Tips!

Visste ni att man kan göra jättefräcka frisyrer med hjälp av enbart en dammsugare?


Det är bara att testa nästa gång ni tar fram dammsugaren :-)


Mysvecka

Allihopa hängde med på sjuåringens tennisträning igår kväll. Han har blivit jätteduktig bara på de här få veckorna som han har spelat tennis och saknar inte fotbollsträningen alls. Träningarna krockade lite så han var tvungen att välja och jag tror han valde rätt. 
Sexåringen provade under tiden på MiniTennisLekis; en grupp med barn mellan 5 och 7 år där de övar bollsinne och motorik med hjälp av lekar och tennisracket, bollar och ballonger. Han hade jättekul och även om han på hemvägen gnällde lite över att de inte spelar "riktig" tennis direkt så var han ändå så nöjd att han vill fortsätta där.
Tioåringen gjorde läxorna uppe på läktaren och de två små satt så fint och tittade på. Nu vet jag att det inte är så knepigt att dra med alla dit om det skulle knipa någon annan gång.

Jag och barnen är ju "pappafria" den här veckan. Vi gör det bästa av det och det har faktiskt gått över förväntan. Ibland så kör det ihop sig totalt både med logistiken och när de saknar pappa så de ligger vakna på nätterna, men den här veckan har flutit på så bra så. Visst har det varit lite extra mycket att tänka på och visst har jag gjort några missar - packade tex utflyktsmatsäcken i fel skolväska en morgon och nästa dag så la jag ett grönt äpple i sexåringens väska och det röda äpplet i sjuåringens väska (en dödssynd lät det som när jag fick höra det upprepade gånger efter skoldagens slut - borde de inte vara stora nog att packa själva varje dag säger jag bara). Vi har faktiskt väldigt mysigt också vi som är kvar här hemma. Vi försöker vända det smånegativa till mer positiva saker: vi äter lite annorlunda tex lax i apelsin-och rosmarinsås eller tonfiskgryta som maken inte gillar (när jag är borta så äter de blodkorv, falukorv eller chili con carne i större utsträckning än vanligt...), vi läser fler kapitel i kvällssagan, de stora får titta på tv lite senare ibland etc etc. Och så busar vi massor! Nu säger jag inte att maken skulle vara tråkigare eller för den delen hindra oss andra från att ha roligt - men han är mycket mer sansad än vad jag är ;-) så vi håller kanske aningens hårdare på vissa saker när det är "som vanligt" här hemma.

Idag har skolkillarna haft studiedag och vi klurade lite på vad vi skulle hitta på. Till slut så föll valet på Busfabriken, ett sånt där jätteställe där man släpper ut sina barn så de kan bränna energi ett par tre timmar för dyra pengar :-)
Min mamma hade rabattkuponger dit och sponsrade resten så det var bara att tacka och ta emot. De två yngsta barnen fick vara hos mormor och de var lika glada för det kan man säga. Jag och de tre stora killarna åkte iväg och roade oss. Jag är barnsligt förtjust i att leka när det handlar om att springa hinderbana på sådana ställen. Vi for rundor i ställningarna och åkte rutschkanor så håret stod rätt upp. Tyvärr är jag inte lika smidig som barnen (och rutschkanorna i form av långa spiralformade rör verkar inte vara anpassade till folk i min längd konstigt nog) så jag är full av blåmärken nu. Kul hade vi i alla fall allihopa.

Klockan tickar iväg och ikväll ska jag försöka lägga mig före midnatt. Igår satt jag med jobb fram till kl 01 och sen vaknade lilleman vid 05 - det var inte roligt! Jag tyckte han kunde somna om efter vällingen så jag la honom inne hos mig men det tyckte inte han var en bra idé och det slutade med att han klöste stora märken i min näsa och sen fick jag gå upp med honom i alla fall. Gäsp!

