Då var man solo igen

Maken har åkt iväg för att jobba borta fram till början på nästa vecka. Den här gången så ska vi väl ändå klara oss från sjukdomar! Annars så händer det ju alltid något precis när han är bortrest; magsjuka, att bilen lägger av när man är ute och kör eller andra tråkigheter som hade varit bra att vara två om. Innan han åkte så var vi iväg och storhandlade för nu är jag helt utan bil ett tag och jag slipper helst promenera till andra sidan byn med gänget. Det tar tid och är så mycket dyrare i lokalbutiken och jag är både lat och snål :-) Skafferi och kylskåp är välfyllt så inträffar det en naturkatastrof nu så ska vi nog kunna äta ordentligt tills hjälp anländer.

Barnen tyckte det var så roligt att sova i tält så det står kvar i vardagsrummet fortfarande. Till helgen packar vi nog ner det, hur mysigt det än är så är det inte vackert och det blir bara tristare att dammsuga med ett kupoltält intryckt mellan bokhyllan och soffan. Vi får se när och var vi campar nästa gång :-D

Lilleman sover oroligt och ligger på soffan just nu. Han pruttar ljudligt med jämna mellanrum och där har vi nog förklaringen till varför han inte kommer till ro ordentligt.
Själv har jag precis tittat klart på Finding Neverland som jag haft inspelad på boxen ett bra tag. Jag misstänker att maken inte skulle vilja se den ändå så då passar jag ju på när han är borta. Jag har storbölat! Det var en vacker men gräsligt sorglig film. Jag raderade den efteråt för även om den var bra så vill jag nog inte se om den. Maken påstår att boxens inspelningsutrymme enbart är till för att lagra sådant man ännu inte hunnit se, men själv utnyttjar jag minnet till att spela in och spara allt som är värt att se om. Det börjar bli ganska fullt nu så en del av det som är mitt tänkte jag se och kanske radera nu när jag får en hel rad kvällar utan sällskap i tv-soffan, man får ju rensa lite ibland. Jag har lovat elvaåringen att han och jag ska titta på Jurassic Park III och Den siste actionhjälten i helgen så kan jag radera dem också sen.

Idag var det dags för sexåringens utvecklingssamtal. Han är ju en speciell liten kille som har många hinder i vardagen men också många talanger. För ett år sedan så visste vi inte om han skulle klara av att börja i skolan (förskoleklass) och det kändes som om det var ungefär 50/50 att det skulle kunna fungera.
Nu funderar läraren på om han kanske borde gå direkt upp till tvåan efter sommarlovet! Han kör sitt eget race och har redan klarat ut det han ska kunna om ett år.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Jag undrar lite hur kul det skulle vara att alltid vara yngst i klassen och hur roligt skulle storebror tycka att det är om lillebror plötsligt ska gå i hans klass... Man får ju liksom inget friår på slutet heller, inget extraår efter nian då man är skoltrött och vill kompa det där året man hoppade över i lågstadiet. Samtidigt så behöver han utmaningar. Han ÄR smart, det vet vi ju. Han har tidigare gått på utredning för eventuell diagnos och deras tester visade att han låg långt över sin ålder. Men han kanske behöver samla lite annan information på vägen, sådant man inte kan lära sig på lektionerna. Han verkar vara rätt nöjd med att läsa böcker för klasskamraterna och han får egna uppgifter för sin nivå redan som det är.

Nä, nu ska jag nog gå och lägga mig. Jag hade planerat en tidig kväll men som vanligt så sprang tiden iväg.
Go´natt!


8-årsfirande

Barn nr 2 fyller 8 år idag! Egentligen körde vi halva firandet igår eftersom han valde bort födelsedagskalas mot att få åka till Busfabriken med bästisen i stället. Jag är bara glad om jag slipper underhålla 15 busungar så han fick välja vad han ville göra och då blev det den där utflykten. Inga syskon med - bara bästisen!
(Han kom förresten nu i kväll och sa "Mamma, när jag blir stor ska jag inte bo ihop med någon flicka. Jag ska bo med Emil och vi ska ha massor med hundar och vandrande pinnar.")
Jag fick den stora äran att följa med dem båda dit. Jag tror minsann de försöker spara in lite pengar på uppvärmningen av stället - barnen som springer omkring blir ju varma och svettiga oavsett, men jag höll då på att frysa ihjäl. Alltså sprang jag runt med grabbarna för att hålla värmen uppe. Jag behöver nog inte mer motion än så på någon vecka nu. Benen och armbågarna är fulla med blåmärken, jag har t.o.m. ett stort blåmärke på undersidan av ena foten! Man är ju inte lika smidig som de små :-/

När vi kom hem blev det tårta och mina föräldrar kom hit också. Sonen hade önskat sig en Budapesttårta, men eftersom jag än en gång hade noll framförhållning och inte hade beställt tårta i förväg så fick jag improvisera genom att köpa ett gäng bakelser. Det funkade ju det med. Som ni ser är det Harry Potter-tema...



I morse blev det sedvanlig paketöppning i sängen och favoritpresenterna var nog rollerblades, Lego och ett par böcker ur serien om Lassemaja (vi har de flesta böckerna nu och de är toppen som högläsningsböcker också).

Som födelsedagsmiddag hade han önskat sig bakad potatis med femtielva tillbehör som strimlad kassler, massa grönsaker, köttfärs och kräftstjärtar. Rena buffén alltså.

Nu avslutas kvällen med en av dagens presentfilmer: Dumma mej.
Sen blir det camping! Vi har slagit upp fyrmannatältet i vardagsrummet (självklart fick födelsedagsbarnet välja vilket rum vi skulle campa i....fyller man år så fyller man år!). Det där med att man bara kan campa på sommaren är bara ett fånigt påhitt :-D
Jag slipper sova obekvämt denna gången och de fyra äldsta har bäddat mysigt därinne.


Trädgårdsstök och Earth Hour

Måste bara börja med en bild eller två på lilleman. Vi hade storstädning och alla sprang runt och röjde och gjorde sina sysslor. Utom lilleman som bara strosade runt i huset i godan ro, iförd sin favoritutstyrsel.
Han är ju så cool - även i klänning! :-)




man ser ju att de här två barnen är från samma barnaskara

Vi har haft en massa sly som avgränsade vår tomt från en intilliggande park och vi har i ett år försökt få kommunen att komma hit och kapa ett gäng halvdöda tallar och en del risiga buskar. Häromdagen som kom de och kapade allt med marken. När jag säger allt så menar jag ALLT - nu kan alla som tar en promenad förbi vår tomt se rakt in i lekrummet! Plötsligt känns det också som ett väldigt angeläget projekt att byta ut det gamla nätstaketet mot någonting snyggare. Vi får försöka planera in det någon helg snart.
Igår så röjde jag och barnen i trädgården. Vi bor vid en vändplats och varje gång det är soptömning och det blåser det minsta lilla så samlas en massa mindre trevliga saker inne på vår tomt :-( Det som göms i snö kommer upp i tö heter det ju och därför fick vi ihop en hel plastkasse full med gammalt skräp, det mesta låg ju iofs i slänten där det nu är ett kalhygge.
Det var soligt men blåste rätt kallt tyckte jag, barnen tyckte bara det var härligt med utelek.







De stora killarna höll sig till det som de gillar bäst: sitta vid datorn



Igår kväll var det ju Earth Hour. Barnen har alltid tyckt att det varit ett roligt litet projekt men i år så surade elvaåringen en hel del innan det var dags. Maken surar han också, fast mer i smyg. De hjälpte till att släcka ner de också (under en del suckande) och sen spelade vi spel och satt och pratade och då var det ju kul. Det är riktigt mysigt att tända en massa stearinljus och den där timmen gick väldigt snabbt.



