han står på ministolen så kan han titta ut också och det tycker han är väldigt spännande :-)



Tanken är att alla barnen skulle få varsin stor låda i hyllan att ha sina egna saker i, tex Lego som de byggt ihop och vill spara ett tag eller sånt de är lite extra rädda om. Lillskruttan ville hellre ha småbyttor med docksaker, Pet Shop etc så jag kanske inte behöver skaffa fler stora lådor. Lilleman har sin korg med babyleksakerna längst ner.
Ovanpå hyllan står fem tidskriftssamlare med barnens namn på. Där kan de samla sina teckningar, målar/pyssel böcker och sånt där som gärna sprids i hela huset annars. Ordning och reda! Jag tycker att de kom lite högt upp bara så jag får klura på om jag ska sätta upp hyllplanet med konsoller som de tidigare stått på någon annanstans i rummet, eller hur jag nu ska lösa det.

I andra änden av lekrummet finns det nu plats för en sådan här:

bilder från ikea.com/se

En ODDA extrasäng. I ihopfällt läge så blir det en finfin läshörna med bra förvaring under. Utfälld får man en bra säng till övernattande gäster. Den kostar 1.895:- så det får vänta ett tag till. Drömma kan man ju göra så länge.


Julkorten är tagna

Äntligen blev det gjort - det stora årliga projektet med att fota barnen till julkorten. Jag föreslog för någon månad sedan att vi skulle skippa det i år och skicka vanliga köpta julkort, men det förslaget röstades ner direkt! Speciellt tioåringen ville absolut att vi skulle göra som vi har gjort varje år sedan tidernas begynnelse (dvs hans födelse). Barnen klär upp sig i tomtekläder/pepparkakskläder/luciatåg etc etc. Förra året så var jag och maken utklädda också, dock inte på samma bild utan det blev som ett kollagekort med en barnbild och en på oss föräldrar.

Eftersom det här är ett projekt som tas på största allvar i vår familj så krävs det en del förberedelse. Vi bokar upp en dag då alla ska vara hemma samtidigt så att de är förberedda i god tid, kläder ska kollas och nya införskaffas om rätt storlek saknas etc etc. Barnen har pratat länge om det här och funderat på vad de vill ha på sig.
Självklart ska det byggas upp en kuliss också:


Det här är då årets bakgrund. När alla satt sig i mitten av soffan så slipper man se allt stök runtikring och det är ju praktiskt som bara den :-)

När allt var så gott som klart; bakgrunden fixad, kameran laddad, barnen omklädda..... så kom tioåringen på att han inte tänkte vara med! Han tvärvägrade. Det blir inget familjekort i år! sa han och fick syskonen att brista ut i gråt.
Det blev ett ganska rejält bråk mellan honom och mig. Hade han backat ur en månad, en vecka eller ett dygn innan så hade det fått vara så. Men inte när alla är klara och förväntansfulla, det är till att förstöra för sina småsyskon. Till slut satt han med i alla fall men man kunde nästan höra honom gnissla tänder där i soffan. Vissa år har det krävts ett par hundra klick innan vi får fram ett kort där alla tittar åt rätt håll, inte gör grimaser och stannar i bild. I år var de superduktiga när vi väl kom så långt så det gick rekordsnabbt.
Korten blev bra men det är ju inte så här man hade tänkt sig det.
En timme senare var alla vänner igen och då tyckte store killen att det var rätt kul att få vara med och välja utformning och text till korten som vanligt.

Jag tror det här var slutet på våra julkort med alla barnen samlade. När det känns som ett tvång för någon så är det dags att lägga av. Själv känner jag att jag kan lägga den energin på annat i stället för att det ska bli diskussioner om det.
Men visst har det det varit kul att ha alla dessa julkort sparade och gå tillbaka och förundras över tider när det bara fanns ett, två, tre eller fyra barn på dem och hur små de stora faktiskt har varit. Ett mycket tydligt sätt att se hur barnen växt och familjen utökats. Släkten får väl sluta samla på julkorten de också.

Årets julkort får ni förstås se närmare jul :-)

Boktips

Tioåringen är ju tokig i Lego och just nu så är det Star Wars och Harry Potter som är favoriterna. Han har samlat på Star Wars Lego i flera år och har fått ihop en hel del från födelsedagar, jul och av sparpengar. Han och sjuåringen kan en hel del om figurerna och det är så kul att höra dem leka. De har inte fått se filmerna än (tioåringen fick se en hemma hos en kompis och han fick mardrömmar efteråt) men eftersom de har Lego Star Wars till Wii och byter info med kompisar så har de snappat upp en hel del ändå.
Som julklapp till tioåringen så har jag beställt den här:

Lego Star Wars bildlexikon
Jättefina bilder på alla Legofigurer och en massa information om dem.