Eftersom det har varit ruskigt kallt idag så hänger inomhustemperaturen inte riktigt med och det är bara runt 20 grader här inne. Normaltemperatur i vissa hem antar jag, men jag är grymt frusen av mig och sån här isande kyla (dvs +20 grader) gör att händer och fötter värker något enormt. Jag är frusen ända in i skelettet! Det känns på fullt allvar som att jag riskerar att frysa ihjäl under natten även om jag vet att det inte kommer att hända. Längtar tills maken kommer hem så jag kan värma mina kalla fötter mot hans ben när jag ska sova :-)
Utomhustemperationen däremot ska jag inte klaga över. Det är mysigt med höstväder! Det behöver inte bli kallare än så här ute, men jag bor i Skåne så det blir oftast inte så himla mycket kallare :-)
Ni känner väl att julen är på väg?! Om två månader är det dags för paketkalendrar! Vi har provat att spela julmusik i bilen men maken blev så upprörd så vi får nog vänta lite till. Julklappslistorna är igång i alla fall, en del saker handlade jag redan i februari men det mesta är ju ogjort :-D lite framförhållning får man ju ha och det är ju så fantastiskt roligt! När jag bodde i London besökte jag ibland en butik som hette The Christmas Shop - de sålde julsaker året runt och jag vet att jag var där i maj ett år när jag hade besök från Sverige. Annars är ju julskyltningen i London något alldeles utöver det vanliga (de började på sina ställen med julsaker i butikerna redan i spetember men sen i december så var det 100% jul överallt).
Som ni ser älskar jag julen! Dags att lägga sig innan jag börjar fundera på om jag ska prova något nytt recept med julgodis i år.

Tips!

Det här tipset fick jag genom en annan blogg och eftersom jag gillar det starkt så tipsar jag vidare :-)
Har man mycket att hålla reda på så är det bra med ett ställe där man har bra översikt över alla viktiga papper, aktiviteter och telefonnummer. Här har vi haft allt i en hög på köksbänken (ingen bra idé!) och sen var jag inne på att skaffa en pärm (bra om man vill kunna stoppa undan pärmen när man inte vill titta i den).
Här kommer ytterligare en variant:

En dokumenthållare från Clas Ohlson.
Den kostar 299:- och finns både i internetbutiken och i den vanliga butiken.

Har man plats för den så är den toppen! Den är inte fantastiskt vacker så jag ville inte att man skulle kunna se den det första man gör när man kommer in i köket. Hos oss står den på en skänk brevid köksbordet. Man ser den när man äter alt. passerar den när man sätter sig på sin plats och eftersom sidorna liksom alltid är öppna så kan man inte glömma bort den :-)
Vi har samlat papper om alla kommande aktiviteter, telefonnummer till barnens kompisar (klasslistor), barnens scheman, lillemans rutiner (de sk skötselinstruktionerna haha) samt tydliga instruktioner för hur man sätter på vår tv komplett med foton av fjärrkontrollerna:-D  
Är man inte van vid livet i vår familj så kan man ändå överleva med hjälp av infon i dokumenthållaren :-)
Jag tänker lite på min kommande operation då maken kommer att vara inne på sjukhuset med mig till och från i några dagar.

Jag har inte övergett er....

....Jag har bara haft mycket jobb senaste tiden. Jag har inte jobbat dygnet runt förstås, inte riktigt, men när jag väl har kunnat pausa så har det varit totalt soffläge.
Jag och maken har sett igenom alla filmerna om Harry Potter som nedvarvning/underhållning- jag har förvisso somnat och missat sista biten av varenda film (läs halva), men sen har jag sett om dem med barnen så jag tor jag har sett det mesta i alla fall :-)
I morgon är det ännu en viktig dag och förhoppningsvis så går mitt företagsprojekt framåt ett stort steg.

