Mysgänget

De här mysoverallerna som är så poppis nu måste väl ändå hamna i katergorin med trendplagg som vi kommer att skämmas över om tio år. Ungefär som foppatofflor :-)
Jag förstår att mysoverallerna är praktiska (förutom vid toalettbesök då) och sköna att strosa runt i hemma....men ändå?!

Ungarna har pratat länge om att de vill ha varsin och jag har totalvägrat. På rean hittade jag en variant i microfleece till 70% rabatt och då tänkte jag att ok, de får varsin då att gå runt i hemma. För en hundring kan jag ha överseende med att det ser ut som en sparkdräkt :-) Mina stora killar vägrar sova i pyjamas och sen gnäller de varenda morgon över att de fryser. En mysoverall är tydligen lösningen för de åker på så fort de kommer ur sängen nu.


tre trötta grabbar

De hade ingen i dotterns storlek där jag köpte till killarna men så kom jag på att jag hade en liknande heldress när jag var liten och som jag sparat någonstans. Jag trodde den skulle vara tokstor på Skruttan än men den visade sig passa perfekt. Eftersom det är en "äkta 70-talare" á la Farbror Barbro så är det den slimmade varianten med utsvängda byxben - men eftersom byxbenen ändå var i längsta laget så satte vi helt enkelt i resår längst ner så löste det sig också. Hon är mäkta glad över sin nygamla dress i grisrosa plysch :-)


Tips på skötväska?

Jag har ju provat en himla massa olika skötväskor tidigare, men har ingen speciell favorit. Med lilleman så har jag haft en helt vanlig ordinär handväska. Nu finns det ju inget som hindrar att jag kör på handväska igen - men lite kul hade det varit med något som matchar vagnen och rymmer saker till både bebis och tvååringen.
Här är alltså vagnen:



Jag funderar på någon av de här skötväskorna
  
Den första och den sista är ju lite roligare. Den helsvarta från BabyTravel har väl funnits i ljusrosa under något år? Den helrosa är kanske helt fel nyans om man ska snacka i-landsproblem. Den silverfärgade från Brio matchar ju chassit...  ;-) 
Det är ju väldigt varierande priser men det mesta går att få tag på begagnat också så kostnaden tänker jag inte ta hänsyn till alls :-)

Vad har ni andra för skötväskor? För-och nackdelar med dem?

Konstverk

Alla barnen har varit involverade i projektet "Måla magen" :-)
De senaste höggravida magarna har fått vara palett för färggranna konstverk och nu har även denna magen förevigats på samma sätt.






Sista bilden är spegelbild tagen utan blixt

God Jul till er alla!

Jag hoppas er jul har varit lika fin som vår.

I torsdags var jag på besök hos barnmorskan. Jag berättade att jag hade haft kraftiga sammandragningar några dagar innan och att det kändes som om bebis sjönk ner i läge. Hon skickade över mig till deras lilla ultraljudsmottagning för att se efter och mycket riktigt så ligger beis fixerad och klar! Redan?! Det känns ju lite spännande med tanke på att mina barn har varit fixerade väldigt sent och ibland inte alls före förlossningen. Jag ringde maken som lät lite nervös och direkt satte ett vad på att det blir decemberbebis. Lite märkligt att inte veta om vi skulle kunna fira julafton hemma eller på förlossningen, men det blev ju inget av med det. De riktigt kraftiga värkarna försvann igen och höll sig borta.

Gästerna kom dagen före julafton och det är först då det verkligen känns att det är jul på riktigt. Barnen var klädda i tomtepyjamasar (och det fortsatte de vara dygnet runt till annandagen då vi fick slut på tomtenisseombyten och alltihop fick åka en sväng i tvättmaskinen) och det kändes som nissarnas paradis.
Så kom äntligen julafton med världens största julbord, tvn på hela dagen med familjefilmer och så självklart Kalle Anka följt av julklappsöppning.



Julklapparna ja... vi har själva satt gränsen för 7 paket per barn och så tillkommer ju klapparna farfar, farbröderna, mormor och morfar och kusinerna. Det blir stora berg av paket till alla. I det här huset ger vi paket mellan vuxna också och visst blir man aldrig för gammal för att glädjas åt julklappar?!