Billigast hittar du den på Adlibris.com för 151 kr. Har för mig att jag sett den i en vanlig bokhandel för strax under två hundra kronor annars så priset var bra (och det var fri frakt!).

Vissa dagar går allt fel



Idag har det varit mycket; lämna barn på skolan och hos mormor, storhandla, lämna ytterligare ett barn hos mormor, handla tomtekläder och större byxor åt lilleman, jäkta till skolan för att hämta tioåringen (som efter 10 minuters väntan tröttnade och promenerade hem), hämta upp två blöta skolbarn, lämna in ett gäng paket på posten, hämta upp två barn hos mormor, hem och förbereda dagens middag som jag egentligen hade tänkt förbereda i morse (varför ger jag mig på att göra komplicerade maträtter när jag har mycket att göra??)...

Efter att ha gått skolan runt och letat efter tioåringen som inte stod kvar där han skulle eftersom jag var lite sen så gick jag bort till de yngre killarnas klassrum och bad att få dem med mig hem för att slippa komma tillbaka igen efter 20 min. När jag kom dit så gick de (och övriga klasskamrater) runt i bara t-shirt och underkläder! Det kom snöblandat regn idag och barnen tyckte förstås att det var jättehäftigt med "snö". Alla var genomblöta redan efter första rasten och fick byta om till extrakläder. Rasten därpå gick de ut och satt i pölarna igen och när jag kom då efter lunch så låg det en gigantisk hög med kläder på golvet i deras hall. Elevassistenten höll som bäst på att fylla torkskåpet. Jag fick på mina barn lite extrakläder (sexåringen som hade flera extra byxor i skolväskan lånade ut till storebror som slapp åka hem i kallingar) men att få med sig de blöta kläderna hem det gick inte! Assistenten tyckte det var för mycket jobb att leta upp vår familjs kläder så de kunde vi absolut inte få med oss förrän på måndag. Jag lyckades få tag i deras jackor i alla fall. Orkade inte dividera om det mera.

Jag hade fått för mig att jag skulle göra en potatistårta till middag - det är som en cheesecake fast med tunnskivad stekt potatis i botten, ostblandat mos i mitten och gratinerad potatis högst upp. Kruxet är att det ska förberedas helst kvällen innan och minst på morgonen, jag började en bra bit efter lunch...
Medan jag höll på att steka potatis så traskade lilleman runt i köket och pysslade med lite av varje. Plötsligt hördes en rejäl smäll, som en explosion. Vad han hade sysslat med? Jo, denna hemska lilla kille hade fått tag på fjärrkontrollen till tvn, hämtat extrakannan till kaffebryggaren från ett av de få skåp som vi inte har barnspärr på....kört ner kontrollen i kannan så häftigt att allt glas innuti kannan krossades. Det låg splitter överallt :-(

Vid det laget var jag på ganska dåligt humör kan man säga. Mina föräldrar kom förbi för att hämta en sak i samma veva och när jag gnällde över att han är lite väl påhittig/klåfingrig/rackarunge så fick jag höra "vaddå, du får väl ha koll på honom!" Öhhhh, ja....han var bara två meter ifrån mig med den där kannan. Precis som han är när han öppnar frysen, kylen och ugnsluckan också medan jag lagar mat. SÅ stort kök har vi inte.
När de hade gått plockade vi fram pepparkakor och starkt kaffe till mig och jag blev snäll och glad igen :-)

Och min potatistårta då? Eftersom jag inte la ihop lagren förrän en bra bit efter lunch så blev det typ bara pannkaka av alltihopa. Eller inte ens det, mera som mos med potatisbitar i och inte alls så tjusigt ihop med kasslern som jag hade föreställt mig. God smak men såg förskräckligt ut så allt jobb med den var helt i onödan. Jag tror jag ska hålla mig till kokt potatis.

Det snöblandade regnet övergick till riktig vit snö. Är det kanske vinter på gång nu då?

Londondrömmar

Min tioåring önskar sig i julklapp mest av allt en weekendtripp till London. Anledningen till önskningen och att jag faktiskt har övervägt det är att han är född där men inte minns något av landet.
För att göra en lång historia kort så är min tioårings biologiska pappa kvar i England och relationen mellan honom och mig har tidigare varit rejält infekterad. Han var inte trevlig mot mig när vi var sambos och har inget förbättrades av att jag tvingades flytta tillbaka till Sverige och senare gick och gifte mig med någon annan. Bla så har det funnits en hotbild mot mig och även min make, samt att han hotat att ta sonen - vid ett tillfälle tog han honom faktiskt och sprang. Han fortsatte att skicka julkort med mitt namn brevid sitt eget i många år trots att jag bodde här och var gift, i hopp om att jag skulle ta mitt förnuft till fånga.
Numera ringer han en gång i kvartalet, men vill bara prata med mig.