Man märker ju att det blir en helt annan sorts samtal när man sitter tillsammans hela familjen i lugn och ro och jag kan sakna det där ibland. För min del hade vi gärna kunnat släcka ner oftare eller åtminstone införa tv-fria kvällar men det hade inte resten av familjen gått med på.


Drop in-fika

Det är en ruskigt intensiv period just nu och det är också förklaringen till varför det blir så ont om blogginlägg. Jag avslutar butiken och drar igång nya klädkollektionen på samma gång. Det är jättekul och spännande men det är mycket som ska hinnas med. Jag håller på till in på småtimmarna, sover oroligt och kör igång igen nån timme innan jag väcker barnen. Imorse vaknade jag tröttare än när jag gick och la mig, det känns som om jag hade drömt om jobbsaker hela natten och det förvånar mig inte ett dugg om jag låg och ältade pixlar, miljömärkningar och färgkoder i sömnen.

Jag tycker faktiskt lite synd om barnen, jag har inte varit särskillt tillgänglig senaste dagarna och de har fått sysselsätta sig själva mest hela tiden. Det funkar ju det med, de roar sig rätt bra på egen hand, men vi har nog alla saknat att spela spel och pyssla ihop.

Lilleman börjar komma in i det här med "kan själv" och vill gärna tex ta på sig blöja själv. Ibland tycker han att han ska stoppa in armarna där benen ska vara. Eller varför inte göra sig en finfin mössa?



Fröken Bus ville såklart vara med på ett hörn...




De hade drop in-fika på dagis vid hämtningen idag. Jag ringde dit under dagen för att höra om jag kunde komma 20 min senare för att jag skulle kunna hämta skolkillarna först så vi kunde vara med allihopa och det gick bra.
Men när vi kom dit så var det som det ALLTID har varit på dessa kom-och-hälsa-på-event. Det fanns ingenting som lilleman kunde äta!
I sex år så har vi haft barn på det dagiset och det har alltid varit minst ett av våra barn som haft någon form av födoämnesallergi. Lilleman är barn nr 3 som inte tål mjölk till exempel. Han är inte laktosintolerant - han tål inte komjölk. Dottern har tidigare varit jättekänslig för ägg. Numera klarar hon ägg och får det i maten hemma, men hennes doktor har hållt fast vid att på dagis så ska det vara äggfritt ytterligare ett tag till och det är det som gäller.
Idag serverades då våfflor. MED ägg och MED mjölk. Dottern fick sig en våffla ändå, låter vi henne äta det hemma så tyckte jag inte att hon skulle behöva sitta där och sukta. Jag frågade om det fanns något mjölkfritt alternativ till lilleman. Det finns GRÄDDE blev svaret. Jag tittade i den lilla extraskålen med grädde och övervägde i några sekunder om lilleman skulle få en klick grädde med sylt i att kalasa på (!). Är du säker på att det är mjölkfritt, frågade jag. Jaaaadå, det är det. Konstigt sa jag, som bara sett gulaktig sojagrädde förut och den här såg ut som vanlig grädde. Jo, det är mjölkfritt, vi har förpackningen här - titta det står laktosfri!
Suck, då var den alltså gjord av MJÖLK....
Lilleman fick en plastmugg med äppeljuice :-( När han hade druckit upp allt en halv minut senare så blev han ju ledsen förstås när alla andra satt med sina tallrikar. Han grät tills vi åkte hem. Jag bannade mig själv för att jag inte hade tagit med några kex eller något sånt till honom. Jag har nästan alltid en liten burk med sånt i handväskan, utifall att, men den tömde vi på fikat vid babysången igår och jag glömde fylla på :-(
Det är ett under att han inte får allergichocker oftare så dålig koll som de har på maten. Fast nu har jag klagat på kökspersonalen så många gånger så DE kommer tydligen ihåg det. Men resterande personal vet fortfarande inte skillnaden på laktosfritt och mjölkfritt. Inte verkar de ta någon hänsyn till om alla barn kan äta det som serveras heller. Det måste ju finnas fler barn där som inte tål allt. Eller är mina barn så ovanliga?

Lilleman är inte alls nöjd med att vara på dagis, han älskade det de första veckorna men nu gråter han varje gång han blir lämnad. Det märkte jag av när vi var där idag också - varje gång jag gick mer än en meter ifrån honom så blev han alldeles förtvivlad som om han trodde att jag skulle försvinna. Stackaren! Jag önskar så att jag kunde säga upp platsen med omedelbar verkan. Frågan är bara hur jag skulle kunna jobba då. Vi får försöka bita ihop några veckor till :-(






Tips på jacka?

Kom just på att JAG faktiskt inte äger någon vårjacka alls. För ett år gick jag ju ner från stl 44 till 34, nu behöver jag en jacka i stl 36 och det finns ingen sådan kvar i huset.
Några förslag?
Inte jeansjacka, inte trekvartsärm, inte dubbelknäppning, inte midjekort.... Den ska gå att trycka in i varukorgen under vagnen, den ska tåla lite regn och jag ska gärna kunna ha den både i skogen och på stan. Jag har ingen koll alls på vad som finns ute i affärerna nu. Vad tänkte ni ha på er i vår?
Funderar på en sådan här från Ellos:


Jag tycker det är jättesnyggt med vita jackor, men är det praktiskt? Fast kan elvaåringen klara av en vit jacka så måste ju jag också kunna ha det :-)

Vårväder

Barnen var iväg på olika håll under förmiddagen så jag satt några intensiva timmar med bokföringen. Maken jobbar ju också hemifrån och dagen till ära satt vi vid varsin dator i samma rum. Vi hann snacka lite emellanåt och efter några timmar så åkte han iväg och köpte grillad kyckling med potatissallad åt oss och wienerbröd med lönnsirap till efterätt :-) Precis vad jag behövde, för de senaste dagarna har jag haft jobb konstant upp till axlarna. Ju tröttare jag blev på kvitton och siffror ju fnissigare blev jag så vi hade riktigt kul här medan vi jobbade. Jag hann inte hälften av vad jag hade tänkt mig så just den här veckan var kanske inte den bästa att dra ner på minstingarnas dagistid. De är lediga i morgon i alla fall och jag hoppas att jag ska kunna komma loss så vi kan åka till kyrkis på babysång resp. pysselhörna några timmar. Jag behöver se lite folk också känner jag, vi låg ju sjuka hela gänget förra veckan och nu har jag jobbat 12-14 timmar per dygn. Lite roligt får man ju ha också och resten av bokföringen ligger ju kvar och väntar på mig när vi kommer hem igen.

Det blev VÅR idag, med strålande solsken och en temperatur på uppåt 14 grader. Underbart! Det var svettiga barn jag hämtade upp i overallerna efter skolan.
Plötsligt blev det bråttom med att få fram alla vårjackor och skor för att se vad som passade. Lilleman hade ingen jacka alls och äldstens gamla jacka var väldigt kort i ärmarna. Det fick bli ett besök på köpcentrat.
Jag hittade en jättefin jacka till lilleman - Cubus sålde dagen till ära alla småbarnsjackor för 199 kr oavsett ordinarie pris. 



Han var så glad för sina nya jacka.
De reade ut regnställ också så då passade jag på att köpa ett extra.

Jag älskar den där gröna färgen!
Jag avskyr att släpa runt på kläder så vi har dubbla uppsättningar av allt. När det inte behövs på dagis så lägger vi det i sommarstugan i stället.

