Avancerat fredagsnöje

dsc00811 (MMS)

Tänk att ett Nintendo från 80-talet kan vara så underhållande. Inte för barnen, men för mig :-)


Ordning och reda

Ni vet väl att jag älskar allt som kan bringa lite ordning i vardagen?!
Här är det mycket saker som på något sätt ska fram och tillbaka och hit och dit; skor till tennisträningen, böcker till bibblan, pyjamas till mormor, extrakläder till dagis etc etc
Jag kan tipsa om personliga tygväskor till barnens saker. Det finns att få tag på lite här och var numera, vi beställde våra på Vistaprint (Vistaprint har minst sagt rörliga priser på sina varor och fraktkostander, men om man jämför man erbjudanden och inte har bråttom med leveransen så kan det bli hur billigt som helst).


Nu är det ett tag sedan vi beställde och fick dem, i fall ni undrar om barnen har krympt ;-)

Toppen har de varit och jag får ofta frågor om var man kan köpa sådana tygpåsar med egna tryck. De hänger alltid i hallen och barnen har inga problem med att hitta rätt kasse när de ska iväg eller letar efter något de haft med tidigare.

Strömavbrott och bokcirkel

Dagens stora happening var ett planerat strömavbrott. Det skulle tydligen jobbas lite med något som krävde strömavbrott i våra kvarter och vi har sedan länge varit förvarnade på att vara utan el kl 8-13 idag. Barnen var väldigt förväntansfulla och var alla uppe i tid för att se lampan släckas i vardagsrummet :-)
Skolan hade studiedag så hela gänget fanns hemma och jag tror de hade tänkt sig något i stil med Earth Hour då vi alltid släcker ner, tänder stearinljus och spelar spel. Riktigt så blev det ju inte idag - det var ljust ute, pappa jobbade som vanligt (så gott han kunde utan datorn på kontoret) och jag hade lite annat att pyssla med än att bara spela spel i fem timmar.
Efter en timme ungefär började tålamodet tryta hos de större och plötsligt kunde de inte komma på någonting att göra som inte krävde ström.
Vi tog en långpromenad hem till mormor och fikade i stället. Där satte sig de stora framför en film och de två yngsta hjälpte mormor i köket med kålpudding som hon gjorde någon slags storkok på för att frysa in. Jag la mig på soffan och vips så sov jag bort resten av förmiddagen :-/ Jag vaknade när maken steg in genom dörren och då var vi tydligen bjudna på lunch också. Eftersom maken hade namnsdag dagen till ära så överraskades han med smörgåstårta. Inte helt fel :-D
När vi kom hem igen var strömmen på. Jag frågade åttaåringen som jublade vad han tänkte göra först. Jag ska leka med Lego, blev svaret. Som om han hade behövt koppla in klossarna för att göra det!

Vi fick låna släp av mina föräldrar idag och maken kunde ta lite ledigt så vi gick ut och gjorde ett jätteröj i garaget. Min pappa är så rolig, han skulle hjälpa till att lasta in en gammal kasserad resårmadrass så han fanns ju här när vi fyllde släpet, och var och varannan sak plockade han ur igen. Något kunde man elda med, något kunde han laga, något kunde han säkert ha nytta av i sommarstugan.... Jag trodde jag skulle bli tokig ett tag. Vi är inte mycket för att laga och lappa (och absolut inte silvertejpa en sprucken regnmätare eller klippa till små emballagebitar av ett trasigt stycke bubbelplast) och vi ville bara bli av med allt skrot som tog dyrbar plats i garaget. Vi har begränsat med förvaring och jag vill gärna kunna få in min bil i garaget vintertid. Garagegolvet blev tomt till slut och mycket hamnade på tippen men jag misstänker att några kubikmeter kan återfinnas i mina föräldras garage.

Ikväll var det träff nr 2 med bokcirkeln. Boken vi läser är Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn och de första 52 sidorna som vi har läst har varit över förväntan tycker jag. Den är som upplagd för diskussioner och om det är något jag gillar så är det att diskutera olika teorier, dilemman och hypotetiska situationer. Toppen! Det blev roliga samtal här hemma med maken innan och en hel del debatter på träffen. Men jag förvånas över hur olika man kan tolka samma text och hur olika man kan se på etiska värderingar. Det finns ju liksom inget facit för sådant men det är ju ändå åt samma håll inom ett samhälle eller en kultur. Och ändå så olika! Mycket intressant.

Godmorgon

Jo, jag har precis stigit upp!


Trött, osminkad och i mitt nyinförskaffade tantnattlinne. Stora blommiga bomullsnattlinnen är grymt underskattade har jag kommit fram till :-)

Jag var faktiskt uppe en stund tidigt i morse och såg till att barnen fick frukost och kom iväg till skolan. Sjuåringen fick vara hemma idag efter att hans lärare ringt hit igår och påpekat att T hade klagat över ont i magen i skolan på förmiddagen (men de hade inte sett någon anledning för honom att åka hem??). Det ju så att vår kille inte känner skillnad alls på hunger, mättnad, illamående och behov av att gå och göra nr 2. För oss andra kan det tyckas vara helt olika känslor men eftersom han är den han är så har han ingen som helst aning om vad som kan orsaka obehaget eller varierande grader av obehag. Ibland behöver han äta en macka, ibland behöver han äta långsammare och låta maten sjunka ner, ibland behöver han gå på toaletten... Inte lätt för läraren heller att förstå och den här gången orkade jag inte ta diskussionen men jag får nog haffa läraren på skolan någon dag eller maila honom och försöka förklara. Sonen som har "ont i magen" ett antal mornar i veckan och så även i morse har nu hunnit äta frukost och börja sakna sina vanliga vardagsrutiner och är inte helt nöjd med att vara hemma. Dilemma.
De två större barnen kan ju ta sig till och från skolan själva och det kändes urlyxigt att slippa slänga på sig kläder och cykla med/skjutsa dem vid 8. När de kommit iväg och maken hämtat upp lillskruttan som skulle till dagis så gick jag och la mig på soffan med mitt täcke och lät de två små som var kvar hemma titta på tv. Nödlösning. Jag känner mig långt ifrån pigg nu, men man kan ju inte sova bort hela dagen.