Som ni ser så finns det en bakgrund som gör att jag inte åkt dit med sonen sedan han var 1 år. Han vet inget om det här och undrar lite då och då varför hans biologiska pappa aldrig hör av sig etc och jag försöker hitta på trevliga ursäkter. Min man (som då var "bara" min bästa vän) har funnits med i bilden sedan jag kom tillbaka till Sverige (han var bla pappaledig med honom) och det är också honom sonen ser som sin riktiga pappa. Men det är klart killen vill veta lite.

Kruxet är att hjärnan säger mig att åker vill till UK så borde jag rimligen försöka få tag på X så att han och sonen kan ses. Jag vet inte var han bor men har en adress till hans mamma. Det är väl det rätta att göra!
Samtidigt så skriker hjärtat NEJ. Ska vi träffas måste det vara minst en vuxen till där och det betyder att maken också måste åka med. Då kommer plötsligt kostnaden för resan att bli betydligt högre, plus att vi måste hitta barnvakt till fyra barn under flera dagar något som är nog så svårt. Min resa kommer att bli förstörd eftersom jag skulle ha ångest både innan och under resan. Är jag för egoistisk som tänker så? Förmodligen.
Därav har vi inte åkt över på så många år och därav lär vi inte komma iväg de närmaste åren heller.

Men drömma kan man ju göra. Tänk att få komma iväg bara jag och store killen! Visa honom var vi bodde, alla affärer, dubbeldäckarbussar, maten etc. Kanske åka innan jul och se julskyltningen? Hela staden är ju helt magisk i december :-) Hamley´s leksaksaffär i juletider. Alla lampor, tomtar, julsånger.... Han skulle älska det!

Gillar inte att sonen kommer i kläm.

Det är bra med pappor!

Särskillt om de är händiga och gärna pensionärer med för mycket fritid :-)
Min pappa vill alltid ha något att göra och det räcker med att man andas något om någonting man funderar på att få gjort så tar han sig an det med en gång. Det är tydligen inte nog med egen villa och sommarstuga - han kommer och grejar hos oss också.

Det som en gång i tiden var ett uterum här blev ett lekrum för ett par år sen. Tyvärr är där iskallt på vintern om man inte har elementen igång. Elementen värmer ju bra, men tyvärr blir de glödheta och lite då och då så är det något barn som tar i dem och bränner sig. Sånt gillar vi inte! I år hålls ju lilleman där ute också och han har ju ingen koll alls på att man inte får röra elementen. Vi har därför pratat om elementskydd ett tag. De är dyra att köpa och vi behövde låga och långa i såna där mått som inte finns att få tag på.
Min pappa fick måtten och klurade lite på det. Idag kom han och skruvade fast resultatet:


Toppen! Visst, det är furu.... men so what, barnen kan använda sitt lekrum igen och de slipper riskera att bränna sig. Får vi tid och lust någon gång kanske elementskydden vitbetsas som resten av rummet (eller vitmålas den dagen vi slår på stort och gör om hela rummet).

Eftersom min pappa är en sån där finurlig man som sparar på allt och ser det som en utmaning att kunna återanvända saker så är det inte direkt virke från byggaffären det här.
Träet är från två st ribbottnar: köpta på loppis för 10 kr/st eftersom virket var SÅ fint. De sitter ihop med översidan med hjälp av två långa vita skenor: metallskenor från duschkabinen vi slängde ut när vi renoverade badrummet för några år sedan. Överst ligger panel som en gång låg som en stor skiva i botten av tioåringens säng.
Skruvar och vinkelfästen är självklart återanvända från allehanda prylar.

Fars Dag

Maken uppvaktades på morgonen med teckningar från barnen och ett STORT platt paket som innehöll följande:

Ett skrivbordsunderlägg som passar till hans svängda skrivbord på kontoret. IKEAs dyraste, så jag hoppas verkligen att det är bra. Han hade önskat sig ett sånt i alla fall så det var uppskattat.

Vi var iväg allihopa större delen av dagen; Maken hjälpte till i tennishallen med att sätta upp hyllor och installera datorer, sjuåringen spelade tennisturnering och vi andra tittade på matcherna. Jag var lite rädd att det skulle ta precis hela dagen så jag hade laddat upp med morötter och russin till uttråkade barn, men uppslutningen var riktigt dålig så det var bara fyra barn som tävlade. Sonen kom fyra, men han var glad och nöjd ändå och han fick både diplom och godispåse. Jag är så glad att han inte blev avskräckt! Han började med tennisen nu i höst så det här var hans allra första match. Och han ÄR duktig - de andra är äldre och har tränat i flera år så han kan vara stolt över att det faktiskt var ganska jämnt ända in i slutet.