Elvaåringen fick den här från HM:



Sånt här väder har vi längtat efter och det måste vara så skönt för barnen att kunna leka utan klumpiga vinterkläder.




Han har ju inte kunnat röra sig så mycket ute innan. Förra sommaren hade han precis börjat gå och det är inte helt lätt att springa runt i snö. Nu har han mycket att utforska.

Vi skulle behöva röja en del i trädgården, jag gick runt och plockade leksaker men det behöver göras någon form av större insats. Får se om man kan hitta lite tid till sådant när barnen ändå är ute.
Hoppas nu att vädret håller i sig så vi slipper mer snö.


Packa paket, packa paket, packa paket

Jag höll på till strax efter kl 01 i natt, sov några timmar och gick upp och började packa igen kl 06 i morse.



Den här lilla högen är förstås från en helt vanlig dag.
Idag ÄR det ingen vanlig dag så i eftermiddags lämnade jag iväg två överfulla plastbackar (i storlek "flyttkartong") fulla med gröna paket som skulle vidare ut i landet :-)
KUL!

Vi har haft lite extra barn i huset idag så jag är nästan förvånad över att jag fick något gjort.
I morgon ska jag sätta mig ner med bokföringen from hell och jag räknar med att det kommer ta de fem timmarna som minstingarna är på förskolan. Sen måste jag nog ta en ledig eftermiddag och gå ut i trädgården med gänget - eller ännu hellre en långpromenad. Det kan vi behöva allihopa. 

Hämtade förresten ut paketet med den där jackan jag sålde på Tradera men fick i retur. Den är fortfarande jättefin! Jag höll upp den framför maken och bad honom syna den, alltmedan jag morrade över hela affären. Han tyckte att det kunde räcka med att konstatera att det finns konstigt folk i världen och att jag kunde sluta vara ledsen och upprörd nu. Det kan han ju ha rätt i också :-D

För ca 3 år sedan...

...fanns följande artikel med i ALLAS veckotidning:



Det handlade om bloggar och om varför även kvinnor i åldern 30+ hade tagit upp bloggandet.

Herregud så storvuxen jag var....och trött! :-/ Vad små barnen var! Skruttan var ju helt skallig :-)
Hur kunde man tycka att fyra barn är många??
Hade jag vetat om när jag började blogga att vi skulle få fler barn så hade jag kanske inte valt "Fyrbarnsmamma" som bloggnamn och även om den biten är ändrad nu så ser ju min bloggadress lite konstig ut numera.

I slutet av tidningsartikeln tipsade jag om mina egna favoritbloggar. Av de tre jag uppgav då så är det mig veterligen bara en som fortfarande bloggar idag, nämligen Carola. De senaste åren har hon utökat barnaskaran, hunnit vara med i Familjen Annorlunda och bytt bloggadress. Ni hittar henne här som kändisbloggare på Mama :-)


Shit pommes frites!

Det är bestämt det vedertagna uttrycket för sådana här dagar :-)
Satte igång datorn före frukost för att se om jag hade fått någon beställning till butiken....och möttes av en mailbox full av beställningar!!
Det var bara att sätta igång att packa. Jag åkte iväg en kort stund på eftermiddagen för att köpa nya badbyxor till elvaåringen och så fort vi kom tillbaka så återgick jag till mitt packande. Nu är klockan över 23 och jag håller på än! Ibland tror jag att jag ska kunna komma ikapp, men så fortsätter det att plinga till in inboxen för nya beställningar. Visst känns det ibland som om jag packar hela tiden andra dagar också, men så här intensivt och konstant en hel dag....nja.
Plötsligt börjar jag fundera på om jag kanske borde lagt undan något. Kanske någon man känner ska få barn närmaste året och visst hade det varit kul med något extra fint till bebisen då. Maken påpekade att vi alltid haft som regel innan att inte köpa till oss själva och det är ju lite knasigt att börja med det nu. Och vid det här laget så är nyfödd-kläderna i princip slut så om jag ska handla något alls till någons bebis så lär jag få betala fullpris den dagen.

I den här takten kommer butiken att vara tom på några dygn. Det känns lite sorgligt och emellanåt har jag nästan blivit lite tårögd. Om ett par dagar när allt har landat så kommer jag säkert att gråta några tårar också.
Missförstå mig inte nu - jag VILL sälja slut och stänga ner. Det är jätteroligt att så många handlar och jag tänker på varenda litet knytte därute som ska bära kläderna sen :-)
Jag behöver lagerplatsen och det är inte fel att få loss pengar till nya investeringen heller. Jag vill få tid till annat och sluta packa småpaket dag ut och dag in. Det ledsamma i detta ligger enbart i förändringen... Jag har levt med mailingbags, randiga följesedlar, mitt namn på tusentals limegröna visitkort och butiksnamnet (MITT butiksnamn) så länge. Dag ut och dag in och det har blivit en del av min identitet. Nu ligger jag i startgroparna för något annat och det ÄR skrämmande med sådana förändringar.

Det blir mycket jobb med nya projektet också, men det blir en annan sorts jobb. Till att börja med lägger jag om min arbetstid och det kommer att visa sig i minstingarnas barnomsorgstider redan kommande vecka. Jag drar ner deras tre förmiddagar per vecka till två förmiddagar och så småningom plockar jag hem dem helt :-)

Då är dagen D här

Jag vaknade faktiskt piggare och utan feber idag :-)
Alltså passade det bra att göra det här till dagen D, denna dag som jag både längtat och fasat för. Varför?
Jo, nu lägger jag ner det mitt hjärteprojekt :-( Min webbshop som tagit så enormt mycket av min tid i drygt tre år nu och jag har älskat varje stund.

Det har gått bra, i den mening att det har gett mig möjligheten att vara hemma mer än vad jag hade vågat hoppas på utan att gå med förlust. Jag klarade att dra igång något bra, helt utan lån eller större ekonomisk insats - tala om att bygga något från grunden! Jag har fått vara med om så mycket, allt från bokföringskurser till företagssamarbeten och mött alla sorters kunder och leverantörer. Det som från början var en minimal second handbutik blev en designerbutik för unika ting och till slut en webbshop med de stora barnartiklarna och uppbackning av de stora grossisterna.
MEN....jag har på dessa åren inte varit direkt ledig. Jo, visst tog jag 5 dagar efter sonens födelse i och med att det blev som det blev med akutsnitt etc. Vi HAR kunnat resa bort några dagar i taget men det har krävt stor planering och ständig tillgång till internet och mail. Jag har packat paket på nätterna när jag har jobbat borta på annat håll dagtid och jag har slitit mitt hår över grossister som skickar fel eller inte alls.
Men ROLIGT har det varit och jag hade inte för en sekund övervägt att ge upp allt detta om jag inte hade en väldigt bra anledning :-)

Det finns många fina klädmärken på marknaden, men inte ser kläderna ut som de hade gjort om JAG fick bestämma. Jag tycker tex att pojkar ska få använda fler färger än blått, blått och blått. Jag tycker att många av de plagg man ser i butikerna har en massa störiga mönster eller också så har de små blommor eller döskallar som begränsar vem som ska kunna använda dem. Babybodysar har ofta stora fina tryck, men när barnet har byxor på sig så ser man bara halva motivet?! Och bara fordon till pojkar och gulliga saker till flickor.
Ja, ni kanske förstår vart jag vill komma....
Jag bestämde mig helt enkelt för att fixa fram ett eget klädmärke - där allt ser ut som JAG vill :-D
Det är en lång och stor process och det har tagit ett år från första idéerna till att få hem kläder som faktiskt fungerar. Jag är petig, det ska man vara i ett sånt här läge tycker jag, och jag har engagerat och förkastat oändligt många leverantörer under det här året. Det har kostat stora summor och då är jag inte ens framme vid att kunna sälja vidare till kunder ännu. Än återstår en hel del småplock men I am getting there...