Jag fick bla det här
   
och så en shabby chic låda för ljus, presentkort till en inredningsbutik, doftljus, en presentkorg med hemgjord saft etc, choklad, trisslotter... Maken är duktig på att hjälpa jultomten med shopping! Fast det kan ju bero på att jag å min sida i god tid lämnar en sådan utförlig önskelista med bilder, inköpsställe och cirkapris också ;-)

Vi lyckades med konststycket att hålla oss friska över jul och det känns extra toppen att vi förra året kunde vända trenden med huset fullt av sjuklingar hela veckan.

Vi firar enbart hemma hos oss och slipper på så sätt det där med att resa runt och besöka så många som möjligt på kortast möjliga tid. Jätteskönt! Vi lever lite som i en bubbla här hemma fortfarande och går bara runt och myser allihopa. Barnen får vara uppe senare (fast vi märker snabbt att de inte mår jättebra av det, så nu har vi börjat sätta gränser för läggningen) vilket gör att frukosten serveras senare och senare. Det uppskattas av oss vuxna som får sovmornar men jag kan ärligt säga att det kommer att bli lika skönt att komma i ordning igen om en vecka.

Jag tog mig en sväng inom närmaste köpcentra för att kolla lite på rean. Det jag mest av allt behöver är något i klädväg som går över min gigantiska mage, men det känns ju rätt onödigt att lägga pengar på det nu när det är max tre veckor kvar innan bebis är ute.
Det blev några bebisplagg förstås (om än ej på rea.


Lite blått kom faktiskt också med, utifall att.
Några nya tunikor till dottern som växer så det knakar blev det med, men annars tyckte jag inte det var så mycket att ha. Det finns som vanligt mycket mindre att välja på till stora killar och det är lite tråkigt. Igår kväll så gick vi igenom alla dotterns kläder och tog bort det som är för kort i ärmarna och benen och då försvann det genast en hel del från byrålådorna.

Den här veckan lär bli hur lugn som helst. Svärfar åkte hem med bussen igår men svåger med sambo stannar över nyårshelgen.
Det känns inte som om bebis tänkte komma ut än (och det vore ju trevligt om hon kunde vänta tills efter nyår!) och för min del så tror jag faktiskt att vi lär får vänta tiden ut till igångsättningen. Tänk att det bara är tre veckor dit. TRE veckor! Det är ju inte klokt egentligen. Jag är ju väldigt medveten om magen och om de där "tränings-värkarna" som kommer och går - men ibland undrar jag om det verkligen är sant att vi ska få en liten till. Jag kanske vaknar en morgon med platt mage och har drömt alltihopa.


Julkortsgalleri

Här kommer våra julkortsbilder från de senaste åren.
Har vi verkligen haft bara tre barn?? Känns konstigt :-)


2006


2007


2008


2009 - det här är nog mitt favoritjulkort :-D


2010


2011

De senaste dagarna

Jag är helt och fullkomligt klar inför julhelgen. Varenda julklapp är köpt och inslagen och all julmat är inhandlad och sorterad i skafferi, kyl och frys. Julstädningen är också färdig bortsett från en sista sväng med dammsugaren innan gästerna anländer på fredag. Det känns underbart skönt att ha det klart och kunna slappna av i vetskapen om att om bebis tänkte anlända i natt så blir det ändå jul. Jag har ju flera veckor kvar enligt planen och räknar inte med att hon tänkte komma en minut innan igångsättningen, men förvärkarna som kommer och går är nu så starka att jag inte tänkte slå vad om ett öre på någonting.
På torsdag kväll tar mina föräldrar hand om lilleman efter kvällsmaten och över natten så att jag och maken kan ställa oss och rulla köttbullar på löpande band, men orkar jag inte får gästerna överleva ändå.

Jag måste visa er en julklapp till lilleman som kom med posten. Han är tokig i filmen Hitta Nemo och vill helst se den varje dag. Resten av familjen är numera måttligt roade av "fiskfilmen" som han kallar den men han verkar aldrig få nog. På Tradera vann jag en Nemo, modell STOR....





Runt 60 cm lång och knubbig som den ska vara :-) Nemo ligger inslagen på kontoret nu och jag vet att lilleman kommer att bli riktigt glad över sin nya kompis.