Eftersom vi kunde köra hem redan vid 14 så stannade jag vid affären och köpte saker till att slänga ihop en tårta. Vi bjöd över mina föräldrar så min far fick tårta han också :-)



Det blev en enkel tårta, i den bemärkelsen att jag fuskade rätt igenom. Inget hembakat idag inte! Med lite tidsbrist gör man sig lätt en riktigt god tårta med följande:
Chokladsockerkaksbotten (finns numera i de flesta större mataffärer), chokladmousse (pulvervarianten som vispas med mjölk), marängbotten och grädde.
Varva sockerkaksbotten och moussen (två lager av varje alltså) och om du har tid så låter du det stå en stund i kylen när du kommit så långt, så saftar tårtan till sig lite.
Lägg på marängbotten och sen täcker man med vispad grädde.  Marängbotten och grädde lägger du på strax före serveringen så håller sig marängen frasig.

Ni har kanske räknat ut att det blir en kakbotten och en marängbotten över, men sådant kan man inte alltid ta hänsyn till:-) Gör en extra (lägre) tårta av dem, men du behöver mer mousse och grädde då. Eller frys in kakbotten och ta fram en tråkig dag för att improvisera fram en bakelse eller nåt.

Idag slog jag till med färdiga chokladlöv också. De kostar en slant men det fina är att de ligger i formar som man kan återanvända hur många gånger som helst sen. Samma som med en del lyxigare chokladaskar - man bara smälter blockchoklad och gör sina egna små dekorationer närhelst man har lust sen.

Jag fick en anledning att duka med mina älskade koppar och även mina favoritassietter.

Min mor påpekade att de kanske inte ska användas när det är "bara vi". Men det är klart att man ska använda sitt porslin! Och om inte Fars Dag är en anledning att ta fram det så vet jag inte när man ska kunna duka fint.
Jag saknar kaffeskedar i guld! Det måste ju gå att få tag på utan att det kostar skjortan, eller? De behöver ju inte vara äkta.

Tävling hos smyckt



Hos Smyckt hittar du de mest fantastiska och fantasifulla smycken. Man blir ju bara så glad av att se alla härliga små konstverk. Jag går in lite då och då och tittar. Kanske man skulle skaffa sig örhängen med semlor? Eller en kaffetermos i ett halsband? Eller en ring som är en kakburk full med kakor?
Bara så där för skojs skull :-)

Gå in på hemsidan och var med i utlottningen av ett halsband som är en plåt med cookies.


Vad var det i paketet då?

Jag skulle ju visa er vad som var i paketet vi gav till lillkusinen:

En blå låda...



med en snuttefilt och en skallra (lilla lammet har en liten pingla inuti)






Presenterna, som är specialbroderade som ni ser, är från en butik i England. Ni hittar den här: Bundles of joy
Är man ute efter presenter så är de toppen! Speciellt då presenter till nyfödda, dop, nyblivna föräldrar etc
Titta gärna in på deras hemsida. Man blir lite sugen på att köpa både det ena och det andra :-)

Jag tycker att doppresenter ska vara ett minne av dopet och kanske inte bara leksaker. En del ger träd att plantera i trädgården, andra ger årgångsvin att spara till tex bröllopet osv. En början på en serie barnböcker tex Min skattkammare och allt vad de heter är också populärt tycker jag. Igår fick lillkusinen mest barnböcker.
Jag har för mig att när hans storebror döptes gav vi honom ett "födelsedagståg" som man tar fram alla födelsedagar - jättesöta vagnar där man kan tända ljus och byta en siffra så att det passar för rätt dag. Han fick två så vi bytte presenten mot ett handsytt påslakan med någon broderad text på. 

Dopet

Igår var det dags för mitt brorsbarn att döpas. Jag är fadder och fick den stora äran att bära fram honom :-)
Han låg i min famn och höll på att somna men när vi väl kom fram till dopfunten så började han vråla. Jag kände svetten bryta fram i pannan, speciellt som jag visste att hans mamma var jätterädd för att han skulle skrika där inne. Han fick vara hos sin mamma en liten stund och sen var han nöjd och glad hos mig igen.



Precis innan vi skulle åka till kyrkan insåg min man att han skulle underhålla våra fem barn själv, men de skötte sig exemplariskt hela tiden. Det är ju inte alltid så kul för barn under gudtjänster så det är ju lätt att de blir rastlösa. Prästen var jättebra så de satt som små ljus och bara lyssnade.