Nu säljer jag ut rubbet och siktar på att ha lagret tömt innan allt nytt ska tryckas in. Jag gick ut med nyheten idag och nog har jag fått sälja!!! :-)
Toppen!

Tjusiga barn



Lillskruttan och Lilleman är så fina så i sina prinsessklänningar :-)

Trött på det här nu

Veckan går snabbt mot sitt slut och läget är oförändrat.
Febern finns där hela tiden - ibland bara molande i bakgrunden så att man kan vara uppe och svara på lite mail eller sitta med vid matbordet, eller också intensivt exploderande i kroppen så man bara ligger skakandes i sängen. Det vill bara inte ge sig och jag känner mig som en urvriden trasa.
I morse fick jag ett nytt migränanfall som pricken över i (det andra den här veckan) och efter att maken kommit in och tryckt i mig medicinen så försvann hela förmiddagen i ett enda töcken.

Jag hade behövt vara på topp den här veckan för det är mycket på gång. Det borde vara mycket på gång i alla fall.
Stora beslut har fattats och ska utföras men vem orkar lägga om sitt liv just idag.
Mindre beslut behöver tas, roliga sådana som exakt var en etikett ska sitta i ett plagg och vilka färgkoder som kan matchas ihop ;-) men även det får läggas åt sidan tills huvudet klarnat.
Förr eller senare kommer jag ju att vakna och känna mig rätt pigg. Den dagen kommer och det KAN bara inte vara så långt kvar dit.


Mazarinbåtsrace

dsc00726 (MMS)

Mazarinbåtsrace i handfatet


Lika bra att göra det ordentligt

Sa jag att jag inte skulle gnälla mer? Jag hade visst fel.
Maken jobbade borta över dagen (för första gången på länge såklart, men det var inbokat och kunde inte flyttas) så det blev en plågsam eftermiddag. Min mamma kom förbi för att jag skulle få sova en stund, men så skulle de spela spel och då ville hon ha hjälp med reglerna så jag fick ändå sitta med. Sen fick jag servera mellis, styra upp läxorna etc etc så till slut skickade jag hem mor. Huvudet dunkade trots värktabletter, men febern höll sig nere i alla fall och när maken kom hem för dagen fick jag äntligen gå och lägga mig. Kom upp lite senare för att se ett inspelat avsnitt av Big Bang Theory men började må illa. Kräktes innan jag la mig och sa till maken att nu kunde jag åtminstone inte må sämre.
Det var förstås innan dottern kom och la sig i min säng och kräktes där :-( Vi fick kasta oss ur sängen, byta alla sängkläder och ställa ledsen tjej i duschen. Sen började lilleman också med resultatet att jag satt i soffan med honom i famnen mellan 02 och 06. Gick och la mig när väckarklockan ringde och maken började dra upp de andra barnen inför skoldagen. Sjuåringen klagade på illamående så han blir hemma han med.

Maken jobbar borta idag också men jag känner mig hyfsat ok trots viss sömnbrist. Alla barn mår bra säger de (?!) och ville spela spel nu. Jag lyckades övertala dem att se en film i stället - det finns gränser för hur mycket man orkar en sån här morgon.

Sjukdag

Efter en natt med nära 40 graders feber är jag lite mör.
Det går att vara uppe nu i alla fall, åtminstone medan maken skjutsar till skolan. Ett gäng barn blir hemma och slappar idag med. Det blir väl till att bädda ner sig i soffan.

Krig om en jacka + lite extra gnäll

Igår vid lunch ungefär så fick tre av barnen plötsligt hög feber och spenderade sedan resten av dagen antingen sovandes i sängen eller rosenkindade i soffan framför en film. Ja nu har ju alla varit friska i flera dagar så det var väl dags för en ny omgång då.

Och så måste jag få skriva av mig lite om en sak som hänt senaste dagarna. Jag sålde en jacka på Tradera, en Polarn och Pyret vinterjacka som bara har hängt i garderoben till ingen nytta. Jag köpte den för flera år sedan, den var då lite för stor för äldsten men jag tyckte den var så enormt snygg så jag hängde undan den med tanken att han ju skulle växa i den.
När den väl passade tyckte sonen den var för varm. Det ÄR en varm jacka och våra skånska vintrar var åtminstone fram tills förra säsongen ganska milda. Dessutom var den inte cool nog åt gossen. Han ville inte ha en guldbrun jacka och vi hade redan skaffat en annan så det fick vara så. Den kom ändå fram vid ett par tillfällen då hans vanliga jacka hade tvättats och inte hunnit torka på morgonen. Det var inte många tillfällen det hände och sen tvättade jag jackan och hängde undan den igen.

För ett par veckor sedan rensade vi i husets garderober och då bestämde jag mig för att lägga ut jackan på Tradera. Jag vet att det är "off season" men jag vet ju att det hänt att vi har behövt vinterplagg i sluitet av säsongen så nog kunde någon annan få användning av den. Jag la ut den för ca 200 kr (ett bra pris tyckte jag med tanke på vad den kostar ny), skrev att den bara använts några gånger och skicket beskrevs som bra begagnat.





Dagen då auktionen gick ut hade jag inte fått några bud. Jag fick då ett mail från en som "erbjöd sig" att köpa jackan av mig för 25% mindre än utropspris. Jag tyckte det var väl lågt och brydde mig inte om att svara. Jag är inte i så stort behov av pengar att det kändes aktuellt.
Samma person la sedan vinnande bud och betalade in rätt belopp + frakten och jag skickade jackan samma dag. Några dagar senare får jag ett ilsket mail om hur lurad köparen kände sig och om hur ful, sliten och välanvänd jackan är. Enligt auktiontexten skulle den vara i nyskick tyckte hon (vilket jag aldrig skrivit) och synade man den kunde man ju se att den varit använd.
Jag svarade att det var tråkigt att hon inte var nöjd men självklart gör jag ett återköp och betalar returfrakten så kunde hon skicka tillbaka jackan till mig. (Visst skulle jag gå 60 kr back, men hellre det än en missnöjd köpare och lilleman växer väl i den om en 6-7 år...)
Jag fick sen mail på mail om hur hemsk jag är som lurar folk och att hon bokat en dyrare frakt och att hon kunde stå för mellanskillnaden eftersom jag bara betalt in samma frakt som det kostade när jag skickaden jackan till henne. Efter mail nr 5 igår kväll så svarade jag att alltihopa kändes hemskt och att jag mått väldigt dåligt av att bli anklagad för allt som hon vräkt ur sig. Varför skulle jag ljuga? Jag har flera tusen omdömen och bara ETT negativt (en som inte betalade trots tre påminnelser och som sedan blev arg för att jag inte hört av mig!). Varför skulle jag vilja riskera ett negativt omdöme, vad i hela fridens namn skulle jag vinna på det? Köpet var ju hävt nu, jag hade betalat tillbaka mer än jag fått in så kunde vi inte glömma och gå vidare nu?

I morse vaknade jag med världens ryggont, det var knappt att jag tog mig ur sängen. Ett fjärde barn kom upp och klagade på huvudvärk och minsann hade inte han feber han med.
Jag slog på datorn och möttes av ett ännu ilsknade mail om hur hemsk männinska jag är och när den där slitna jackan skulle packas så hade hon sett att den var trasig också, reflexerna var både slitna och hängde löst....
Jag hade faktiskt nära till tårarna då :-( jag vet att man inte ska ta åt sig av vad främmande människor säger och hon känner ju verkligen inte mig....men ändå. Tack gode gud för att jag inte är kändis eller något och blir påhoppad hela tiden - jag hade inte överlevt en vecka! :-/ Jag kan nog räkna med ett stort rött negativt omdöme endera dagen.
Jag undrar hur jackan ser ut när jag får den tillbaka. Kommer jag att få en trasig jacka eller kommer det att vara lika fin som när den lämnade mitt hus?
Det märkliga är att den här köparen också bara har ett negativt och verkar annars vara en trevlig männinska, så varför allt det här??