Igår provade jag något nytt - jag drog iväg till simhallen efter kvällsmaten. Första besöket i en simhall helt utan barn på nära 12 år! Det gick mycket smidigare än jag trodde att simma 1 km så sen klockade jag mig några längder och avslutade med lite nöjessim och en kort stund i bastun. Det var rätt trevligt att simma längder, lite meditation :-) Jag ska nog se till att komma iväg varje tisdagkväll framöver.
Min vanliga baddräkt passar fortfarande, men eftersom magen tar lite mer plats så blev den automatiskt mer urringad också. Jag testade den hemma i sovrummet innan jag åkte iväg för säkerhets skull - jag har ökat från en B-kupa till en DD och känner mig inte helt bekväm med att visa upp bysten hur mycket som helst. Jag har faktiskt en bikini som sitter riktigt bra, men även om jag är ok med att visa upp magen under graviditeten så är jag lite tveksam. Bikini för mig är mer förknippat med sommar och solning och i en simhall är det varken det ena eller det andra. Om det ska bli en vana att springa till badhuset så ska jag nog satsa på att skaffa mig en snygg mammatankini.

Nalle Puh

  


Lilleman älskar sin stora Nalle Puh <3

Lilla hjärtat :-)

Lilypie Maternity tickers

Jakten på hudkräm

Under höst och vinter blir min hud väldigt torr. Nu har det börjat, med ett ansikte som blir både rödflammigt och narigt och med puder eller matt foundation på ser det inte klokt ut för då flagar jag riktigt.
Jag har letat och letat efter någon hurkräm som fungerar och har lagt en massa pengar på dyra krämer från L´Oréal, Estée Lauder och liknande. Jag brukar ta de med Anti Age- eftersom jag har kommit till den där åldern då man gärna vill förhindra tidens påverkan så mycket som möjligt :-) Inte vet jag om det funkar, jag ser ju inte precis yngre ut men å andra sidan kanske jag hade sett ännu äldre ut annars ;-)
Hur som helst, för någon vecka sedan kändes det särskillt dåligt med hyn och det var lönlöst att försöka fixa till det med smink ovanpå. Då slängde jag ner en burk gammal hederlig Nivea i korgen när jag var i mataffären.

                     
Och den är riktigt, riktigt bra!
Det stramar inte när man ler och min foundation sitter kvar :-) För 17 kr burken är det nästan som hittat. På 80-talet var det ju snudd på bara Nivea som gällde och absolut i små plåtburkar. Finns det fortfarande miniburkar med olika motiv på? Jag förstår inte hur jag har kunnat glömma bort en så bra produkt.

Nu återstår att hitta en bättre foundation än den jag har nu som dessutom snart kommer att vara för mörk när sommarens bränna försvinner. Jag fick hjälp med att hitta något bra inne på Kicks i somras, men den puderfoundation från Max Factor som expediten valde ut åt mig är jag inte helt överens med. Tidigare har jag haft matt mousse från Maybelline och kanske jag ska återgå till den. Några tips? Vad använder ni andra?


Föregående vecka

Jag var så grymt trött hela veckan så det fanns inte minsta energi kvar till att blogga något mer. Vissa dagar så gick jag och la mig efter lunch, steg upp till kvällsmat och la mig samtidigt med barnen :-/

Åttaåringen fick äntligen hem den säng han hade valt till sitt nya rum. Jag är lite halvskeptisk till loftsäng och risken finns ju att han tröttnar om ett par år, men han är riktigt riktigt glad för den och älskar både kojan under och tältet med stjärnor som man kryper in och sover i. Ascoolt var betyget!


Kura vändbar säng från Ikea

Han fick ett nytt skrivbord för ett tag sedan med en massa lådor, whiteboardtavla etc och han var riktigt nöjd med det. Men så var det ju tyvärr så att i vår iver att möblera klart så hade vi mätt lite konstigt och helt plötsligt så gick inte skrivbordet in där det var tänkt. Det slog på knappt 2 cm, men ett skrivbord är inget man kan pressa in ens med lite våld. Rummet är ju inte så stort så man kan bara flytta runt allt till olika ställen heller. Grrr...det är så dumt så man vill ju bara slå sig i skallen för den felberäkningen. Skrivbordet åkte ut ur rummet och nu så får vi se till att skaffa ett mindre då.
Vi hade pratat lite löst om att skaffa någon form av läxplats i köket och då fick vi åtminstone användning för skrivbordet där. Alla barnen har skrivbord på sina rum men ibland behöver de hjälp nära till hands eller så ska de läsa högt. Då kanske det inte är så dumt att kunna torka bordet samtidigt, plocka ur diskmaskinen eller laga mat medan man finns till hands som läxhjälp. Överhyllan fick vi skruva av och lyfta bort och det kändes ju väldigt onödigt tills jag kom på att jag kunde såga till hyllplanen så att de passade det smala skåpet vi har i sovrummet. Jag saknade nämligen två hyllplan till det men köpte inga på Ikea sist då vi hade gett 150 kr för skåpet och hyllplanen kostade 75 kr/st. Ibland vaknar snålove till i mig! Det blev toppen både med nya hyllplan och en läxplats i köket. Så fort skrivbordet kom på sin nya plats så kröp lilleman in under och visade att det kunde bli en finfin koja. Så jag sydde ett litet hänge att ha för och sjuåringen valde ett guldigt band som dekoration.