Äldsten och yngsten


Sjuåringen


Sexåringen, med en teckning av mig som håller lillkusinen


Lillskruttan

Efteråt blev det dopkalas med fantastiskt god mat i form av kallskuren buffé och sen cheesecake till kaffet. Min svägerska är så duktig på att fixa med mat, baka och sånt!
De hade ett seperat rum för alla barn och det var ett mycket smart drag. Lillskruttan lekte med jämngamla kusinen och de andra satt och ritade mest hela tiden.
Vi var iväg i sex timmar och ALLA var så duktiga, snälla och tålmodiga. Visst, de brukar sköta sig - men sådana här dagar som lätt blir lite sega för barn så är jag extra glad när alla orkar hålla sig på topp hela tiden. Mina goa ungar! :-)

Doppresenten är klar



Vad som är i får ni se i morgon :-) Jag är rätt så nöjd i alla fall.

And we have a winner!

Ni minns väl mina klänningsbekymmer? Dottern hade växt ur alla sina kalasklänningar och i morgon ska vi på barndop...
De urväxta klänningarna åkte ut på Tradera och för pengarna blev det inte en utan två flotta klänningar (ok, det blev hela 3 st men den sista blir julklänning). Toppen när man kan "byta" urväxta kläder mot sånt som passar.
Så vad valde vi? Det blev faktiskt ingen av de jag funderade på :-)

Första klänningen är från Lindex, men den tillhör förra årets kollektion och fanns inte kvar i affärerna i rätt storlek. Jag vann den på Tradera, via Lindex Shop Online. Ni vet väl att Lindex säljer kläder på Tradera? Nya, men till mycket bättre priser än i affären :-) Jag tror dock det är sånt som egentligen ska komma på rean - typ förra årets kläder etc
Man slipper betala frakt så vi ska hämta ut vinsten i närmaste Lindexbutik senare idag.

Silvergrå och jättesöt. I rosen i midjan sitter en stor strasspärla.

När jag väl hade vunnit den så hittade jag drömklänningen i en annan auktion. Sluttiden var i onsdags kväll så det var lite av en chansning om jag skulle hinna vinna, betala och få hem den i tid. Jodå, den kom med posten för en liten stund sedan :-)



Glittriga paljetter runt hela midjan och massor med vipp.
Även denna från Lindex, förra årets modell och använd av en tjej på ett bröllop. Som ny!
Känner jag dotter och make rätt så är det utan tvekan denna som kommer att bäras av vår lillskrutta på dopkalaset i morgon.
I eftermiddag ska lilltjejen och jag dra iväg och köpa finkofta och skor som matchar.

Mamma/barn-tips

Glada mammor och bebisar sökes - av Lundmyr of Sweden.
Tycker du att din bebis borde platsa i en katalog? Skulle du tycka att det kunde vara roligt att bli fotograferad ihop med din baby? Är du gravid och gärna visar upp din mammamage?
Lundmyr söker just nu glada mammor och bebisar, läs mer HÄR.

Teknikkrångel

Eftersom jag har blivit så dålig på att blogga - jag TÄNKER på att blogga varje dag, men så blir det inte av och sen tänker man att skrev jag inte om det där viktiga så kan jag inte skriva om småsakerna osv - så skickar jag i alla fall med jämna mellanrum sms och mms hit till bloggen. Men de kommer ju inte fram! Eller så kommer det en rubrik och ingen bild. Hrmmm...
Jag vet inte vad jag gör för fel, jag är kanske bara för oteknisk för att få det att fungera.

Nystart

Jag känner mig som en ny människa, har jag sagt det? :-) Jag är oförskämt pigg! Nu känner jag verkligen skillnaden, hur kass den här hösten verkligen har varit. För 2 månader sedan orkade jag inte ens lunka 100 meter - idag funderar jag på om man kanske får lov att börja springa och styrketräna igen!
Igår gick jag en rask promenad på ett par kilometer och jag fick nästan lust att stanna vid vägkanten och göra vågen. Så underbart är det :-D Jag må ha dålig kondis och jag är ursvag men jag orkar LEVA.
Ser fram emot att kunna ägna mig åt min familj på allvar igen - vi har mycket pysslande, lekande och skrattande att ta igen.