Efter frukost bestämde jag mig för att ge mig ut och jogga en runda och skingra tankarna. Ryggen kändes lite bättre och så länge jag inte lutade huvudet framåt så höll nacken ihop också. En snabb runda med tecnomusik i öronen gjorde susen.
Jag dammtorkade huset och körde några maskiner tvätt och sen blev jag bara så hängig. Jodå, min tur att få feber!
Jag gick och la mig vid kl 17 och sov oroligt med feberfrossa. Nu har jag suttit uppe en stund, invirad i ett tjockt täcke. Det gör ont att andas och det känns som om jag har blivit sparkad i ryggen. Funderar på om jag är hungrig eller mår illa - vet inte riktigt vilken känsla som väger tyngst just nu.
Jag går nog och lägger mig igen.

Nu har jag gnällt färdigt för en lång tid framöver (tror jag i alla fall).
I morgon är en annan dag.

Slut på våndan

Så är då Melodifestivalen över för den här gången och barnen är mycket nöjda över resultatet. Jag tycker gårdagens finalomgång var helt sevärd, kanske man kan minska ner det till att bara se finalen nästa år?! Alla barnen vill ju sitta intill mig och mysa i soffan och det blir lite trångt. Igår lyckades vi få maken att sitta med i ena soffan, men han såg så lidande ut att barnen flyttade över till mig en efter en. Maken kommer aldrig att bli ett medoldifestivalfreak :-D

Kan man få återta tvn på lördagskvällarna nu då? Nja, nästa vecka börjar svenska versionen av vår gamla favorit "Are you smarter than a 5th grader?". Jag gillar ju frågesport annars, så mycket hellre det lördagsnöjet än "mello" (vem kom på att förkorta ner det till dagisspråk??)

Nu går ju vår store kille bara i 4:an, men nog kommer jag att få svårt att hålla jämna steg med honom i den här frågesporten :-/ Jag har ju också gått på mellanstadiet en gång i tiden och lärt mig allt om bronsåldern, mattetermer och grammatik - men det var ju fasligt länge sen. När använde man egentligen de där kunskaperna senast? Det är väl som de säger - allmänbildning är det som är kvar när man glömt allt man lärt sig.

Visst har vi fler tv apparater i huset, så visst skulle man kunna se vad man vill - eller göra nåt helt annat - men på lördagarna (och fredagarna ibland) får barnen vara uppe extra sent och då har vi familjekväll.
Dessutom så är alla barnen i säng kl 21.30 på uppesittarkvällarna så vi vuxna har gott om tid att se film efteråt ändå :-) Igår bad dottern om att få lägga sig 20.30 och sexåringen somnade i soffan en halvtimme senare, inga nattugglor bland barnen inte!

Melodifestivalen Final!



Jag är osäker på hur röstningen ska gå till, men fyll i som ni behagar.

Jag tror Saade eller Danny vinner och jag är knappast ensam om att tro det.
De konservativa schlagerentusiasterna röstar på Bengtzing, de lite mer nytänkande på The Moniker som också är glad och trallvänlig.
Jag själv röstar på Nicke Borg och Swingfly :-) Det är de enda låtarna som man kan lyssna på här i verkliga livet :-D

Prinsessan 4 år!

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det lillskruttans födelsedag!

Vi steg upp lite tidigare än vanligt och firade henne på sängen som sig bör. Hon blir ju så glad för precis allt hon får skruttan, men dockvagnen var en höjdare liksom hoppbollen med Disneyprinsessor.
Vi bjöd hit kusinerna och mormor&morfar på tårtkalas (resten av släkten bor långt bort).
Mormor och morfar kom med en hel påse paket. Min mamma är en sån där som köper presenter året om och sen gömmer hon dem och glömmer bort dem - precis som jag gör :-/ Eftersom hon nyligen rensat i en garderob så hade hon hittat ett helt gäng saker som var tänkta som julklappar och de kom alltså hit idag. Bla rosa sängkläder och ett jättesött prickigt sop-set som jag hoppas dottern gärna använder dagligen.
Kusinerna kom med ett superstort set med pärlor i alla dess former. Lillskruttan älskar att trä halsband och vi fick stoppa henne från att hälla ut alltsammans på bordet och sätta igång direkt.

Det skulle vara en Barbie-tårta med prickig klänning till kalaset. Jag köpte en kalasbok för längesen och där fanns just en sån tårta på bild och lillskruttan älskar att titta på den sidan. Tårtan är en vanlig prinsesstårta och så trycker man ner en halv Barbiedocka i mitten. Jag grubblade lite över det där med dockan men det visade sig att den vi hade gick att dela i midjehöjd, det var nog ingen riktig Barbie utan en Sindy eller nåt från 80-talet. Same but diffrent. Dockan kan ju inte vara naken ovanför midjan (hon fryser ju då, som dottern poängterade...) så man skulle måla dit en liten tubtopp av färgad kristyr. Killarna som vi det laget var hemkomna och beundrade vårt arbete med hopsättningen av tårtan frågade ivrigt vem av barnen som skulle få slicka av det där sockret efteråt. Det låter ju lite roligt, men de tänker ju inte på de sättet :-) Jag frågade maken om inte han också var sugen på att slicka av kristyren efteråt, haha ;-)
Vi gjorde tårtan lite högre, med fem lager, de två översta mindre så att formen blev mer lik en klänning och så utstickande "underkjol" nederst.
Tårtan blev förstås inte lika tjusig ut som den i boken, men dottern var så glad så!



Sen äter hon ju inte tårta själv utan ville ändå bara ha några torra småkakor till fikat :-D
Kusinen som är jämngammal hade pratat massor om tårtan när han kom hem så har min bror otur måste väl han göra en han också på framtida kalas.
Jag fick tid att gosa med mitt gudbarn också. Han är ett halvår gammal ungefär och alltid, alltid sprudlande glad. Gullungen!

Semlor, fladdermöss och framtiden :-)

Jag föll för frestelsen och barnens vädjande om att äta semlor när det är semletider.
I brist på tid (och eftersom det var halva priset på Maxi) så köptes det hem ett helt gäng semlor.



En gång om året kan det väl vara ok då tänkte jag. Sen visade det sig att det serverades semlor på kyrkis, på Pysselverkstán, i skolan och på öppna förskolan också. Många semlor har det blivit!

Min bil är trasig (som vanligt) så vart vi än ska så får vi köra två vändor. Det är ju sällan vi åker någonstans hela familjen, men när man inte ens får in alla barnen så blir det extrajobb. Först skjutsar vi skolbarnen till skolan och sen dagisbarnen till dagis, samma vid hämtningen. Jag och maken turas om att vara chaufför respektive påklädare i hallen :-)
Igår var det fettisfest på öppna förskolan och då fick jag först lämna av elvaåringen där och sen komma tillbaka med resten av gänget. De hade hängt upp piñjatas i taket (slå katten ur tunnan heter det väl på svenska) och de var fulla med små popcornpåsar. Mina stora barn brukar ju inte hänga med till ÖF då jag mest är där med de mindre när de andra är i skolan, men nu är de helt sålda på idén att åka dit efter skolan någon gång i veckan.
Jag hoppas ju på att min bil ska bli i bruksskick igen, men vi har inte fått klart besked ännu. Jag tycker den är på tok för fin för skroten, men det hjälper ju inte att det synliga är bra om de vitala delarna i maskineriet inte fungerar :-(
Blir det en ny bil så hoppas jag på en 9-sitsig. Drömma kan man ju alltid...