Det blev tydligen en mysig liten plats för både små och större - om vi saknar något barn någon gång så vet jag var jag ska leta.

När vi ändå har flyttat rundor på möblerna så bytte vi ut de Ikea-trådbackar som sjuåringen haft som klädförvaring i tvättstugan. Det blev Elfabackar i stället, de rymmer väldigt mycket mer och dessutom hade vi en uppsättning "över". Det är egentligen merparten av ett skötbord men nu kanske vi struntar i att sätta tillbaka skötbordsöverdelen när nykomlingen anländer och helt enkelt köper något annat till henne då.



Ordning och reda - kläderna kommer på plats direkt när jag plockar ner dem från torkställningen och sonen slipper leta på morgonen! Det vinner vi alla på :-D

Fredagskvällen blev cheesecake-kväll enligt planen. Jag fick för mig att det skulle bli snålt med bara en så jag gjorde två frozen cheesecakepå en gång - en med vaniljsmak och en med lemon curd.





Vansinnigt gott men vi kunde ju äta cheesecake i fler dagar efteråt :-D Inte för att jag klagar, jag är tokig i cheesecake och enda anledningen till att jag gör det så sällan är just för att jag äter upp dem, helst själv också ;-)

I söndags var vi ett gäng som hade storloppis i lånad samlingslokal. Det var tydligen stora loppishelgen, för samma dag fanns det 15 annonser i lokaltidningen om loppisar i vår del av länet. Det kom lite färre folk än vad vi hoppats på, men jag hade ett par lådor mindre med mig hem och vi hade väldigt trevligt ihop vi som sålde. Vi får hoppas på bättre lycka nästa gång.

Idag tog jag de små med mig till en fast loppis inne i stan. Pingstkyrkan har en jättelokal i ett industriområde och jag tänkte att de kanske hade något kul till ungarnas rum där. Jag blev faktiskt lite förvånad över hur fräscha prylar de hade, inga sunkiga gamla husgeråd och tvättslitna kläder som man ibland ser på såna ställen. Det blev lite bokstöd, barnspel och andra småprylar som kom med hem, tyvärr inget skrivbord.
Ett av spelen var ett memory-spel (dvs hitta två lika). Det roliga var att det inte var kort med bilder som det brukar vara utan det här var ringar som man skulle para ihop. Toppen tyckte lillskruttan.


koncentrerad tjej

Det är ju som det är när man spelar memory med barn - när jag fick mitt fjärde par hade hon redan 13...

Lilleman började kraxa lite framåt eftermiddagen idag och jag tror det är dags för honom att bli lite smårosslig igen. Näsan har börjat rinna och han var inte på sitt soligaste humör vid läggdags heller. Men jag tycker allt att det är lite för ofta de blir liggandes nu på hösten :-(


Ologiskt beteende


- "Har du bränt hela lönen på det där?"
- "Tricket är att använda hela lönen innan den försvinner."

Är det därför alla barnfamiljer är ute och shoppar den 20:e och övriga befolkningen den 25:e? :-)

Det där måste väl höra till det ologiska beteende som gör att man handlar tvärt emot allt sunt förnuft.
Jag läste en gång om en tjej som blivit stoppad för att hon kört för fort. Anledningen till fortkörningen var att bensinen höll på att ta slut och hon ville hinna fram till en mack innan bilen dog... Som en rolig historia.

Själv gör jag en helt annan ologisk grej - jag vet hur knäppt det är men jag kommer trots det på mig själv med att göra det lite då ändå:
Vi har väldigt begränsat med plats att hänga tvätt på, torkställningen rymmer ungefär två maskiner tvätt och det är också vad jag oftast tvättar på en dag. Men om jag står och hänger tvätt och ser att det börjar bli snålt om torklina så skyndar jag mig att hänga upp kläderna. Det går liksom fortare och fortare mot slutet och det är ju så dumt så det är inte klokt egentligen! Som om det finns minsta chans att kunna hänga upp tvätten fort innan ställningen blir full :-D

Besök på IKEA

Vi har försökt få till det länge men utan resultat - men igår så passade det äntligen så att jag kunde ta med mig de två stora killarna till Ikea för att köpa lite småprylar till deras nya rum. Man ska ju aldrig någonsin ge sig ut och handla den dagen det är barnbidrag (eller löning!) men det var inte så farligt tjockt med folk som jag befarade.
Vi började med att fika, det är ju aldrig fel :-)
Det vi behövde mest av allt därifrån var egentligen en byrå och skrivbordsstolar men vi fick inte med oss något av det. Elvaåringen ville inte ha någon skrivbordsstol för under 800:- och eftersom han aldrig kommer att få en sån av mig så fick det vara tyckte han och surade ett par minuter. Åttaåringen gillade alla stolar men kunde inte bestämma sig för vilken färg han ville ha. Alltså får de dras med sina vita träpallar som de har nu ett tag till. Däremot blev det en hel del annat smått och gott:



Ikeas trätågbana passar ju ihop med Brios tågbanedelar och det är just nu det som lilleman tycker är roligast att leka med så det fick bli lite fler delar till det vi har hemma.
Och så en hel del ljus till mig. Jag älskar Ikeas doftljus och har ni inte provat doftljusen i glas (3-p för 49kr har jag för mig) som doftar underbara saker som Brylépudding, kladdkaka och kanelbullar så köp med er sådana nästa gång. Är man inte sötsugen innan så blir man det när man tänt ett ljus, men det känns i alla fall väldigt hemtrevligt om man nu inte bakar själv så ofta och tända ljus är ju alltid mysigt den här tiden på året.