Maken jobbar borta den här veckan och som vanligt så ställer det till det för mig. Dels har man ju blivit van vid att ha en vuxen till att dela upp jobbet med och sen så har vi ju ibland ett fullspäckat schema som inte är gjort för att klara ensam. Idag tex: Skola för barnen, barnklädesmarknad för mig följt av jobb, sen skulle två barn till pysselverkstaden (aktivitetsgrupp på kyrkis), ett barn hämtas senare på skolan, tandläkarbesök för mig, simträning för tioåringen och sen avsluta med föräldramöte på dagis....
Tur i oturen (får man verkligen säga så?!) så var tioåringen uppe och spydde i natt och därför orkade han inte gå till skolan och vi skippade hans simträning. Han kräks ofta och går under utredning för det, men trots att han har hållt på sedan födseln så har de inte riktigt hittat felet än. Han är van och vi är vana men självklart så är det aldrig trevligt att behöva kräkas. Två aktiviteter föll bort från dagens "att göra-lista" och det var så jag menade med att det var åtminstone lite positivt :-)

Min mor ryckte in och åkte skytteltrafik mellan deras hus och vårt hela dagen. Tack mamma! Mitt tandläkarbesök drog ut på tiden - det var ingen snabb undersökning som jag trodde när jag skuttade in där utan snarare en lagning av tand. Jag fick en temporär lagning i somras som byttes ut mot ytterligare en temporär lagning efter någon vecka....som idag byttes ut mot ytterligare en temporär lagning då tandläkaren beslutade om att göra en rotfyllning om ett par veckor :-/ Ja ja. Resultatet blev i alla fall att jag bara hann hem och hjälpa barnen få ihop sin kvällsmat och sen kasta mig i bilen igen och åka på föräldramöte. Jag hade trott att vi skulle ha en timme på oss att fixa maten och därför var det planerat att göra hempizza (alla barnen gör sin egen bit). Min mamma är så rädd för att göra fel så hon vill inte ge sig på sånt där som vår familj brukar göra på ett visst sätt, tex pizza :-) jag kavlade deg i all hast och alla fick slänga på sina fyllningar och så in i ugnen. Jag sprang in på dagis som sista föräldern och hade fortfarande ingen känsel i halva munnen. Dricka kaffe var ju uteslutet, jag skulle bara ha spillt på tröjan.
Nu är jag helt slut som vanligt nuförtiden. Egentligen borde man ju gå och lägga sig, helst på direkten. Men det finns ju så mycket att fixa med...

Jag måste tacka alla er som faktiskt kommer hit och läser dag ut och dag in - eller som åtminstone kommer hit för att se om jag har skrivit något nytt inlägg. Även om ni inte skriver något själva så syns ni i statistiken som jag ser och det värmer. Tack alla!

Sysselsatt

Det har blivit mycket jobb, det kan man lugnt säga. För en vecka sedan visste jag knappt hur jag skulle komma framåt med företaget och det har hänt en hel del sedan dess. Det gick från det vanliga med att jobba lite då och då under dagen till halvtid. Egentligen skulle jag behöva fullt åtta timmar att röra mig med men man får ta vad man har. Det går inte längre att få saker utförda med en sprallig ettåring som "hjälper till". Det finns ingen sportslig cahns ens! I stället har nu mina föräldrar fått rycka in och de passar lilleman hemma hos sig medan syskonen är iväg på allmän förskola och i skolan. Jag får i alla fall fyra timmar då jag kan arbeta effektivt. 
Hur går det då? Jo, det höll i EN dag. Dag 2 så började sexåringen med att spy i soffan och sen har han varit hemma från skolan. Han klarar sig själv rätt bra förstås - han klättrar inte upp på bordet och tar mina saker och inte pillar han bort knapparna från laptopen heller. Men han vill ju vara med på ett hörn. Han står gärna brevid och ställer tusen frågor medan jag försöker räkna ut i huvudet hur mycket jag ska lägga till på nästa sömnadsmönster för att få en storlek större. Han pillar på nålarna och berättar om alla kläder han vill ha uppsytt till sig...
Jag har mycket jag måste göra närmaste dagarna och om en vecka så kanske jag har kommit över de svåraste bitarna. Tills dess är det bara att plocka fram jobbet igen så fort barnen har lagt sig i sina sängar på kvällen och sen håller jag på tills jag är så trött att jag inte längre orkar tänka.
Jag längtar tills jag får visa er allt jag pysslar med :-)