Mer pysslande har det blivit och vågar jag säga att jag är rätt less på papper, lim och glitter vid det här laget? När ungarna tröttnade på att göra julpynt så gjorde de ormar.


Det är aldrig någon brist på tomma toarullar och hushållsrullar i det här huset och de kommer till nytta när man ska bygga ormar.
Självklart måste barnens ormar ha någonstans att bo också och nu så har snart alla gjort ormhus också. Inte så svårt att gissa vems orm som har fått ett bo i en skokartong klädd i rosa folie och med guldglittrigt golv...


Tv, tavlor och inredning är tydligen ett måste för dagens ormar så projektet tar aldrig slut. När jag tog undan allt pysselmaterial idag (för sista gången hoppades jag) så började åttaåringen prata om att hans orm ska få en lekplats också nästa gång vi har tid att bygga :-/

Ett pepparkakshus har vi fått ihop. I år skulle det vara modell Hans och Greta enligt barnen som sett något sådant i en tidning.


De dekorerade någon sida var och sen fick jag "limma" ihop det med smält socker. Trots stor försiktigthet så höll jag ändå fast vid traditionen att bränna mig och tillbringade sedan resten av kvällen med en kylklamp i handen. Inte så farligt egentligen, det blev bara en liten brännblåsa på ena fingret - man attans så ont det gör i timmar efteråt!
Huset är än mer pyntat med godis på baksidan, där ser man liksom inte ens pepparkaka, men jag lyckades knäcka taket lite så vi vände på hela huset. Det är så sockersliskigt nu så jag förstår inte hur vi ska kunna äta det. Ungarna får väl smaka en liten bit då och då tills vi tröttnar och hivar alltihopa i sopan.

Idag har jag hämtat ut ett riktigt trevligt paket på posten. Jag beställde en babyfilt från USA eftersom jag ville ha en alldeles speciell variant :-)
Tyvärr fastnade den i tullen med dryga böter i påslag så vid det här laget är det helt klart den dyraste filt vi haft i huset. Men, men... nykomlingen kommer att få en alldeles egen mjuk babyfilt.


Maken är lyrisk och tycker den är värd vartenda öre. Ni som vågat fundera på namnet behöver kanske inte undra varför?! .


Jag har nämt tidigare att vi har ett barn här som inte riktigt reder ut situationen när vardagen inte rullar på i fasta rutiner. Nu i december har allt eskalerat till oanade nivåer. Att komma iväg till skolan där man kör fika i blandade grupper, utflykt till kyrkan, julpyssel hela lågstadiet etc etc genererar så mycket ångest att han har fått ledigt för att vara hemma igår och idag för att han ska kunna ta dagen i sin egen takt. Aldrig hade jag trott att det kunde bli så här illa och när det stormar som värst så undrar man lite vad man har gett sig in på. Det kommer ju inte att ta slut efter julafton utan det dröjer innan vardagen är här för att stanna. Utbrotten är många och långa. Igår när unge herrn ropat elaka tillmälen åt mig i över en timme från sitt rum sa jag till honom att nu hade jag hört allt han hade att säga och om han inte kunde komma på något nytt och bättre att prata om så vore det bättre att vara tyst en stund och göra något annat. Det går tydligen att tolka lite som man vill:
När maken kom in en stund senare så blev han genast kallad FAN-HUVUD.
Eh, va? Vad betyder det?
Mamma sa att jag skulle komma på något nytt och jag kan inte komma på något bättre än så :-(

Såhär i efterhand kan man skratta lite åt det, men igår kväll kände jag mig mest som en urvriden trasa. Trots det somnade jag inte förrän efter 01.30 och när jag steg upp i morse så var tröttheten nästan övermäktig. Jag försökte vila under förmiddagen men det var lite för sent. Migränen slog till ordentligt med synförändringar och illamående.
Jag är på benen igen och en snabb titt på klockan säger mig att jag behöver borsta tänderna och ta mig till sovrummet ungefär NU.

Migrän

Vi har haft en lite jobbig tid här och då kommer migränen självklart som ett brev på posten.
Jag återkommer.

Skötväska/resesäng

En sådan här har jag skaffat mig!
Det underlättar lite om jag ska ha bebis med mig till skolan en gång i månaden första halvåret och väskan tar ju extremt liten plats i bagaget jämfört med vanliga resesängar.