På hemvägen stannade vi till vid City Gross för att köpa träspett till kvällens middag. Det stod ju "kött på pinne" på veckomenyn och jag visste att våra spett var helt slut där hemma. Jag var lite inne på att köpa grillpinnar i metall som man ju kan återanvända i stället för att hålla på med träspetten jämt men de hade inget av det :-( Kött på pinne utan pinne är ju egentligen en långsmal biff så jag förväntade mig lite gnäll när det serverades, men det godtogs ändå utan knorrande.
Vi lämnade in elvaåringens klocka till batteribyte medan vi var inne i mataffären så den var fixad när vi var klara. Ett enkelt batteribyte (dvs batteri och arbetskostnad för att sätta i det) gick loss på 89:- ! What? Hade jag lagt till en tia så hade vi kunnat köpa en helt ny klocka i stället. Jag betalade och såg glad ut men jag surade lite inombords. Maken tyckte inte det var någon summa att fundera över och det är det väl inte egentligen - men i fortsättningen så ser jag nog till att köpa batteriet i mataffären och sätta i det själv som vi brukar.

**************************************************************

Idag har jag varit på Babysång med lilleman som vi alltid är på onsdagsförmiddagarna. Där var rätt mycket folk och jag föredrar när det är mer lagom antal så man hinner prata med alla föräldrar, men fika och sällskap är ändå fika och sällskap liksom :-) Jag jobbade inte där idag så jag kunde dricka kaffe i lugn och ro medan lilleman körde tågbana och lekte i dockis tills det var samling.
Så fort sista sången i sångsamlingen tonat ut så sa lilleman "Åka hem? Flaska. Sova." Han var helt redo för att lämna in och lägga sig till middagsluren med en flaska välling. Gullungen!


Nu har jag precis gjort färdigt en plåt med pizzabullar.



Store killen ska iväg på utflykt i morgon och pizzabullar, köttbullemacka och filmjölk var det han önskade sig mest av allt. Det ska regna och vara kallt så jag tycker lite synd om klassen som ska vara utomhus en hel dag. Inget ont om friluftsliv, men bra väder är ju alltid att önska.

Crazy Måndag

Idag har det varit en sån där dag då man har massor med hållpunkter att passa. Det här var vår måndag:

8.00 Skicka iväg ett barn till skolan
8.20 Skjutsa två barn till skolan
9.00 Öppen förskola med de två yngsta barnen
12.00 hem och äta lunch
13.30 möta upp elvaåringen och lämna över golfklubborna (han har en hektiskt skoladag och vi curlar genom att ta dit hans klubbor så han ska slippa släpa runt på dem eller riskera att de blir stulna)
13.45 hämta upp två barn vid skolslut
14.00 lämna ett barn på Pysselverkstad
15.00 hämta ett barn och golfbag på skolan
15.30 hämta ett barn från pysselverkstan
17.00 ett barn till Taikwondoträning
18.00 hämta upp ett barn från Taikwondon
18.30-19.40 Föräldramöte på skolan
20-21.00 maken på tennisträning

Sådana här dagar är man extra glad att man inte är ensamstående, det krävs liksom två personer för att få ihop det (åtminstone om man inte kan lämna de tre yngsta hemma utan vuxen). De sista punkterna var inte ens mina så jag fick ta läggningen här hemma (roligare och lugnare tycker jag).
Det blev tydligen lite mycket för maken ett tag då han åkte iväg för att hämta ett barn men kom hem med ett annat! Jag sa "Hämta S* vid simhallen" och det lyckades han tolka som "Hämta H* på Pysselverkstan"... med resultatet att ena sonen kom hem för tidigt och var ledsen för att han inte fått stanna till slutet och en annan fick stå och vänta i onödan på sitt ställe. Så kan det gå :-/ Vi skrattade gott åt det allihopa efteråt ändå.

Dagens aktivitet på Öppna Förskolan (kyrkis) var lera och när vi kom på morgonen så hade de gjort mängder med rykande färsk lera. Ledaren frågade om vi brukar göra egen leklera hemma och när jag svarade att det var jättelänge sedan nu så skrattade hon och sa att det var skönt att höra för eftersom jag gör så himla mycket med mina barn jämt så var det kul att få höra att det finns något som jag inte gör. Glad att man kan glädja någon :-) Nog för att jag är pysslig med barnen och hemgjord lera är så himla mycket bättre än köpt Play-Do-lera....men lersmulor över hela huset är jag inte jätteförtjust i.

Jag höststädade lite i trädgården i eftermiddags och lilleman var med mig ute på tomten. Rätt som det var så var han bara borta. Jag gick och ropade efter honom och hann varva huset innan jag hörde honom fråga "Vad ä de mamma?". Jag fick trots det leta ett tag till innan jag fick syn på honom inne bland vinbärsbuskarna.



Där stod han och sa inte ett pip, men han såg väldigt glad ut när han fick syn på mig.

Sen kom tre barn tillbaka från att ha cyklat/åkt inlines/kört spark på gröningen utanför vår tomt och de hade en överaskning åt mig bakom ryggen.





Två blommor och ett extra fint blad som de hittat åt mig. Vi la dem i blompressen när vi kom in så får vi se om vi kan göra något med dem sen.


Nu har jag tränat lite och det var grymt skönt att ställa i sig i duschen efter dagens pass. I morgon blir det en lugnare dag men jag ska nog kunna fylla timmarna då också.