Jobblördag

Nu skulle allt ha varit färdigt för att säljas ut till butiker...men ingenting ska väl vara för enkelt antar jag.
Häromdagen kom en jättelåda med provplagg i alla möjliga färger och storlekar. Jag var så glad och entusiastisk när lådan kom och det kändes som julafton när jag försiktigt öppnade den. Sen blev det bara jobbigt. ALLT var felgjort :-( Trycken var så dåligt gjorda (och med fel tryckteknik) att kläderna inte går att ha till någonting.
Jag reklamerade rubbet omedelbart och fick svaret att tryckeriet inte tar tillbaka någonting. Jag stod på mig, men det gjorde de också. Man kan inte räkna med bättre kvalité anser de. Pyttsan, man hittar bättre kläder på Maxi :-(
Jag är så glad att jag hann stoppa produktionen av nästa laddning med bortåt 100 plagg, men de här kläderna kan åka direkt i sopan. Jag hade lika gärna kunnat spola ner de tusenlapparna i toaletten.

Tillbaka på ruta 1 igen, för femtielfte gången.
Så plötsligt fick jag kontakt med en annan egenföretagare och vi slog våra kloka huvuden ihop. Resultatet blir nog att jag får göra en helomvändning. Tillbaka till ursprungsplanen som det tidigare blev tvärstopp med. Kanske det finns en lösning nu och en riktigt bra sådan.
Tillabaka till ritbordet, jaga nya textilleverantörer, nya offerter etc etc. Det känns märkligt att lämna allt jobb jag lagt ner de senaste månaderna. Men jag tror det blir bra - det måste jag tro. En dag kommer min egen kollektion att finnas på marknaden. Och den kommer att vara perfekt, jag nöjer mig inte med något mindre :-)

Här försöker man jobba

Jag har en hel del jobb som jag ska försöka hinna med idag. När skolkillarna hade kommit iväg, lilleman sov och dottern spelade tv-spel (!) så började jag skriva på ett långt jobbmail. Det var lite saker att kolla upp så jag hann inte klart innan lilleman var vaken och uppe igen.
När jag vände ryggen till så hämtade han sig en stol att klättra på och kom på så vis upp till lilla datorn där jag höll på med mitt mail. När jag rusat dit och plockat ner honom igen så ser jag att hela mailet är borta och ersatt av en massa konstiga tecken. Det fattades dessutom några delar till tangentbordet, varav den ena fick jag leta länge efter :-(



Lika glad var han för det


Han gör ofta så med laptopen som står i barnens lekrum - tangentbordet är som ett enda pussel ibland. I perioder har vi den undanställd när den inte används, men sen är det alltid någon som glömmer den framme och öppen och sen är det klippt igen.

Kanske är det dags att skaffa plats på förskolan till honom. Det HADE garanterat varit lättare att jobba om man fick sitta ner i lugn och ro, men det kostar ju en del. Inte för att det på något sätt skulle vara dyrt att ha barn på dagis (staten går ju in och betalar det mesta) men en tusenlapp är trots allt en tusenlapp.
Men jag ska räkna på det och och ha det under noga övervägande.

Meandi Ängeltröja

Jag var lite osäker över tunikan jag beställde till dottern från Me&I, men nu tycker jag att den är jättefin. Dottern själv älskar den fast hon blandar ibland ihop ängel och fluga. Båda kan ju flyga så det är kanske inte så lätt att hålla reda på :-D





Huvtröjan jag köpte till mig själv passar perfekt, men den får ni inte se på idag.

Gårdagens bra och dåligt

Bra: En journalist hittade just MIG och ville ha med vår familj i en stor tidning där reportaget handlar om något som jag gillar: vardagsmat.
Jättekul men...

Dåligt: Jag mår inte riktigt bra och rösten vill helt enkelt inte. Var osäker på om jag skulle klara en telefonintervju och därför fick familjen stå över i sista stund.