Baby Travel är den idealiska resväskan till din bebis. I den får du plats med många barnsaker och man kan enkelt göra om den till en bekväm resesäng (utan att behöva tömma den först) som bebisen kan sova i eller där man kan byta blöjan.
Baby Travel består av fyra stora förvarings fack, varav en är utrustad med isolerande skydd för att bevara bebisens flaskor och måltider i en oföränderlig temperatur.
När man öppnar Baby Travel så är förvarings utrymmena placerade runt omkring resesängen, så att du lätt kan få tillgång till babyns alla saker.

Väskan/resesängen finns bla på Babyproffsen och kostar ca 800 kr.
Jag vann min på Tradera för en hundralapp och det glädjer mig storligen :-D


Titanic

Jag och elvaåringen har precis sett Titanic.



Jag bölade som vanligt och han var inte helt oberörd han heller. Man får ju lära gossarna vad äkta kärlek handlar om!
Att se alla de romantiska klassikerna är ju ett måste i uppfostran också, eller hur :-)
Det är en fantastisk film på alla sätt och förutom kärlekshistorien i filmen så får man ju veta en hel del om skeppet också. De har pratat om Titanic i skolan nyligen, därav frågade killen själv om han var gammal nog att få se filmen.

Besök i hemstaden

   
Karlshamn (ni känner väl igen Karl-Oskar och Kristina som i boken reste härifrån)

Eller "besök i hemstaden" är väl att ta i - med det menar jag staden där jag växte upp, men jag flyttade därifrån -95 och har inte saknat den för en sekund. De senaste 10 åren tror jag att jag har varit där på besök mindre än fem gånger och då har jag enbart varit i mina föräldrars sommarstuga ute på landet, en stuga som de sålde för drygt 4 år sedan.
Jag har liksom inte mycket till kopplingar kvar i den delen av landet, de gamla vännerna spreds efter gymnasiet och jag i min tur flyttade ju utomlands i ett antal år.
För ett tag sedan började jag fundera på att åka och hälsa på de två människor som jag fortfarande har lite kontakt med - en som blev någon slags storasystersubsitut när jag flyttade hemifrån vid 16 års ålder och så min gamla bästis från gymnasietiden. Sedan blev jag förkyld och så är det ju juletider och jag hade egentligen gett upp tanken....
Men igår när jag vaknade så kändes det helt rätt att åka. Maken kunde ta markbestyren här hemma och kompisarna kunde ta emot besök. Dottern som var ledig från förskolan fick hänga med mig och så satte vi oss helt sonika i bilen och körde 20 mil. Det tar ju inte så otroligt lång tid att köra så egentligen förstår jag inte gjort det på så många år, men det blir ju bara inte av annars.

Vi började med att besöka "Syrran". Hon var sig precis lik! På 10 år har vi bara skickat något enstaka mail till varandra och ändå kunde vi ta upp precis där vi slutade. Facebook hjälper ju till att hålla lite koll men visst är det märkligt! Vi är lika bra vänner nu som när vi bodde grannar och sågs var och varannan dag.
Hennes barn har ju växt upp och har idag egna familjer och DET känns riktigt mysko! Dottern som gick i blöjor då kom hem från jobbet nu när jag satt där vid köksbordet och ena sonen som jag hade i min grupp när jag jobbade som praktikant/vikarie på lågstadiet en gång i tiden har nu två egna barn... Och ändå så har JAG inte åldrats någonting ;-)

Sedan gjorde jag ett stopp hos gamla bästisen. Vi sågs senast när vi båda hade smått i vagn - fyra dagar efter att vår dotter föddes fick hon sitt första barn, en son. Nu öppnade hon ytterdörren med en tremånaders liten tjej på armen. Jag var lika överraskad av det som hon var av anblicken av min enorma mage. Så lite kontakt har vi numera och hon tvärvägrar ju FB :-) Ändå var det precis samma där, vi kunde ta upp samtalet där vi slutade senast och det kändes hur lätt och bra som helst.