Igår serverades fladdermuspaj i vårt hem. Inte vilken fladdermuspaj som helst heller utan PRICKIG fladdermuspaj.



Självklart är det så mycket godare än vanlig köttfärspaj. Med fladdermöss på toppen så kan man t.om med missa att det är rivna rotfrukter i. Jag tyckte jag var smart som förberedde pajen redan på förmiddagen men efter värmningen framåt kvällen så blev den lite för torr. Kan ju förstås vara för att jag missade att sätta folie över den i ugnen under uppvärmningen :-/

Ett svårt beslut har växt fram senaste tiden. Jag låg vaken i natt och ältade det hela för tusende gången och kom fram till att jag är redo att släppa något som varit en stor del av mitt liv de senaste åren. Det som blivit en del av min identitet kan inte få kännas som en belastning, då är det dags att gå vidare trots att det smärtar. Jag kan inte göra allt, det är bara att inse det. I stället ska jag koncentrera mig på ett nyare projekt som verkar gå i hamn snart. Jag har fått göra en hel del justeringar och till viss del fått låta mitt ego stå åt sidan till fördel för miljöaspekten. Mer om detta kommer - jag lovar! Den som väntar på något gott.. (väntar förvisso ALLTID för länge).. När jag är redo så får ni veta allt!

Google Earth

                                    

Äldste sonen var intresserad av att se bilder från London där han är född. Så kom vi på att vi kunde kolla på Google Earth så han fick se på kartan ungefär vilken väg vi brukade gå från tunnelbanan och hem och lite sånt där som kan vara kul för honom. Nu har jag inte varit inne på Google Earth på åratal och det var väldigt vad mycket man kunde se där numera! Jag kunde inte bara visa honom på en karta utan faktiskt "gå" längs vägen med honom och titta på husen samtidigt, allt i 3D.
Så fort vi kom in på "vår" gata så började jag må fysiskt illa. (Ni som har hängt på den här bloggen länge har kanske ett litet hum om varför och historien bakom - ni andra får nöja er med att det hände mycket tråkiga saker på den tiden jag bodde där.) Jag fick bita ihop för att inte rygga tillbaka, det var så påtagligt välkänt alltihopa. Sonen fick i alla fall se huset där han bodde som nyfödd och det var så tydligt att jag lätt kunde peka ut vilka fönster som hörde till vilka rum. Vi gick runt huset och tittade på ingången till trapphuset och vägen till där man slängde soporna. Jag kunde tom visa honom gropen i trottoaren, där jag snavade och föll när jag var högravid - på väg till barnmorskan för vändningsförsök - och just det fallet gjorde så att han vände sig rätt i magen!
Vi skrev ut foton på huset och jag märkte med pilar vilka fönster som tillhörde vår lägenhet. Han ska ta med sig dem till skolan i morgon och visa för kompisarna, han är ju stolt över att ha fötts och bott utomlands.

Det här fick mig att inse hur viktigt det är för honom att få se var hans liv började. Jag har också insett hur illa berörd jag blir av att minnas. Samtidigt är det ju en del av mitt liv också, vare sig jag vill eller inte. Vilken balansgång!

Topplåt



Nicke Borg - Leaving Home
Årets bästa låt i Melodifestivalen! Min absoluta favorit, speciellt nu när Alive med Linda Pritchard åkt ut.
Det är kanske inte den här låten som borde vinna finalen, och jag har ingen aning om i fall den skulle slå i resten av Europa. Men det struntar jag i för bra är den :-)

Presentshoppande

Vill bara börja med att meddela att jag har en REN och TORR matta i min tvättstuga. Toppen! Snart ser det ut som det ska igen i vardagsrummet.

Idag så har jag åkt runt och införskaffat presenter till lillskruttan som fyller 4 år på fredag. Tänk att hon fyller 4! Har vi verkligen haft henne i FYRA hela år redan? Å andra sidan så känns det ju som om hon har varit en del av familjen sedan tidernas begynnelse. Konstigt.
Det blev en sådan här:



Jag velade lite mellan en snygg röd/svart och en chockrosa... Jag vet att hon älskar rosa men det blir ju så mycket i den färgen numera. Rött är ju sött och klassiskt. Nåja, det blev en rosa ändå.

Och en sån här:


fast jag tror jag valde en blå skottkärra. Jag förväntar mig hjälp med att köra ogräs i sommar :-)

Och så lite annat småskrot som jag ska slå in ikväll.

Mattproblem

Gissa vem som har en mycket blöt matta som tar upp hela tvättstugan?

                            

Mattan låg i vattenbad hela natten och jag sköljde den tre omgångar innan jag skjutsade barnen till skolan. Sen var det ju det här med att hänga ut den på tork.... Det var -8 i morse och även om temperaturen steg lite så var det ju inte idealiskt torkväder.
Det krävdes två vuxna att bära ut den och två vuxna att bära in den igen - fortfarande precis lika blöt :-/

Jaja, jag borde ha förstått det. Men IGÅR var det soligt och torrt ute.
Vi får väl se hur fräsch den är när den väl torkat...om en vecka eller så.

Tips för glosträning

Jag har en elvaåring här som tycker det är bara SÅÅÅÅ tråkigt att plugga glosor. Han behöver förbättra sin engelska och speciellt stavningen - det har varit mycket gnäll och tandagnisslan här över det.
Idag har vi hittat ett jättebra hjälpmedel för glosträning på nätet och jag vill gärna tipsa om det:

glosor.eu

Man registrerar sig som medlem (kostar inget) och sen kan man lägga in sina glosor. (Vi började med de 15 glosor som sonen har i läxa den här veckan och gav dem namnet v.10)
Sen väljer man hur man vill träna - på vanligt sätt svenska-engelska eller engelska-svenska, bilspel, hänga gubbe, memory, skjuta pil etc etc



Genast blev pluggandet mycket roligare!
Sitter han med det där en kvart om dagen så tror jag inte han lär ha några problem med att lära sig orden. Sen kan man gå tillbaka till tidigare veckors glosor/förhör om man vill det.
Jag har lovat att skriva in glosorna till honom varje vecka (för det är ju inte bra om det blir felstavat när man lägger in facit!) och så kommer jag gladeligen låta honom sitta extra framför datorn för att köra bilspelet utan att krocka med fel översättningsord :-)

Storstädat

Idag körde hela familjen intensiv storstädning. Det blev bara lite halvdant förra söndagen eftersom maken redan då var krasslig och vi andra gärna halverar jobbet i stället för att ta hans lass också :-) Nu är det två hela veckor sedan vi dammtorkade senast och det är mer än vad jag står ut med så idag fick alla göra sina sysslor. Lite gnäll kom från barnen då det var stökigare än vanligt inne i deras rum, men jag lockade med finfina belöningar (baka en sockerkaka, spela massor med spel tillsammmans) så ett par timmar senare så var huset skinande rent igen. Maken är feberfri nu och mår bättre men han kände sig lite yr och gick och la sig en stund mitt i, men rent och fint blev här ändå. Jag drog ut alla mattor också så de blev piskade och med full vädring genom huset så känns det betydligt fräschare här inne.
Vardagrumsmattan såg lite sunkig ut trots bankning och vädring så den har jag lagt den i såpvatten i badkaret. (Jag önskar att man kunde köra den i tvättmaskinen i stället men det är ju omöjligt.) Nu får den ligga där över natten och förhoppningsvis så får vi fint väder och plusgrader i morgon också så jag kan skölja igenom den efter frukost och hänga ut den i solen över dagen.
Förra mattan vi hade var härligt tjock och mjuk, en sån där man sjunker ner med tårna i. Men efter att ena barnet spytt på den ett par gånger åkte den på tippen så nu håller vi oss till de billigare mattorna från Ikea - blir de för sunkiga så kan man köpa en ny utan att bli ruinerad.