Jag hade trots allt ett kort telefonsamtal med en bekant under kvällen. Som vanligt så pratade hon och jag lyssnade... och som vanligt så fick jag ta en del kängor ang mina prioriteringar här i livet.
JAG tycker att jag har ett bra liv, en underbar familj med ett helt gäng fantastiska barn, ett jobb som jag älskar (jag är ju egenföretagare så fattas bara annat), jag lagar nyttig och näringsrik mat till familjen (nej det är INTE synd om mina barn för att de har lärt sig äta vettig mat), det är knappast synd om min man bara för att jag jobbar hemifrån (vi är överens om att det här var en bra lösning trots att det blir mindre i plånboken), nej min man är inte någon toffel för att han ställer upp och skjutsar VÅRA barn eller för att han rycker in när jag är sjuk, och JA, jag kan bo i ett hus med omoderna golv.....
Listan är oändlig.
Om jag någonsin säger något glatt om mitt företag så får jag höra att jag minsann inte är ett dugg framgångsrik. Nä, inte med pengamått kanske. Men jag älskar det jag gör.
Om jag säger att jag vill bo kvar i vårt hus även om vi börjar växa ur det så får jag höra hur fula dörrar vi har eller att vitvarorna är lastgamla. Vi har inget emot dörrarna och vitvarorna fungerar ju, det räcker åt mig.

Jag är van att få höra det här och personen i fråga har trevliga sidor också, men ibland blir jag så trött och less på det där.
Jag var rent deppig ett tag i går kväll, men sen ringde hon upp igen och vi pratade länge. Jag fick en ursäkt och det var väl bra. Men jag vet att det bara är en tidsfråga innan det är dags igen.

Lilleman kan själv

dsc00517 (MMS)

Tonfiskgryta med rårivna morötter är mums! Vi har en sked var men jag får inte hjälpa till - han har minsann sett hur man gör så nu kan han själv (tycker han i alla fall). Det är dags att sluta med barnmatsmoset så nu rensar vi frysen och sen får han äta det vi andra äter helt enkelt.


Lite smårisigt

Jag har dragit på mig en sån där jobbig rethosta som river långt ner i bröstet :-(
Jag är glad att jag inte har ett jobb där jag måste stå bland folk. Sån här hosta kan ju vara i evigheter och jag minns med fasa de gånger jag stod på jobb med kunder och så fick man hostanfall så ögonen sprutade och man inte kunde andas. Galet jobbigt!
Jag är ju konstant svullen i halsen och nu med den här förkylningen eller vad det ska föreställa så blir det mycket värre och stämbanden tog stryk direkt. Det går ju inte att vara tyst, speciellt som maken har varit borta hela dagen idag, men när jag måste öppna munnen så får jag ta i så att det känns som att jag skriker - och ändå kommer det bara ut en låg viskning.
Jag är inte snuvig, har inte ont i halsen, ingen feber. Bara hostan som kommer och går och så då avsaknad av röst. Barnen tar det bra och har insett att om de ska höra mig så måste de hålla en väldigt låg volym. Passar mig fint :-)

Tioåringen var uppe och spydde i natt igen. Jag är så glad att han är under grundlig utredning nu så vi kan få ett slut på det här *peppar peppar*. Jag var uppe och hjälpte honom med hink vid sängen, handdukar etc så det blev inte mycket sömn.

Nu tittar jag på Mamma Mia. Inte alls som jag hade trott, men helt ok. Det märks så tydligt att de hade roligt under inspelningen.

Äntligen är gastroskopin över!

Idag var det dagen som tioåringen väntat så länge på. Det var dags för hans gastroskopi! Han har ju inte precis längtat, men inte fasat heller - jag tror han mest tänkte på att han skulle få vara ledig från skolan, mysa själv med mamma och pappa en hel dag, få en present och kanske äta lite godis på en vardag :-)