Veckomeny

Veckans mat: 




Måndag: Filmjölk och varma mackor - den här måndagen är det aktiviteter och skjutsande precis hela eftermiddagen och kvällen, så idag få alla äta när de kan
Tisdag: Kött på pinne (kryddad köttfärs på träspett, självklart godare än biffar som inte har pinne...), couscous och kall vitlökssås
Onsdag: Paj med räkor och broccoli, sallad. Troligen gör jag en liten tacospaj också eftersom bara en paj brukar vara väl snålt till oss.
Torsdag: Chili con carne och ris
Fredag: Bakad potatis med kasslerröra & kycklingröra, sallad och vaniljcheesecake till efterätt
Lördag och söndag: håller vi obokade

Barnen har valt en dag var. Vi brukar sällan ha efterätt men det händer att jag tex bakar en äppelpaj eller något till helgen. Elvaåringen har länge suktat efter cheesecake så på fredag får jag väl göra en sån då :-)

Höstlek







Polkabetor, blir jättegoda att rosta i ugn och så lite salt på.

magbild ca v.22

Ungefär runt v.22 borde det vara, jag vet att jag har kommit över gränsen för halva tiden i alla fall :-)


Seeeg

Idag har jag inte gjort någon nytta alls :-(
Maken var iväg på möte under förmiddagen och när han kom hem strax efter att vi andra hade ätit lunch så var jag så trött att jag gick och la mig en stund. Jag vaknade typ nyss, lika trött som innan... Man kanske ska öka på med extra järn nu om det är det som spökar.
Det blir ingen träning idag det känner jag ju och jag får väl vara glad om jag håller ögonen öppna under kvällen nu när det är lördag och allt. Lilltjejen är dock full av bus inne i magen och det känns som om hon rör sig nog för oss båda.

Åldersgräns på film

Efter senaste tidens tidningsartiklar om barn som gör det ena dummare än det andra baserat på vad de sett på tv/internet så börjar man ju fundera ännu mer på vad föräldrar faktiskt tillåter sina barn att se. Tänk bara de där småkillarna som för någon vecka sedan såg ett klipp på Youtube som de tyckte verkade kul och ville kopiera och det slutade med att de hällde någon form av tändvätska på en jämnårig frivillig och tände på... Har man inte mer fattningsförmåga än så har man inte på youtube att göra! När jag växte upp hade jag en klasskamrat som fick se porrfilmer hemma i gillestugan när han var elva och behöver jag säga att han var sexuellt aktiv innan han fyllde 12? Hans pappa tyckte filmer med mjukporr var ett bra subsitut för sexualupplysning så det var inget elakt ment, men ändå. Tanken svindlar. Killen är fullt normal idag men hade gärna varit utan de första årens erfarenheter. Vågar man fundera på vad de jämnåriga tjejerna tyckte/tycker?
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det här med åldersgränser har diskuterats mycket här hemma då maken och jag är uppväxta i helt olika hemmiljöer och det är skiljer sig väldigt mycket mellan barnens kompisar också. Jag känner mig lite präktig ibland, men hellre det än för släpphänt om man nu måste välja.

Vår elvaåring brukar få vara uppe lite längre än sina syskon och på fredagarna så ser vi oftast en film ihop med honom när de andra har gått och lagt sig. Han klarar inte alla filmer från 11 år för han får lätt mardrömmar, men det finns ju lite mer att välja på nu när han kommit upp i åldern. Han ser väldigt olika filmer nu; dels beroende på vad som visats på tv (brilliant med inspelningsbar box eftersom många äldre familjefilmer visas sent) och dels beroende på vad jag eller maken har lust att se :-) Vi sitter inte nödvändigtvis brevid och tittar men vi har öppen planlösning här så vare sig man sitter vid datorn, plockar disk eller sorterar tvätt så är man liksom i närheten.
Jag måste tips om en superbra sida som man kan gå in på om man vill veta mer om filmer och deras lämplighet:

http://www.imdb.com/   The internet movie database

Skriv ner det eller lägg i mappen för favoritlänkar om ni har barn i "mellanålder"!
Där kan man knappa in titel eller söka på vilken film som helst och så får man upp rekommenderad åldersgräns (i USA, det kan skilja lite ibland mellan länder), handlingen i korthet, och om man som jag vill veta mer än så kan man klicka på något som heter View content advisory.
Då får man upp en lista på exakt vad i filmen som innehåller våld, sex, rasistiska anspelningar etc etc. Jättebra! Det är ofta väldigt detaljerat och även om man struntar i att någon visar halva låret i bakgrunden eller nämner guds namn utan att be så kan det vara till mer hjälp att veta om det finns närbilder på en man som får en hajkrok genom handen eller att anspelningar på att någon har blivit våldtagen. Har man inte sett filmen själv så får man god hjälp att avgöra om den kan vara lämplig för ens barn att se.

Nu är ju alla barn olika och har väldigt olika gränser för vad de kan och får se. Vi följer till stor del de rekommenderade gränserna i det här huset, men med sunt förnuft kommer man självklart långt. Nu har vi en elvaåring som ofta kan se filmer med elvaårsgräns och ibland med trettonårsgräns och han har inga problem att läsa texter eller så. Men han får ju lätt mardrömmar och det är han medveten om och han har nog med självinsikt att tacka nej till filmer han är osäker på om han klarar av. Hans jämnåriga kompisar får ofta se både det ena och det andra hemma hos sig och sällan eller aldrig ihop med vuxen, så när han sover borta så ringer han hem och kollar med oss om han är osäker och han har aldrig någonsin blivit retad eller överkörd om han valt bort något.

Vi såg Harry Potter och Dödsrelikerna 1 på bio och han tyckte den var bra men otäck och han har själv valt att inte se del 2 än. I Sverige har de sista filmerna 11-årsgräns, i resten av världen 13 har jag för mig. Jag tror han var typ 8 eller 9 år när han såg ET och han hade svårt att sova efter den trots att den visas som barntillåten. (Lillebror såg den när han var 7 och han tyckte den bara var rolig!)
Han har fått se Apornas Planet (version 2001) och han fick se Notting Hill igår (båda med PG-13 enl. imdb) eftersom jag personligen inte tror att han tar skada av de blodlösa smällarna i den första (fast han höll täcket framför ögonen när det var otäckt) och svordomarna i den senare ("daft prick" är knappast det värsta man kan säga).