Det mörknar ju fort så här års och jag hade en del mil hem igen så jag hann inte med så mycket som jag önskat. Hade det funnits mer tid så hade jag önskat hinna med att åka ut på landet till huset där jag bodde som barn, kanske tagit en sväng inne i staden också som har gått från att vara enbart en hamnstad till att bli en shoppingmetropol med alla de stora butikskedjorna och shoppingcentran överallt. Det får bli nästa gång antar jag. Förhoppningsvis ska det inte ta så himla lång tid innan jag gör ett nytt besök.

Julpyssel

Hela förrådet av pysselmaterial kom plötsligt fram på köksbordet.



Maken kom förbi för att fylla på sin kaffekopp och han bara skakade på huvudet - vid förfrågan hade han tydligen inte den minsta önskan om att vara delaktig i det hela :-)
Drygt tre timmar senare var jag rätt mör och då hade barnen kommit och gått lite efter behag. Snöstjärnor, bollar av silkespapper, glittriga granar, ormar (!), girlanger och annat har tillverkats och hittat sina platser i vårt hem. Limstiften är betydligt kortare (kanske därför det var så svårt att torka av bordet efteråt) och lagret av julklistermärken har sinat betydligt.
Men när barnen stolt förevisar sina glittriga toarullar och klibbiga garntomtar allt medan de sjunger på "Mössens julafton" så känns det som att det är värt alltihopa. Det kommer en dag då de är för stora och för coola för att bry sig om sådana här eftermiddagar och då kan man njuta av julpynt som matchar inredningen och stämningsfull musik på cd. Var sak har sin tid.

Definitly worth the wait

dsc00868 (MMS)

Definitly worth the wait


Lucia

Som vanligt blev det lyxfrukost (dvs inkluderat sötsliskiga flingor, juice, lussebulle och chokladtomte) serverad på röd duk i vardagsrummet. I det här huset äter man inte vid soffbordet, aldrig någonsin, UTOM just på luciadagens morgon. Lucia på tv med stämningsfull sång och tända ljus i rummet - mysigare än så blir det inte.

Jag återanvänder en gammal bild på mig och maken:



Jag ser att jag är rödhårig och maken orakad under skägget ;-) men det får ni ta.

I eftermiddag blir det luciatåg på dotterns förskola och hon är så förväntansfull över att få gå med luciakrona i år.

Uppdatering: Världens finaste lucia



Adventshelg nr 3

Häromdagen hade vi lite namnsdagsfirande eftersom både jag och dottern heter Anna i andranamn. Till fikat skulle vi duka fint och jag tog fram mitt juliga trevånings kakfat från Fyrklövern.



Äldsten fick äran att montera ihop det och jag pratade mig varm om hur mycket det där kakfatet betyder för mig och hur dyrt det är. Kalle Anka på julafton-nostalgi och så äkta guldkant på det...
Jag höll på med kaffet, lyssnade på en son som tjatade om fotbollskort och så tvååringen som var sjövild (övertrött eftersom han inte sovit middag)...och någonstans där brast jag i uppmärksamhet några sekunder och vips så hade lilleman svept ner mittenfatet i golvet och där låg det i tusen bitar!
Det är hemskt att säga men jag grät faktiskt en liten skvätt trött som jag var :-( Maken kom in och undrade vad som stod på. "Det är ju bara ett kakfat". Jo, visst är det så - ett kakfat är bara ett kakfat och vem bryr sig om materiella ting egentligen. Jag ska påminna maken om det den dagen någon har sönder hans dator. Barnen var nog chockade för det är då inte ofta jag tappar fattningen så och stämningen var lite låg vid matbordet när vi åt våra lussebullar.
Vi var bjudna hem till mina föräldrar på middag på kvällen och det var åtminstone hur trevligt som helst. Lutfisk med potatis, god sås och så superstark hemgjord senap enligt min morfars recept. Toppen! Vi har en åttaåring här som är tokig i lutfisk så han och jag åt med god aptit. Min mamma hade dessutom ställt sig och lagat fyra (!) olika fiskrätter för att alla vid middagen skulle få sin favorit. Elvaåringen fick lax i apelsin-/rosmarinsås, maken fick nötpanerad torsk, några av barnen fick hemgjorda fiskpinnar... Lyxigt värre!
Jag fick en namnsdagspresent också:


Glaskulor till granen, i form av cupcakes :-) Passar utmärkt i vår färgglada julgran.