Syskongemenskap

Sitter och tittar på Vem kan slå Filip och Fredrik... som ikväll tävlar mot en familj på 13 pers! Barnen är ju onekligen lite äldre än våra här hemma och det får en att tänka lite. Vare sig man tycker det är kul, jobbigt, hemskt, underbart med många småbarn så kommer det ju en dag då de inte är så små längre. Visst kommer man alltid vara mamma till sina barn och förmodligen oroa sig en hel del, men det kommer åtminstone en dag då man inte längre behöver potträna dem, byta nerkräkta sängkläder, laga mat till dem, skjutsa till träningar etc etc
En helt annan värld :-)
Visst har barnen roligt ihop som små - det finns ju alltid någon att leka med. Men det är ju också konflikter och en annan sorts utmaningar både för föräldrar och barn (och det oavsett om det är 2 eller 10 barn i hushållet) så länge de är just barn.
Så roligt de kan ha ihop när det inte längre spelar någon roll om det skiljer ett eller åtta år mellan dem! En dag är alla "vuxna" och jag kan inte se annat än att det måste vara bara positivt. (Står man inte ut med varandra så behöver man ju heller inte ses för jämnan liksom.) Vår äldste är ju bara tio år, men skillnaden mellan honom och minstingen är ju enorm i dagsläget. Tänk att de faktiskt kommer att vara vänner på en jämställd nivå i framtiden. Tänk vad fantastiskt det måste vara att ha så många syskon!

Jag undrar ibland hur det kommer att vara den dagen alla våra barn är stora eller tom utflugna. Det borde kännas tomt och märkligt. Jag har ju aldrig varit där så jag vet inte, men det känns ledsamt att tänka på det.
När jag ser den stora familjen på tv nu så känns det genast bättre. De ser ut att ha så roligt tillsammans :-)

Höstlovsutflykt

Höstlovet går ju redan mot sitt slut så idag passade vi på att besöka Tropikariet i Helsingborg. Vi och hundratals andra...
Minstingen fick stanna hemma med mormor. Jag tror han är lite för liten än och vi fick lyxen av att slippa dra runt på barnvagnen. Tioåringen hade först ingen lust att följa med på dagens utflykt och han var bara tvungen att spela lite cool, men efter att ha blivit erbjuden att stanna hemma med mormor och lilleman så kom han motvilligt med. Jag vet inte om det är tonåren i honom som hägrar eller vad, för det mesta är för tråkigt för honom nuförtiden. Åtminstone tycker han så innan han väl kommer iväg och det gick verkligen ingen nöd på honom idag heller, han hade lika trevligt som oss andra.
Vi tänkte vara där tidigt för att slippa trängseln men det var lång kö redan före öppning. Det gick snabbt att komma in i alla fall och jag blir lika (glatt) överraskad varje gång jag är där över hur fint och välskött allting är. Maken har varit där med barnen lite då och då men för mig var det nog ett halvår sedan senaste besöket och de hade byggt till en hel del sedan dess.
Vi tittade på en utsällning om spindlar och det var härligt läskigt tyckte barnen. Eftersom det är höstlov så hade de lite aktiviteter under dagen och vi kom precis lagom till ett "klappa-krokodiler-event" :-)

Självklart jättehäftigt! T.om. lillskruttan vågade sig på att klappa en liten krokdilbebis efter ett tag.
Vi såg hajar, lemurer, fladdermöss (som flyger fritt så att man känner draget från vingslagen över huvudet), rockor, skorpioner, apor, ormar och allsköns krypande, flygande, krälande och skuttande varelser.


Pga av lite kass planering så fick vi köra två bilar dit och hem - lillskruttan hade läkartid att passa så hon och jag fick åka därifrån tidigare medan de andra stannade och gjorde femtioelva kunskapsaktiviteter.
Vi gick och fikade efter läkarbesöket, lite tjejtid bara hon och jag.
Maken stod för kvällsmaten och slängde ihop en maffig potatisgratäng med kyckling till. På det hela taget en mycket bra dag :-)


Skrållan får en ny garderob

Tänkte ägna några kvällar så här fram till jul med att sy kläder till dotterns Skrållandocka. Först ut blev en singoallaklänning, likadan som den dottern fick för ett tag sedan. Toppen med stuvbitar!





Det var ju riktigt kul det här. En mössa fick jag ihop ikväll också innan symaskinen plockades undan för idag. En snabb titt i tyglagret gav mig massor med idéer. Guldtyg - kan det bli en aftonklänning kanske. Lite fleece till en kappa? Det går ju inte åt så mycket tyg och nu när jag har mätt dockan och ritat första mönstret så är det ju bara att köra på.
Ska man köpa kläder till Skrållan i affären så får man ju ingenting för under hundralappen. Jag har köpt en klänning och en flanellpyjamas till dockan på Tradera förut så har man inte ork att sy själv så är det ett hett tips. Syr jag lite själv så kan jag ge dottern en hel del att välja på och dessutom lite som matchar hennes egna kläder. Inte behöver jag ha ångest för att någon söm inte ska bli helt perfekt på insidan, jag tror varken dottern eller Skrållan kommer att klaga.