Lillebror som är åtta är mycket "tuffare" när det gäller monster och sånt, och det händer att han får se samma film som storebror om jag vet att det är något som är ok. Men det finns ju liksom fler aspekter av det här med åldersgränser - det är inte alltid han kan följa med i handlingen just för att han är yngre och har mindre erfarenheter och dessutom hinner han ibland inte med att läsa textningen så då förlorar ju filmen poäng i det. Det är många gånger bättre att vänta då tycker jag, så har han dessutom mer att se fram emot när han blir större.

Vi har samma principer för tv-spel, youtube och allt sånt där och jag ser ingen anledning i att härda mina barn för framtiden. De kommer att få se och höra tillräckligt med skit ändå så småningom och hur kloka de än kan verka så är hjärnan de facto inte kapabel till att göra alla kopplingar som behövs för att greppa sambandet mellan tex handling och konsekvens. Dagens barn är i mångt och mycket mognare än när min generation växte upp, puberteten kommer tidigare och allt sånt där. Men låt barnen vara barn - de där åren kommer aldrig igen.



Träning påbörjad

Jag måste ju berätta att jag faktiskt har börjat träna lite igen. Jag känner mig minst sagt osäker på vad man får/bör göra som gravid med gammalt snitt och när man är så här otränad som jag är numera, så jag tar det lugnt.
En halvtimme på motionscykel i hyfsad fart och så lite styrketräning för armar och rygg med hjälp av mina nya hantlar som maken kom med häromdagen. Han sitter i styrelsen för ett gym och de skulle av någon anledning slänga bort en massa äldre utrustning och jag tog tacksamt emot ett "tjejset" i rosa och lila :-)


Det är inga tunga grejer; 0,5 kg, 1 kg och 2 kg. Men gör man samma övningar med tillräckligt många upprepningar så känns det allt.
Nu kör jag ett pass om dagen till att börja med och förhoppningsvis så kan jag öka på lite efter hand. Jag måste kolla upp ordentligt vad som är ok träning också så det inte blir fel. Än är det kanske inte för sent att hålla sig i form :-)

Bokcirkel

Undrens tid är inte förbi - jag har gått med i en bokcirkel. Inte vilken bokcirkel som helst heller utan en i kyrkans regi :-)
TANTVARNING!
Ärligt talat så gick jag inte med för bokens skull även om den alldeles säkert är både bra och tänkvärd. Boken som ska avhandlas under de närmaste månaderna är


Konsten att vara snäll av stefan Einhorn

Mitt beslut att skriva upp mig som deltagare togs för att cirkelledaren är en kollega till mig och hon blev så sprudlande glad för att jag ens övervägde tanken och dessutom så var de två som anmält sig före mig två mammor från Babysången så de kände jag ju. Att komma iväg och träffa lite folk över en fika på kvällstid två gånger i månaden kändes i det ögonblicket inte helt fel.

Igår var första träffen. Det blev lite krockar i familjens aktiviteter efter som maken skulle vara iväg på föräldramöte på skolan (ett av fyra föräldramöten på 10 dagar) och jag behövde åka innan han skulle hinna hem. Mormor kom förbi den halvtimmen det "felade" och barnen såg fram emot det. Sjuåringen var väl förberedd och hela arrangemanget fanns inskrivet i hans veckoplanering sedan ett tag tillbaka. Han behöver lite framförhållning den gossen men han var så nöjd över alltihopa....tills mormor kom. Sen brakade det loss ordentligt och när det var dags för mig att åka så låg han fortfarande och vrålade hysteriskt. Jag övervägde starkt att hoppa över hela projektet, men han lugnade sig lite och vi bestämde att jag skulle åka i alla fall. Min mamma är specialpedagog med 30 års erfarenhet av barn med samma behov så jag kände mig egentligen trygg med att lämna dem, men samtidigt så känns det ju i mammahjärtat :-( Han hade dock lugnat sig rätt snabbt och var glad som en lärka när maken kom hem och löste av en halvtimme senare.

Jag kom alltså till bokcirkeln med andan i halsen, prick på minuten när det skulle börja...och möttes av fyra damer som passerat pensionsåldern. De började med att prata sinsemellan om hur konstigt det är att en del människor inte bryr sig om att komma i god tid och jag kände att jag sjönk längre och längre ner i soffan.
De andra mammorna jag var bekant med hade fått förhinder igår, dock dök maken till den ena upp efter ett tag och meddelade att han skulle ta sin frus plats i gruppen. Så det var jag, en kille på 30 år och ett gäng äldre damer där. Konversationen var det egentligen inget fel på även om jag kände mig minst sagt ovan vid samtal där en hör och ser illa, någon avbryter de andra med omedveten oförskämdhet och en glömde bort vad som sagts och bad samma person presentera sig själv tre gånger och upprepade sig själv några gånger dessutom.
Men fikat var gott och på två timmar lyckades vi enas om hur många sidor vi ska läsa till nästa träff och vilket datum som vi kunde boka upp.

Jag är inte säker på att jag tog ett bra beslut när jag anmälde mig. Å andra sidan så kan det vara både intressant och självutvecklande att läsa en bok ur en genre man inte annars skulle valt och vidga sina vyer genom att umgås med personer man inte normalt hade hamna ihop med.
Det kan bli en spännande höst det här.

Besked

Pratade med barnmorskan igen i morse om nya remissen till provtagningen som kom med Posten igår. Hon försökte åtminstone svara på mina frågor men kunde inte mycket mer än läsa innantill i anteckningarna. Klart var i alla fall att det är de värdena som är farliga som blivit missade och hon bad att få återkomma. Blev uppringd igen nån minut senare och fick besked om att jag skulle infinna mig på spec. mödravården ca 45 min senare. Det blev till att sätta lite fart eftersom jag behövde ordna barnvakt samt köra 3 mil och gärna hinna parkera också innan dess. Min mamma var hemma och kunde rycka in och hon var här inom tio minuter.