I fredags var det storm och frostgrader, tala om väderomslag. Med förhoppning om bättre väder under helgen så hade jag och maken planerat att åka till Tomtelandet då som vi gör varje år i december. Just nu hänger väldigt mycket på vad vår käre sjuåring klarar och inte klarar och dagsformen avgör det mesta här hemma så vi visste inte riktigt om det skulle bli av.
Vid 07 på lördagsmorgonen väckte sjuåringen mig med frågan om han kunde få ta en PET-flaska från tvättstugan. Varningsklockor i mängder borde ha gjort mig klarvaken på stört men jag hade väl någon tanke om att få slumra åtminstone en kvart till så jag svarade att det var ok.
En timme senare vaknade jag och när jag kom ut i köket så var köksbordet täckt av tidningspapper, ihopknycklade tejpremsor, hårdplastbitar klippta i konfettistorlek... Sonen hade påbörjat ett nytt projekt och med vetskapen om hur engagerad han blir då så såg jag utflykten till Tomtelandet försvinna bort. Lite lockande och trixande bekräftade att han verkligen inte hade tid att åka någonstans. Han hade skulle bygga en krokodil på ca en halvmeter och ingenting i världen kunde ändra på det. Det låter lite halvbizzart men det är den verkligheten vi lever i just nu.
Min mamma erbjöd sig att vara projektassistent hos oss och det slutade med att vi andra faktiskt åkte.

Bor ni i Skåne så hoppas jag att ni har besökt Vellingeblomman i Vellinge. Deras tomteby är väl värd att besöka och det har varit tradition för oss att åka varje jul. Barnen älskar alla rörliga tomtar och mängden och variationen på julpyntet som finns att köpa får åtminstone mina ögon att tindra :-) Tvååringen pratar fortfarande om åsnan och fåret i julkrubban, bara en sån sak. Hemma har vi inte precis livs levande djur runt jesusbarnet.
I år hade den en avdelning med temat Crazy Christmas och det var precis så tacky och crazy som jag gillar :-) Jag var på vippen att köpa en glaskula i form av en krokodil med balettkjol i tyll, men kom bara hem med en stor lilaglittrig fjäril som enda tillskott till granen.


Den pryder sin plats :-D

På hemvägen skulle jag plocka upp sjuåringen som nu befann sig hemma hos mormor och morfar men han satt och läste ett lexikon som han hittat i morfars bokhylla och hade inte alls tid :-) Krokodilen var klar - sex timmar hade det tagit att få den precis som han tänkt sig! Inte brydde han sig ett dugg om att han hade missat Tometlandet och det är ju iofs skönt att han inte hade ångrat sitt beslut.



Tredje advent
Efter storstädningen på söndagen så kom julgranen fram. Vi har en julgäst med granallergi så det är plastgran som gäller här och vi kör med samma gran som vi haft i över tio år. Om någon tror att man slipper granbarr när man har plastgran så kan jag tala om att så inte är fallet! I alla fall inte när den börjar bli gammal för vår gran fäller som bara den. Varje jul säger vi att det här minsann är sista julen och till nästa år så köper vi en ny, men så kommer nästa december och man tycker det verkar onödigt att lägga pengar på en ny gran när vi har en fin på vinden...
Granen kom uppi år igen och jag fick dammsuga vardagsrummet två gånger redan samma kväll. DET HÄR är sista året, sen byter vi!

En färgglad blinggran med extra allt - ja tack!


Lite sned till en början när fotot togs men maken rätade upp den senare när han kom hem :-)


Chokladnallar för att fira tredje advent

Tiden går rysligt fort nu och imorgon är det redan Lucia!


Tröttis

Tvååringen har slutat sova middag nu. Inte för att han inte skulle behöva det utan för att han anser sig vara stor och ha tillräckligt mycket annat att göra mitt på dagen. Vissa dagar är han rätt slut redan vid kl 17 istället och då gäller det att hålla honom vaken tills efter kvällsmaten i alla fall.

Han satt i soffan när jag skulle börja med kvällsmaten, ögonlocken höll på att ramla ner.
Du somnar väl inte?
Näe, svarar han och slår ut med armarna som om det var bland det dummaste han hade hört.

En minut senare:



Men sova middag behöver han ju inte längre. Absolut inte.