Nu ska jag gå och lägga mig i en renbäddad säng - det är bland det bästa jag vet! Hade jag haft plats med en mangel i tvättstugan så hade jag förmodligen skaffat en bara för att mangla mina lakan. Min mormor gjorde alltid det och att sova över där var som att sova på hotell. Krispigt ska det vara!


Kalasdag

Det blev faktiskt både varmt (dvs plusgrader) och soligt idag. De tre stora följde med mormor och morfar till sommarstugan efter frukost och vi andra tog det lungt under förmiddagen.

Lillskruttan var bjuden på födelsedagskalas på Busfabriken, ett sånt där gigantiskt lekställe dit folk tar sina barn för att de ska springa av sig lite :-)
Vi har varit där med de stora killarna några gånger, men jag tycker inte det är så mycket för yngre barn så skruttan har aldrig varit med förut. Jag var faktiskt lite förvånad över att de höll kalaset där - min dotter har inte hunnit fylla 4 och hon var inte yngst heller. Hon var helt överväldigad av alltihopa och ville knappt lämna min sida på en timme. Jag insåg ju att jag behövde stanna kvar hela tiden. Vi var fem vuxna och 13 barn... behöver jag säga att det var smått kaotiskt att samla ihop alla när det var dags för mat och sådär?
Lillskruttan fann sig efter ett tag i alla fall och sprang upp och ner i hinderbanorna, hoppade på studsmattor och klättrade i lianer.


min mobil tar inte så fina foton.. en glad tjej med rufs i håret :-D
Hon ville ha en av sina kalasklänningar men jag lyckades övertala henne att ta något som hon skulle kunna leka i.
Man behöver ju kunna röra sig när man är på ett sånt ställe! Men jag såg många barn därinne som var klädda i långklänning och de hade det tufft i klätterställningarna.

Jag försökte hålla jämn takt men man är ju inte lika smidig :-) Så småningom fick hon springa själv och så försökte jag ha koll på var hon befann sig. Rätt som det var så var hon ändå spårlöst borta och när jag hittade henne högst upp i ett torn fem minuter senare så storgrät hon. Stackarn hittade ingen väg ner och såg inte mig någonstans heller. Men det var ju övergående det med och sen lekte hon glatt vidare men höll koll på mig så jag inte skulle försvinna utom synhåll.
När det var dags att gå hem så saknades ett barn och ingen kunde komma på vem :-/ Födelsedagsbarnets föräldrar skulle vänta in alla andra föräldrar och man får ju hoppas att det blev rätt till slut.
Lilltjejen var mycket nöjd med dagen - prinsesskalas i prinsessrummet, massor med lek och så kalaspåse med hem. Det är ju så bra det kan bli :-)

Jag funderar på om vi kanske ska åka dit när skruttan fyller år. Inte boka kalas (1400 kr kostar det för 4-10 barn att ha temakalas där!) men åka dit med syskonen och fika. Är både jag och maken med så kan ju en av oss springa med henne hela tiden för det är det som krävs. Kanske rent av slå ihop det med brorsans firande om han får ta med sig sin bästis...tål att tänkas på.

Väderprognos för morgondagen

Enlig SMHI så kommer lördagen att bjuda på följande i min del av landet:





Låter inte helt fel tycker jag! Bara att hoppas på att det stämmer också.

bokstavspyssel

Inspirerade av bokstavssången på morgonens Bolibompa så gjorde jag och några av barnen ett eget snöre med bokstäver.







Det hänger inte saker på alla bokstäver än, två av barnen sover borta i natt och försvann för en stund sen.
Maken stack in huvudet i lekrummet och påpekade att det ser mer och mer ut som ett dagis.
Och?
Vill barnen pyssla med bokstäver så uppmuntrar jag det gärna. Dessutom är lekrummet till enbart för dem och inreds därefter.
När majoriteten av gänget är tonåringar så får vi väl förvandla det till en biosalong eller nåt och när de börjar flytta hemifrån så får vi tillbaka vårt uterum där vi kan dricka kaffe och lösa korsord i godan ro :-)

Fulltecknad dag

Idag har lillskruttan varit hemma och därmed även lilleman. Skruttan fick nämligen feber igår igen! Jag undrar vad det är som pågår här - de senaste två veckorna så har alla utom elvaåringen haft feber vid åtminstone något tillfälle. Idag är det bara maken som är drabbad och han är å andra sidan drabbad hårt. Han har gått och varit småförkyld i flera veckor och fått lite feber då och då. Men de senaste dygnen har han haft hög feber och pendlar mellan frossa och att vara brännhet. Idag har han knappt lämnat sängen. Jag pratade lite med honom i eftermiddags men jag tror knappt han vet vad han svarade.

De tre stora killarna hade halv studiedag och vi hade bokat in skridskoåkning i en närliggande ishall. Min brorson skulle vara hos min mamma på eftermiddagen så lillskruttan var där och lekte medan vi andra åkte iväg. Vi fick med oss sjuåringens kompis också så det var ett gäng glada grabbar på isen. Mina barn har bara åkt med skolan ett par gånger och i början var det lite som att se Bambi på hal is :-)



Jag hade packat med plättar, bullar och varm choklad så det var riktigt mysigt. Alla tyckte det var en jättekul utflykt så det gör vi nog om fler gånger. Nästa gång ska skruttan få följa med också, hon ser fram emot att få testa sina rosa skridskor.

Sen blev det till att skjutsa hem kompisen, åka inom mina föräldrar för att byta barn, hem och byta skridskoväskan mot en Tae Kwon Do-dräkt och så iväg på träning med store killen.
Det är första gången som jag var med på hans träning, det brukar vara makens grej annars. De tränar stenhårt med barnen, jag var både imponerad och nästan lite rädd :-)
Den yngste som tränar i sonens grupp har precis fyllt FYRA år. Japp, ni läste rätt: 4 år! Denna lille kille tränar på samma villkor som de andra större barnen. Som uppvärmining hade de bla en lek som gick ut på att man skulle göra sidosparkar i magen på varandra. Blir man träffad tre gånger åker man ut och får göra höga knähopp tills dess att den som tog ut en själv åker ut, då får man vara med igen. Vilket tempo! De sparkar ju inte hårt utan markerar mest, men ändå. Den lille gossen slängde upp benet ovanför sitt eget huvud för att kunna träffa de andra och han klarade sig så bra så. Hans pappa är en av tränarna och när de skulle tänja ut benmusklerna så blev den lille killen ledsen för att det gjorde ont. Skärp dig nu, det är lika för alla sa pappan och drog mer i benen. När de tränade sprakar så ville lillkillen hellre dansa breakdance varpå pappan röt "Ska du ner på knogarna eller?!" (De som inte gör som de ska straffas med armhävningar på knogarna, det räcker att ha smuts under naglarna.) Trots detta verkade lille killen ha roligt, annars hade jag nog blivit förbannad. Hans storasyster har högsta rangen (säger man så?) i gruppen och man kan väl misstänka att han också kommer att gå långt.
Min son har inte tränat så länge och är fortfarande ganska ovig, men det blir ju bättre för varje vecka. Det ÄR hård träning och som de sa där så ger många upp första månaden (sonens kompis som började träna nyligen orkade inte med det). Men jag ser att min son har fått bättre självförtroende, han behöver verkligen röra på sig och han har hittat nya kompisar där också.