Kom in till en kvinna som såg lite medlidsamt på mig och sa "Jaså, du är lite orolig för något." Jag förklarade alltihopa och hon medgav att de hade missat att registrera provsvaren och informera mig om ändring av dosering (ingen ursäkt, bara ett konstaterande). Tydligen ska det inte finnas något att oroa sig för - det hade varit värre om jag hade varit underdoserad med felvärden före v.12 och så sent som i v.11 var allt normalt. Så långt känns det lättande!
Jag frågade också om de värden som de låtit bli att kolla och hänvisade till broschyrerna jag fick efter operationen eftersom vi ville försöka få ett barn till (där det dessutom står att om barnmorskan inte remitterar till prov var 4:e vecka så ska man själv insistera eftersom det är så viktigt) och fick bara svaret att det är inget att oroa sig för, man behöver inte alls testa mer än med 8-12 veckors mellanrum och somliga saker bara en gång per grav.
Jag förmodar att broschyrerna gjordes mest för skojs skull och att barnmorskorna vet bättre än de på endokrin. Jag ger upp - säger de att ingen skada är skedd så får jag ta det. Säger de att inget mer behöver kollas så får det vara så då. Det finns inte så mycket jag kan göra nu. Jag vill gärna kunna glädjas utan extra orosmoment resten av tiden.

Hon tog upp min viktuppgång också och jag frågade om det finns någon maxgräns för vad man får gå upp (med tanke på att om jag följer kurvan så kommer jag att passera +30 kg).
"Eftersom du har lite problem med ämnesomsättningen så är det viktigt att du inte går upp mer än 15 kg."
Jag blev helt ställd, menar hon fram till v.20 som jag är i nu? För jag har ju gått upp 16 kg nu.....?
Nej, TOTALT 15 kg är det som gäller. Annars är det svårt att ställa om kroppen sen och man fortsätter ofta gå upp även efter att barnen kommit. Jotack, det vet jag nog - jag brukar ta ett par kilon till efter förlossningen.
Ok, då ska jag alltså ta mig igenom de sista 20 veckorna utan att gå upp alls, trots att barnet och magen växer. Det motsvarar ju i princip bara en nedgång på sisådär 10kg..
Jag får inte äta mindre än jag gör; jag äter inte jättemycket, men glassen som jag och maken sitter med vissa kvällar kan man ju glömma.
"Tränar du?"
Öhhhh, nej. Energin tar slut strax efter lunch och sen däckar jag ofta i soffan framåt eftermiddagen. Här talar vi inte om att vara lite slö eller småtrött - jag är helt borta och har svårt att stå upp och se klart när det är som värst.
Jag fick det brillianta tipset om att gå ut och promenera varje dag. Gärna långpromenader.
Det är tur att foglossningen håller sig borta. Jag hade några svåra dygn för ett tag sedan, men sen har jag inte känt av ryggen och höfterna så himla mycket som väl är.
Nu blir det till att hålla sig till strikt kost och så röra på sig så mycket som möjligt. Maken undrade varför det då ligger en stor chokladkaka i skafferiet nu. Ska man bryta så ska man väl göra det ordentligt. Jag firar av gamla livet ikväll och börjar om på ny kula i morgon :-) I morgon är alltid en bättre dag att börja något nytt, eller hur?

En liten bild....



Det är inte dottern så man lätt kan tro. Det är JAG när jag var fyra år. De blonda korkskruvarna byttes mot mellanbrunt rakt hår :-/ Det går inte ens att permanenta fram lockar igen - tro mig, jag har försökt ungefär alla gånger det har varit på modet.
Det ska bli intressant att se hur Skruttan kommer att se ut när hon blir större.

Nästan blöjfritt

Lilleman kom på häromdagen att det är jättekul att gå på toaletten. Pottan kan vi glömma, nej det är bara toaletten som gäller precis som för syskonen. Blöjorna är borta under vakentid hemma och idag har han sovit middag utan blöja också. Jag är lite halvlat och är inte den som kommer ihåg att påminna om toalettbesök stup i kvatren (speciellt när man inte fått in vanan igen) men har är så duktig och säger till när det är dags att gå. Då har man max 1 minut på sig, så det gäller att vara snabb - men är man hemma går det ju hur bra som helst.
Toppen!



Blöjor är en trist hushållsutgift och de tar ju sån plats i soptunnan också. Jag har mer än gärna blöjfritt här ett tag, en sisådär fyra månader har vi ju på oss innan lillasyster kommer ut och det börjar om igen :-)

Veckans barnlåt



Dra på ljudet och låt barnen vara med :-)
Maken hittade den på Spotify och första gången jag hörde den var det så man stannade upp och....Öhh, vad sjunger han? Storfavorit bland barnen här hemma!
Ni som hängde med på 80-talet kanske känner igen artistens namn, men ganska troligt inte ändå. Han hade en one hit wonder med slagdängan "Den makalösa manicken". Det säger kanske allt.

Ersättare i tv-serier

Jag var länge, länge ett stort fan av CSI och följde både Las Vegas och Miami-varianten i många år. När Grissom försvann hade jag dock börjat tröttna och vem som efterföljde honom har jag inte koll på alls. Däremot kunde jag i dagens tidning läsa om att tittarna inte var nöjda med ersättaren och därmed introduceras nu en ny karaktär på samma position. Jag ställer mig lite frågande till valet av skådespelare:



Ted Danson? I CSI??
För mig är han starkt förknippad med serien Skål och filmer som Tre män och en baby. Jag frågade maken om Danson har spelat en seriös roll i något man kan tänkas känna till. Han svarade att han nog har det men kunde inte komma på var eller när det i så fall skulle vara.
Jag ska absolut kolla några avsnitt sen och se om det verkar trovärdigt.