Julefint

Julförberedelserna går framåt: lussebullar, pepparkakor, mandelmusslor, knäck och chokladkakor är klara och i frysen :-)



Silvergranen som min pappa sågade ner häromdagen blev till en fin dörrkrans...



..och en egen utegran till sjuåringen.

(inte vacker men sonen älskar den)

Det blev också en massa fint ris att lägga nedanför yttertrappan och i barnens koja. Min mamma fick ta vad hon ville ha av det som var kvar och hon tog tillvara på massor både till sig och sin granne innan resterna kördes till tippen. På hemvägen hade hon svängt inom en lokal blomsterhandel och frågat om de behövde silvergransris och så hade hon fått byta ett knippe granris mot en fin blomma som hon kom och lämnade hos oss senare .



Inget dåligt byte tycker jag :-D

Kvällsmys



Nyss hemkommen från simningen är det skönt att slappa i soffan med tända ljus och glöggdoft i huset.

Härliga julmånad

December är en månad med julförberedelser, julfester, glögg, filmkvällar och pyssel i mängder.
Men det är samtidigt en månad då ingenting är som vanligt, då var och varannan dag innehåller aktiviteter utanför rutinerna...
Vår sjuåring älskar kalenderöppningen, julmusiken, tomtarna, stämningen och pysslet han också. Men det innebär också en ständig påfrestning och stress just för att det inte är som det brukar. Kalenderöppningen innebär inte bara en liten leksak i varje lucka utan även en rad nya val: Om jag inte öppnar luckan nu så kan jag öppna två i morgon i stället. När jag har öppnat lucka nummer 6 så är det 18 luckor kvar och borde jag dela upp dem, öppna dagens lucka på kvällen, öppna alla på julafton? Ska jag förvara sakerna i kalendern eller i en julburk?
Om man ser julkalendern på tvn på morgonen och inte hör alla replikerna eftersom man har fastnat vid frukostbordet - har man då sett den eller måste man se om den på kvällen?

Och till råga på allt som kom vinterkylan med minusgrader och föräldrarna kräver varma vinterkläder... Om det inte är snö ute så är det väl inte vinter (och därmed ska man inte behöva vinterkläder)? Om man har overallen så ska man väl inte behöva vantar och halsduk OCKSÅ? Kommer de andra på skolan att ha overall eller kommer majoriteten denna dag att ha jacka och täckbyxor?
Ska man behöva ha med extrakläder till skolan om man inte vet ifall de kommer att behövas??

Vi har här en pojke som är helt slutkörd redan före skolstart och sammanbrotten är många och intensiva. Ett utbrott på morgonen, ett efter skolan, ett till läggdags. Eller så kan man lika gärna vara sur och motvalls hela dagen för säkerhets skull :-/

Det tär på alla och för första gången så har även mormor och morfar fått sin beskärda del av ett intensivt utbrott. Efter ett besök på en julmarknad där det gick helt snett så fick min pappa den otacksamma uppgiften att bära en sparkande och skrikandes sjuåring till bilen. Mina föräldrar har ju hört oss berätta om hur det kan bli och de har ju sett allt det där som gör vår son till den han är, men ändå kom det lite som en chock att sådana här utbrott faktiskt kan komma när som helst. Det går inte att förutsäga eller förhindra - den enda man kan göra är att försöka hålla båten på rätt köl och hoppas på det bästa.

Bäst är när allt är som vanligt och när han kan gå in på sitt rum när han behöver vila, men i december så är ju ingenting alls som det brukar. Det är en balansgång mellan underbart och galet och en hejdlös berg-och dalbana i humörsvängningar.

Vagnen har anlänt

Idag kom den med postbud, vagnen som jag letade så länge efter och till slut fick tag på! En Brio Happy årsmodell -07 (silverchassi) och så ljusrosa klädsel :-)
En riktig prinsessvagn är det!



För 1500:- fick jag liggvagn + sittdel, vindskydd till båda delarna, regnskydd, myggnät och tillhörande åkpåse. Riktigt bra pris tycker jag, de kostar betydligt mer på Blocket (om man nu har bestämt sig för en färg som inte görs mer...)
Det känns spännande och lite overkligt att ha vagnen ståendes i vardagsrummet nu. Tänk att det så småningom kommer att ligga ett litet barn i den - vårt älskade, efterlängtade lilla barn. Det är knappt man kan tro det.