Halvnyttiga äppelmuffins

Jag och sjuåringen gjorde mellanmålsmuffinsar idag och jag tänkte dela med mig av receptet.
Alla recept blir lite roligare med en bra bild på resultatet, men jag hann helt enkelt inte med att ta ett foto på brickan när den var överfull med nybakta muffinsar :-( 
En stunden var brickan full - i nästa hade barnen, barnens kompisar och så maken roffat åt sig och DÅ kom jag på att slänga fram åtminstone mobilen för att ta ett kort av halvtaskig kvalitet på de sista fulbullarna.



Äppelmuffins ca 20 st normalstora
2 ägg
½ dl socker
50 g smör
1 1/4 dl vatten
2 dl vetemjöl
1 dl rågmjöl
2 tsk bakpulver
2 dl dinkelflingor
1 tsk vaniljsocker
1 dl äppelmos, här kör vi lättsockrad
äppelskivor från 2 äpplen

Vispa ägg och socker. Smält smöret och blanda med vattnet.
Vispa ihop alltihopa och häll i formarna. (De pöser inte upp lika mycket som vanliga muffinsar.)
Stick i äppelskivorna (=skivade klyftor, ett par i varje muffins) innan du sätter in plåten i ugnen.
10 minuter i 225 grader

Dinkelflingorna håller sig lite krispiga och äppelbitarna gör muffinsarna lite saftigare. Som vanligt med det jag gör så är det fritt fram att byta ut ingredienserna efter tycke och smak. Ta riven morot i stället för äpplen/mos. Eller varför inte byta ut det mot hackad skinka och spenat? (men skippa vaniljsockret då). Använd grahamsmjöl i stället om det är det du har hemma etc etc
Barnen tycker att de här är helt ok. Maken märker ju att de är betydligt nyttigare än vanliga kakmuffinsar, men eftersom barnen är lyriska ändå så vågar han inte gnälla :-)

Hjälp mig välja!

Vi ska på dop om 10 dagar och då ska det självklart vara uppklätt. Killarna inkl. maken har redan skjortor och för mig var valet lätt - polotröja och en snygg kjol.
Det visade sig att dottern har växt ur alla sina kalasklänningar. Hon har haft ca 6-8 riktigt fina klänningar och efter sommarens tillväxtspurt så är de alla för korta och för trånga. Lindex är klart bäst på finklänningar och den här säsongen så har de en hel del att välja mellan. Så hjälp mig välja nu! Den ska passa på ett dop (hyfsat strikt tillställning), gärna till jul också men det är inget måste - det kommer nog fler kalas innan hon hinner växa ur den :-)
1.2.3.
4.5.6.Även i mörklila
7.8.9.

Bilder lånade från Lindex.se där hittar ni alla priser också om ni blir shoppingsugna.

Som ni ser så sträcker sig min beslutsångest över hela sortimentet :-)

Maken valde nr 3 och nr 8.
Dottern valde nr 3 och nr 8.
Jag gillar nr 6 i mörklila, fast är den inte för mycket "disco"? Jag älskar nr 9, stilren men ändå prinsesslik. Nr 7 (eller 8) är tjusiga men kanske lite "over the top". Nr 5 är jul julig...

Kom igen nu - hjälp mig lite!

Vinterkläder (Dotterns)

Jag tycker själv det är kul att se vad andra har för vinterkläder och få lite tips på bra saker, så här kommer tips från mig:
Vi var ju iväg för ett tag sedan och köpte en rosa overall till dottern. Hon har haft samma overall i flera år i rad men i år var den för liten och hon blev så lycklig när jag sa att hon skulle få åka med och välja en overall själv.
Vi köpte en på Maxi, rosa med grå detaljer och så lite tillbehör och hon var nöjd. Nu räknas hon ju inte som bebis längre och i hennes storlek kostade overallen en hundring mer än vad jag hade räknat med. Självklart kom det två dagar senare en rabattkupong på 30% på Lindex och det kändes ju lite snopet. Eftersom det hade varit riktigt kallt när vi åkte till dagis den dagen så hade jag hängt hennes nya overall vid hennes plats utifall att de skulle vara ute på morgonen. Jag höll tummarna för att de inte hade varit ute och faktiskt så hängde overallen kvar oanvänd! Hon hade haft jacka och överdragsbyxor som vanligt. Jag tog det lite som ett tecken och tackade min lyckliga stjärna att jag inte hunnit namna overallen eller sätta i extra reflexer eller något, tom lapparna fanns kvar - vi åkte in och lämnade tillbaka overallen och köpte en likvärdig för 150 kr mindre på Lindex. Det är ju inga stora summor, men visst känns det bra att spara de kronorna.
Det blev en JÅÅÅÅSA overall igen så klart och eftersom den dessutom hade Lille Skutt på framsidan så var dottern nöjd med bytet.