Vid åkte hemifrån redan vid 07 och fick sätta bedövningsplåster på sonens armar i bilen (man ska ju göra så mycket som möjligt själva före besöket). Vi blev väl mottagna på avdelningen och sonen hann titta lite i serietidningarna innan de satte dropp och gav lugnande. Strax efter kl 09 så rullades han ner till operationsavdelningen. Bara en förälder fick följa med in och det blev jag som fick byta om till gröna kläder. Det var inte roligt att se sitt barn ligga så utslagen med sladdar och slangar inkopplade. När han väl fick somna så gick det snabbt, så fort han hade stängt ögonen så slussades jag ut till ett väntrum där jag och maken fick vänta medan de gick ner med kamera i magen och gjorde biopsi (tror jag det heter).
Ca en halvtimme-trekvart senare så fick jag gå in till uppvaket. Han sov fortfarande men vaknade ganska omgående efter att jag satt mig ner och smekt hans hand. Han tittade på mig och frågade efter pappa :-)
Sen försökte han sätta sig upp men kroppen ville förstås inte alls lyda. Det tog närmare en timme innan han var i skick att komma upp på avdelningen igen.
Vi hade köpt en ask Lego till honom och den ville han förstås öppna på en gång. Jag fick aldrig tag i något Harry Potter Lego och inte heller en speciell Star Wars Lego byggsats som han önskade sig. Det blev Lego från Toy Story och det gick bra det med :-)

Armarna och händerna hade inte riktigt vaknat än så jag fick bygga ihop det till honom, men sen satt han med det i händerna och tittade på en film.

En doktor kom in och meddelade att de hade sett vissa förändringar i hans magsäck. Jag vet inte om det förklarar att han har kräkts så mycket som han har, men kanske vi har förklaringen till varför han så ofta har ont i magen och sånt dåligt immunförsvar mot magsjukor.

Jag är glad att det här är överstökat nu. Jag vet inte om vi kan vänta oss någon diagnos och mirakellösning, men vissa saker kunde uteslutas direkt och det är i alla fall något.

Lego Harry Potter?

Idag har jag varit på jakt efter Harry Potter-Lego.

Barnen är helt tokiga i Harry Potter just nu, antagligen för att de äldsta har fått lov att se de första filmerna och så fick de ju spelet till Wii. Tioåringen har ännu ett mindre roligt besök på sjukhuset nu på fredag - det är dags för gastroskopi och jag tänkte att ha skulle få något roligt att se fram emot när han vaknar ur narkosen. Alltså jagar jag Lego nu. Litet eller stort spelar ingen roll egentligen.
Om jag inte har fattat helt fel så är det något/några år sedan det senast var Harry Potter som gällde i Legohyllorna. I oktober så kommer det ännu mer Lego i samma serie, men de butiker jag har kollat i har inte fått in det ännu. Alltså letar jag HP i helt fel tid :-(
På Tradera finns lite men jag är ju så sent ute nu så inget hinner komma innan fredag morgon. Jag bannar mig själv för att jag har skjutit upp det så här tills sista minuten!

Funderar på om det finns något roligt alternativ. Har sett att det finns "vanliga" spel i Lego som man bygger ihop och sen spelar tillsammans. Det kanske kan vara något? Men jag ser ju framför mig att det rätt snabbt försvinner någon liten del eller gubbe till de där spelen...

Min mobil är återfunnen

Jag har varit utan mobiltelefon i tre veckor! Eller ja, jag har lånat tioåringens mobil till nödfallen (han använder inte sin till vardags) men det är inte alls samma sak. Efter kontroll med telefonbolaget så hade jag inte använt telefonen sedan 14 augusti vilket uteslöt att den skulle blivit stulen. Skönt för man har ju saker i telefonen som känns lite för privat för att en främmande människa ska få läsa/titta på det. Massor med foton på barnen, alla bekantas mobilnummer etc etc.
Vi har under de senaste veckorna vänt upp och ner på ALLT i hela huset. Då menar jag verkligen allt - varenda skåp i huset har tömts, sätena i bilen togs ur, jag har tom plockat ut och öppnat alla nya blöjor i skötbordet. Vi vänder ju på allt varje gång vi veckostädar så det kändes mer och mer otroligt att den inte kom fram.
I morse kom jag på att sista gången mobilen användes var när jag skickade ett sms till maken på väg till Forever Young-konserten i augusti och sen åkte vi hans bil hem. Jag tittar i min bil igen, sa maken. Han kom in minuten senare med telefonen i handen! Den låg i handsfacket! Jag har letat där, maken har letat där - i flera omgångar dessutom. Ändå fanns den där hela tiden. Konstigt.
Skönt att den är tillbaka i alla fall och jag slipper mecka med att ordna en ny.