Fick vid läggningen förresten reda på varför store killen varit på dåligt humör de senaste dagarna. Hans flickvän sedan mer än ett halvår tillbaka har gjort slut. På sin bästis inrådan verkar det som :-/
Jag försökte inte ens säga att det kommer fler tjejer för så känns det ju inte alls när man är elva och nydumpad. Han har nog inte förstått vilket kap hon släppt iväg ;-)

Den här dagen har tagit på krafterna och jag bytte om till pyjamas och la mig framför tvn med täcket över mig redan strax efter 20 när barnen lagt sig. Jag ser att tiden rusar iväg och man kanske skulle ta och lägga sig på riktigt i sängen i stället.

Identitetskris?



Undras vem som bestämde namnen på denne man  - föräldrar med stora förväntningar på sin son eller är han kanske ett hängivet fan som bytt upp sig i vuxen ålder?
Oavsett så borde den skyldige kanske kollat upp stavningen innan...


(Carola: där har du lite namntips till nya prinsen ;-)  )

Making babies cry



Det här är ungarnas favvolåt just nu, de skrattar så tårarna rinner varje gång!
Jag kan faktiskt tycka att själva låten är helt OK, men texten är väl sådär *harkel harkel* (och videon rent gräslig). Men är man 6-12 år så är detta höjden av underhållning.

Tack för den!

Min mamma ringde igår kväll och frågade om hon kanske skulle ha lillskruttan och lilleman hos sig idag, i morgon eller vilken dag som helst? Hon var ju barnvakt till lilleman några timmar i veckan under senhösten för att jag skulle kunna jobba ostört, men sen började han på dagis och de 15 timmar i veckan han är där räcker långt för mig. Visst hälsar vi på mina föräldrar rätt ofta men jag tror min mor saknar att "vara behövd".
Sen är ju lilleman en liten vilding och hon tycker det verkar så jobbigt - hon har ju sett hur han klättrar och grejar här hemma. Det räcker att man blinkar så hinner han äta buljongtärningar ur skafferiet, öppna diskmaskinen eller frysen, låsa upp ytterdörren och gå ut, borsta toaletten med tandborsten, ringa på mobilen, plocka ut alla dvd ur fodralen, plocka isär brorsans legobygge eller hitta på något annat otyg. Han är den sortens barn helt enkelt. Första barnet var precis likadan så jag tvivlar inte på att det blir folk av lilleman också tids nog. Jag räknar med att det här är en övergående period :-)
Utomstående brukar inte ens märka allt det där, för han är så himla charmig och borta vet han minsann hur man uppför sig också. Man kan utan problem ta med honom överallt.

Jag sa att hon kunde få ha honom idag medan jag och lillskruttan åkte till mitt gamla jobb ett par timmar. Tanken var att han skulle följt med, men mormor blev ju glad och skruttan och jag fick oss en liten utflykt bara vi två i stället.
Jag behövde absolut inte hämta upp honom på hemvägen utan min mamma skulle ta en promenad med honom i vagnen så hem skulle han komma i sinom tid.
När de kom så var maken på väg ut för att hämta upp ett barn hos en kompis och jag höll på med det allra sista paketet skulle iväg med dagens post. Min mamma klädde av lilleman ytterkläderna medan jag gjorde klart och så kom jag och tog emot. Han sa Heeej med sin allra vänaste och goaste röst, kom upp i min famn och jag pussade honom och kallade honom Gullungen. "Han är en riktig gullunge när han inte är en liten odåga" sa jag glatt.

Min mamma var så klart tvungen att kontra med följade:
"Hemma hos oss är han alltid bara en gullunge, men det är ju för att VI har tid med honom."
Tack för den mamma :-(

Grejen är att om hon inte fått ha barnen hos sig på en hel vecka så ringer hon och föreslår att jag ska lämna av dem (så att jag får sova/jobba/handla och sånt som hon tycker att jag borde göra utan barn). För det mesta så tar jag i stället med mig barnen dit på promenader eller om vi kör förbi och fikar efter skolan någon gång, men då och då så får de vara där om jag tex ska åka med något barn på träning och maken är bortrest.
(Min bror får höra en helt annan version av det där: nämligen att min mamma MÅSTE sitta barnvakt för jämnan för att vi har så mycket att göra så vi hinner inte med dem själva. Det är ju jättekul att få reda på, verkligen.)
Annars jobbar ju både jag och maken hemifrån, vi har valt att jobba som vi gör just för att ha extra mycket tid med barnen - mycket arbetstid förläggs tills efter barnen har lagt sig. ALLA barnen gör saker ensamma ihop med en förälder regelbundet och lilleman får mest uppmärksamhet av alla eftersom han och skruttan är hemma "själva" med oss båda förutom de där tre förmiddagarna per vecka. Skruttan sysselsätter ju sig själv en hel del men lilleman måste man vara med precis hela tiden, det finns liksom inget att välja på just nu. Därav skolades han in på dagis och så är jag lekmamma all övrig tid.
Alla som träffat vår familj - inklusive min mamma - säger alltid att vi har så lugna, harmoniska och väluppfostrade barn. Men tydligen så har vi inte tid med dem? Öhhh..

Jag tror inte min mamma förstår att det sårar när hon slänger ur sig sånt där.
I morse på telefon så hade hon dessutom en del att säga om att jag förmodligen är värdelös på att ta p-piller, apropå att jag glömmer mina hormontabletter lite då och då... Jag bara väntade på att hon skulle ta upp den heta potatisen om att min make borde sterilisera sig men den kom inte. Inte idag.
(vad svarar man egentligen på sånt?? Ok mamma, då gör vi väl så.. ??)
Hon har ingen aning om vad VI vill eller så vet hon men instämmer inte.

Föräldrar!!
Måtte jag inte bli lika dömande när mina barn är vuxna.

Fika på IKEA

dsc00696 (MMS)

Lillskruttan lyckades göra en bakåtvolt i rulltrappan på vägen in i varuhuset men Cola och kanelbulle hjälpte lite. (Om man ramlar i en rulltrappa så får man dricka läsk. Ny regel.) Nu är mina arbetskläder inlämnade och varuhuset är ett avslutat kapitel för mig, åtminstone som anställd - kund är jag livet ut :-)


Ljusa framtid

Morgonen inleddes med ett samtal till Kirurgen, där jag har min läkare. De är så dåliga på att meddela provsvar och det känns som om jag måste jaga dem alltid för att få veta något.
Proverna jag lämnade för två veckor sedan såg bra ut!
Sköterskan skulle dubbelkolla med läkaren och återkomma i morgon - men det ser ut som om jag är FRISK! (Så frisk man kan bli utan att ha alla kroppsdelar kvar.) Det blir inte bättre än så här då. Man behöver inte välja på om man ska ha hög puls eller låg ämnesomsättning - det går så bra så att ha lite av varje men hålla sig flytande.
Jag är inte bitter ;-/

Det fina i kråksången är att eftersom de värden som är viktiga håller sig inom ramen för normalt så kan jag leva mitt liv utan att fundera på vad jag kan och inte kan göra. Hur det fungerar i praktiken är en annan femma, men det är utanför mänsklighetens kontroll och därför tänker jag inte ödsla mer energi på att fundera över det än nödvändigt.

Dagens tänkvärda: Idag är första dagen på resten av ditt liv


RSS 2.0