Lilleman trodde det var en dockvagn (till honom så klart) och han har dragit den fram och tillbaka med en stor plastfisk i :-)

Julshopping

Vi hade egentligen bestämt att jag skulle ge mig ut på julshopping nästa vecka, men eftersom maken kom med att han kände sig lite lätt illamående så vågade jag helt enkelt inte vänta längre. Jag är livrädd för att vi ska åka på någon långvarig magsjuka eller annat som gör att hela decemberplaneringen havererar. Jag trotsade min envisa förkylning och foglossningen som jag har känt av ett tag nu och gav mig iväg med mina checklistor.
Sju butiker skulle besökas och jag räknade med att det skulle bli ett helt dagsprojekt av det. Det var mycket folk ute redan när affärerna öppnade och på första stoppet (CityGross av alla ställen) hade jag 20 pers framför mig i kö. Sedan lättade det lite i leksaksaffärerna så det gick faktiskt hyfsat smidigt alltihopa.
Jag bockade av ruta efter ruta på mina listor. Ett par saker var slut så där får jag tänka om och på slutet tog orken/kroppen slut så jag är ändå inte helt klar. Jag har liksom tagit på mig jobbet att handla julklappar från andra i släkten till våra barn också. En rätt bra deal iofs - jag har ju koll på vad de kan tänkas vilja ha och var man köper det till ett bra pris och så kommer pengarna in på mitt konto sen :-)


Fikapaus

När jag skulle ta mig till bilen på näst sista stoppet så gick det en mamma med ett litet barn framför mig. Barnet snubblade och föll raklång på den regnblöta asfalten och i samband med det släppte mamman taget om barnvagnen. Vagnen rullade iväg och när jag insåg att den var på väg ut på parkeringen där bilarna körde så tog jag mig en snabb joggingtur. Jag sprang ifatt vagnen och körde tillbaka den till mamman. Det handlade bara om kanske 20 meter eller så, men efteråt klagade fogarna. Jag satt faktiskt i bilen och grät en skvätt över smärtan. Det kändes som om jag hade glassplitter i skrevet, eller för all del ett par knivar instuckna här och där i hela underkroppen.
Sista stoppet gick inte att strunta i ändå, för middagsmat behövde vi. Jag gick runt på Maxi lutad över kundvagnen som en trasdocka. Maken fick möta uppp mig på garageuppfarten när jag kom hem för det var precis att jag tog mig ur bilen och bära kassar var det inte tal om.
Sängläge resten av eftermiddagen. När barnen hade lagt sig så tog jag ett hett bad och jag låg där i nästan en timme och kände livet sakta återvända. Sent på kvällen så bar maken in alla femtielva kassar med julklappar och sen roade jag mig med att slå in allt, med glögg och tända ljus i hela köket.

Jag är som sagt inte helt färdig än, men mycket jobb blev gjort igår så jag får vara nöjd med dagsverket. Mitt kontor är numera förbjudet område och för säkerhets skull kommer dörren att vara låst fram till julafton :-)

Det gör inte fullt så ont att röra sig idag och jag kan gå utan att få tårar i ögonen. Maken mår inte illa längre och *peppar peppar* så återkommer inte den känslan.

Tips: Om ni inte har köpt chokladkalendrar så kan jag tipsa om att de säljer ut dem för 5 kr/st på Rusta nu. Det är ju ingen kvalitetschoklad precis, men det är Disneytema och bäst av allt - Plastformen innuti kan man diska av sedan och använda som form till egengjord choklad och man får då fina rutor med prinsessor, Bilar eller StarWars-motiv! Lite smält blockchoklad så har man finfina chokladbitar till lördagskvällen, barnkalas eller tårtdekoration. Vet man vad en "riktig" chokladform kostar på tex Panduro så är 5 kr som hittat!

Babynamn ledtråd

Då var det bestämt då - miniskruttan i magen har fått sitt namn.
En liten ledtråd:


Svårt? Fråga era respektive, eller för all del era barn :-)
Det är fritt fram att gissa, men i dagsläget vill jag varken bekräfta eller dementera.

(OM de trots allt har sett fel på UL så är det i så fall helt klart en Elvis - så mycket kan jag säga!)

RSS 2.0