Toy Story 3

Planen var att se Toy Story 3 både jag och maken med tre eller fyra av barnen, men sen är det ju det här med barnvakt... Till slut så blev det så att jag gick med tre tre stora killarna och två av deras kompisar. Jag har bara gått på bio med ett, två eller tre barn i taget så jag vågade inte ta med mig fler än fem den här gången. Det visade sig vara nemas problemas! Barnen var i åldrarna 6, 7, 7, 9 och 10 år och därmed väldigt självgående - sen är det ett gäng välartade grabbar, både mina egna och deras kompisar ;-)

Filmen var toppenbra! Barnfilmerna är ju knappt barnfilmer nu för tiden, mer än att de är animerade förstås. Det var massor med action, lite skräck, komedi och sorgligheter i en salig blandning. När det var lite sorgligt så hörde jag sjuåringen snörvla några stolar bort. Han hävdar att han fick kli i ögonen en stund men jag vet att han är känslig (han gråter när han ser Transformers) :-)
Ur ett vuxet perspektiv så kan man summera filmen till att den handlar om att släppa taget... låta barndomen bli ett vackert minne.
Klart sevärd film så gå och se den!
Skippa 3D - en kompis till mig såg den i 3D och tyckte inte det var värt de extra pengarna. De nyare filmerna är så fantastiskt bra animerade att det inte behövs.

Utklädningshörna

Idag införskaffades en klädhängare till barnens utklädningsgrejer i lekrummet. Vi har ju samlat på oss lite under åren... 

Klädhängare av det här slaget finns ju lite överallt, men bara på ett ställe hittade jag en som gick att sänka så att den blev lagom till barn, nämligen på Biltema. Den var inte billigast men storleken var perfekt.
Brevid står en stor korg med hattar, glasögon, masker och accessoarer.
Innan har allt legat blandat i en stor träkista, men nu har man lite bättre överblick över vad som finns och barnen blev genast inspirerade att klä ut sig och leka rollekar :-)

Stökande

Med hösten kommer alltid lusten att göra fint inne. Lekrummet är ett hopplöst rum så jag tänkte att det kunde vara ett tacksamt projekt att ta tag i nu.
Idag har vi röjt därinne. Alla leksaker (och då menar jag verkligen ALLT) hälldes ut på golvet och sorterades. Djur i djurlådan, bilar i billådan, PetShop för sig osv. Av det som blev över sedan så fick barnen plocka ut det som de ville behålla och ha på sina rum, samt en stor korg med gemensamma leksaker. Det blev faktiskt rätt mycket småsaker över som ingen brydde sig om - tre kassar saker åkte ut i garaget!


Sen flyttade vi om de befintliga möblerna lite så det ser hyfsat ordnat ut just nu.


Jag och barnen satte oss ned och spånade på hur de skulle vilja att lekrummet såg ut om vi inte alls behövde fundera på vad vi redan har/bör ha kvar. De var eniga om att det saknas en läshörna, gärna med mysiga kuddar. I vårt vardagsrum står ett skåp fyllt med spel och ev. ska det komma ut i lekrummet också (till förmån för en öppen spis åt oss vuxna i vardagsrummet...). Skrivbordet (på kortsidan som inte är med i bild) behöver röjas så att man kan sitta där med läxorna om man inte vill sitta ensam på sitt rum, så det måste finnas plats att stoppa undan den antika laptopen när man behöver plats för läxböckerna. I övrigt ska rummet vara till Legobyggen, leka med lera, spela dataspel och sällskapsspel samt dansa i när de har spontandisco :-D
Eftersom lekrummet egentligen är ett uterum så är det en faslig massa fönster och därmed också få väggar att utnyttja till hyllor eller större möbler. Ska man kanske ha någon rumsavdelare med förvaring, typ Ikeas Expedit? Jag får sova på saken och sen göra lite ritningar. Jag har ju trots allt jobbat som heminredningskonsulent ;-) vilket man kanske inte kan tro när man kommer in hos oss. Det är ju så att hemma har man kanske varken energin eller möjligheten att förverkliga alla sina heminredningsdrömmar och så är vi ju så bra på att spara på möbler med affektionsvärde.