Till detta har hon följande:
* Cerise fleece från Maxi (tunn och mjuk så man kan lätt ha den under overallen utan att det blir bylsigt. Efter år med windstopperfleece, diverse plyschkoftor etc så är den här fleecen absolut att rekommendera. Jag kommer difinitivt att köpa den till alla mina barn. Kostade typ  bara 79:- dessutom!)
* Ett helt gäng av mössor i olika tjocklekar. Kan man någonsin ha för många mössor?
* Rosa vantar från Maxi, både ekonomipack med fingervantar att ha i höst samt fodrade galonvantar till den skånska vintern.
* Rosa vinterkängor som vi köpte i slutet av förra säsongen. Jag är SÅ nöjd att de passar i år med. Vi köpte dem på Skopunkten men det är samma modell som Kavats och jag tycker kvaliten har varit likvärdig också.

Ihop blir allt detta så rosasliskigt så man nästan storknar! Men dottern är jätteglad och jag är nöjd bara det är BRA kläder som håller henne varm och torr hela säsongen.

Eftersom det inte precis är någon sommarvärme ute så har hon fram tills nu använt sin Polarn och Pyret skaljacka med windstopper-fleccejackan fäst innuti. Hon tycker det är lite svårt att ta den på och av, ärmarna vänds ju gärna ut och in när en treåring tar av sig själv och dessutom blir det tjockt om hon har tex linne och tunn cardigan. Jag har letat efter en jacka att ha i stället innan riktiga vintern slår till. Jacka är ju dessutom så mycket smidigare att ha i stället för overall när man åker till affären i vinter etc etc.
Hittade ett set med jacka och täckbyxor på Tradera och vann det till ett alldeles lagom pris :-)
Jackan var namnad smått med två namn redan, men hela setet ser nästan nytt ut. Förmodligen är det från någon annan som kör med dubbla uppsättningar vinterkläder för säkerhets skull och så har det inte behövts. Jag strök på en ny namnlapp över de två gamla namnen bara så är det som nytt.


Jackan är lite, lite stor men å andra sidan så växer hon kanske någon cm till innan det är dags för vårjacka igen.


Tillbaka

OBS! Jag vill inte plåga någon, så är du känslig så skippa inlägget (valde den minst obehagliga efter-op-bilden jag hade).
I går morse så plockade jag fram tabletterna som ska tas på morgonen; hormontablett och värktabletter. Tog fram ett glas vatten och svalde ner värktabletterna - sen var det kanske någon som ropade eller kanske slog vattenkokaren av, eller så kände jag lukten av blöja som skulle bytas.... Hur som helst så fick jag aldrig i mig den där tabletten, den viktiga.
Strax efter lunch var det som om all energi tog slut, lika plötsligt som en bil stannar vid bensinstopp. Jag formligen rasade ihop i sängen och var helt borta i flera timmar. Masade mig upp framåt kl 16 eftersom jag hade tid hos distriktssköterskan då. Lunkar ut i köket för att ta ett glas vatten. Maken höll på att fixa nytt kaffe och får då syn på en ensam tablett på köksbänken. Varför ligger det en tablett här?
Öhhhh...
Där hade vi förklaringen. Det sägs att jag ska kunna klara ett dygn eller två utan hormontillsättning, men uppenbarligen så måste kroppens förråd fyllas på lite mer först innan jag kan börja glömma.
Distriktssköterskan tog bort allt bandage och plockade av stygnen. Hon är en sån där käck sköterska som verkligen är passionerad i jobbet. Hon Åhhhade och Ohhhade över hur snyggt de hade sytt mig efter operationen och innan jag han säga något så sprang hon ut i väntrummet och hämtade in en spegel så jag kunde få se själv hur snyggt det var gjort. Ok, jag hade helst sluppit se det men där fanns bara ett svart streck. Som om någon ritat med en tuschpenna. Visst är det helt otroligt att de kan plocka ut grejer och sy igen en sådär! Om något år kommer det knappt att synas längre. (Kejsarsnittet som gjordes i augusti förra året är snudd på osynligt!) Annat var det för 10 år sedan har jag hört - det lär finnas gott om äldre damer som alltid bär stora halsband för att dölja sina fula ärr efter strumaoperationer.
Sköterskan drog ihop det med gott om tejp och sen ett något diskretare plåster utanpå. Snart är man ju i toppskick igen :-)

Här har ni mig på min väg genom helvetet och tillbaka:

Före, innan jag blev riktigt dålig


I oktober, håret hade börjat falla ur


Två dagar efter operationen (tur att det är Halloweentider!)


Idag, 1 vecka efter operationen!


Lite rodnader efter stora bandaget och kan man hoppas på att rynkorna på halsen går bort :-/

Jag har nu skapat en ny kategori med bara sjuk-inläggen så man kan välja att slippa dem eller bara läsa dem om man själv är drabbad.


RSS 2.0