Maken och jag var på IKEA idag, egentligen för att handla saker till hans kontor men det blev visst lite mer än så. Stora killen fick en hängare till sina favoritsportmedaljer:


En likadan hängare modellen större blev till bra förvaring ovanför skrivbordet i stora killarnas rum.


Sexåringen fick nya lådor till sin hylla.

Nu slipper jag se alla hans saker intryckta huller om buller. Han städade och sorterade så bra att lådorna nästan blev tomma :-) Nu kan han börja om med sitt samlande av tomma toarullar, gamla serietidningar, ihoplimmade glasspinnar, fina stenar och allt annat som han BEHÖVER spara.

Egentligen har det inte blivit några större förändringar under dagen - vi är fortfarande på "FÖRE" och slutresultatet dröjer nog lite. Men projektet är påbörjat så det finns hopp :-)

Genomgång inför operationen avklarad

Idag har jag fått gå igenom operationen inne på kirurgmottagningen, bla riskerna med att göra operationen vs inte göra den. Det är liksom inget att fundera på, det ska bara bli gjort. Läkaren sa att han helst hade sett att jag blev opererad omedelbart, men nu har det varit sommar och köerna är som de är..... jag kan vänta mig operationen i slutet av oktober eller första veckan i november. Det är ju en evighet dit! :-(
Nya blodprov togs men de tyckte inte det var lönt att öka på tabletterna när det inte var längre till operationen.
Under tiden går jag stadigt upp i vikt - i början var det 0,5 kg PER DYGN (låter inte mycket, men det blir en del på ett par veckor!) men jag tog mig ner lite igen och har fullt sjå att hålla mig kvar. Samtidigt förlorar jag muskler och i morse när jag var på babysång med lilleman så fick jag höra att det ser ut som att jag blivit smalare senaste tiden. Jag har fått plocka fram mina jeans i stl 36 igen och de är inte fullt så stora längre.
Igår fick jag för mig att jag skulle cykla bort till dagis och hämta lillskruttan. Det går INTE att cykla/anstränga sig minsta lilla på den här medicindosen - när vi väl kom hem så gick jag och la mig och sen låg jag i sängen och bara skakade i en timme medan hjärtat slog dubbelvolter. Jag vill bara bli frisk igen så man kan göra alla såna där saker som alltid varit självklara.
Självklart kommer operationen att krocka med det mesta som jag hade tänkt mig under hösten. Klassträff, barnmässor... Även om jag bara kommer att vara inlagd i tre dygn så lär det ta tid innan man är 100% igen, innan man får rätt dos på medicinerna etc.
Jag vet att jag är lite gnällig när det gäller mitt hälsotillstånd, men nu har jag gnällt färdigt för idag.

Vårt staket har blivit färdigmålat. Jag fick "staketmålning" i födelsedagspresent av mina föräldrar och min far har varit här och målat timme ut och timme in i två dagar. Det blev så tjusigt så! Nu behöver jag inte skämmas för att staketet flagat längs hela garageuppfarten. Och så slapp vi ju göra det själva :-D
Annars brukar jag få hemmagjorda presentkort på fönsterputsning eller trädklippning och det är ju väldigt tacksamt att få när man har hus.

Ikväll har de tre äldsta barnen fått vara uppe och titta på finalen av Fångarna på fortet. De brukar vara i säng kl 20 på skoldagar (och alla utom tioåringen sover då) så annars har vi spelat in det och så har de tittat på gårdagens avsnitt i stället för Bolibompa - men ikväll fick de som sagt sitta uppe. De höll sig vakna alla tre men stupade i säng efteråt. Undras om de kommer att vara trötta i morgon bitti när klockan ringer. De brukar vakna snabbt (om de inte redan är vakna när alarmen går igång kl 06.30) men rubbar man deras rutiner så kan de bli lite sega.


RSS 2.0