Jag har alltid gillat humorserien 2½ män och den har vi tom på dvd. Det har väl inte gått någon förbi att Charlie Sheen har fått sparken ifrån serien? För en lön på 9,6 miljoner per avsnitt hade jag nog försökt sköta mig, men det är ju jag det.
I den nya säsongen har Charlie dött i en trafikolycka (kan man gissa rattfylleri?) och ersätts av ingen mindre än


Aston Kutcher

Jag har inget emot Aston Kutcher och kan tänka mig att se vad som helst som han är med i :-)
Men kommer serien att vara densamma? Jag vet inte riktigt vad han har för roll - är han en släkting som flyttar in? Inneboende främling? Den 19 september börjar 2½ män igen så då får vi veta svaret.

Lite mindre arg

Åtminstone var jag det när jag vaknade idag. Sen fick jag den mycket dåliga idén att googla på det här med sköldkörtel vs graviditet, sånt ska man aldrig ge sig på. Jag hoppades på att hitta något om att lite felvärden hit eller dit inte är någon större fara och att jag överreagerar.
Nu är det ju tydligen inte så och informationen om att det finns en större risk nu för missfall, skador på barnets centrala nervsystem och ökad risk för utvecklingsstörningar hade jag hellre varit utan.
Jag kan inte göra någonting för att ändra på något och inga ursäkter i världen kan gottgöra missen som gjordes. Jag kan bara hålla tummarna och hoppas att det här slutar väl.

Arg!

Förbannad är bara förnamnet och lägg till ledsen och orolig på det också :-(
Eftersom jag är sköldkörtelopererad så har den här graviditeten varit lite speciell och jag har sedan operationen fått höra hur viktigt det är att hormondoseringen ligger helt rätt vid en ev graviditet. Jag var på mitt första läkarbesök redan dagen efter vi hade testat positivt och sen var det kontroll 1-2 ggr i veckan länge. I slutet av juni såg allt jättebra ut och därför skulle jag inte behöva gå på fler kontroller än någon annan så länge blodproven höll sig normala.
Senaste blodprovet togs i början av augusti och sen hörde jag ingenting mer om det. Jag har varit på ultraljud efter det men inga läkar-eller barnmorskekontroller alls. Den här veckan har jag försökt nå min bm för att höra så allt var ok med proven och fråga om min viktuppgång är inom ramarna för vad som är godtagbart. Men det är inte helt lätt att få tag på folket där. Senast igår kom jag till en telefonsvarare som meddelade att telefontiden slutade kl 12 och var god försök en annan dag.... lite förvirrande med tanken på att mitt sista försök att nå någon var kl 11.25.
Idag fick jag tag på chefen för mitt Mvc och hon hittade inga provresultat alls. De måste kommit bort, ring och fråga efter din egen bm om en halvtimme. Till slut fick jag tag på min bm som inte heller kunde se några anteckningar men som lovade att ringa runt och återkomma. Återkom gjorde hon och det inom en kvart. Hon hade fått tag i svaret på blodprovet som togs i början av augusti och en läkare som kunde tyda siffrorna... och minsann, var det inte alldeles åt fanders fel! Doseringen måste ändras, lägg till 25% NU!
Tack för den :-(
Vad jag har fått höra tidigare så kan fel dosering ge antingen fel viktuppgång/näringsbrist hos barnet eller om det är åt andra hållet hjärnskador. Nu har vi ju sån "tur" att jag varit grymt underdoserad och inte tvärtom. Det förklarar att jag lagt på mig så vansinnigt mycket i vikt och det förklarar också varför de på senaste ultraljudet ansåg att barnet var så mycket större än de mätt på ultraljudet så sent som veckan innan att de ändrade bf med en vecka rätt av.
Jag kan leva med att lägga på mig tokmycket vikt. Jag kan också ha visst överseende med att få en 5-kilosbebis, men sen blir det värre. Andra komplikationer kan bli mer förödande.
Det är lätt att göra fel, att glömma registrera provsvar etc, men man kan aldrig aldrig komma i efterhand med ett Ursäkta att ditt barn fått hjärnskador eller Ursäkta att er dotter hade näringsbrist och inte utvecklades ordentligt i magen.

Jag ska få hem ett brev där det står att mina värden inte är bra och att nytt recept ringts in. Inget läkarbesök, inga kontroller, ingen ursäkt.
Min barnmorska har från första början sagt att hon inte vill ta hand om den medicinska delen som hon inte har erfarenhet av, Vårdcentralen vill inte heller ha hand om mig för de vet inte hur man gör med medicinering vid graviditet, läkaren på spec.möd tyckte i juni att jag var för frisk och det skulle kosta skattebetalarna pengar att ha mig där (han sa faktiskt det!) men att de ändå skulle bokföra mina resultat från sjukhuset. Någonstans har det brustit i kommunikationen mellan dessa instanser och det är jag och mitt barn som kommer i kläm.
Jag känner allra mest oro och det vanliga "tänk om" medan maken gick i taket direkt över att de gör såna missar (det är inte första gången de tappar bort mina provsvar heller).

Nu får vi hoppas på att ingen skada är skedd utan att miniskruttan får utvecklas normalt. Förhoppningsvis kan man i fortsättningen lita på att de har koll på läget. Efter nästa blodprov kommer jag att ringa varenda dag för att försäkra mig om att svaren journalförs och utvärderas direkt.

Vinteroverall

Jag vann en overall på Tradera (jättefin och med prislappen kvar) och den kom hem idag . Nu funderar jag på om den är för stor för lilleman...



Den är i stl 92 (han fyllde 2 år i början av augusti och har 86/92 i andra kläder). Han ska ju gärna kunna ha den från november och fram till mars eller när nu snön kan tänkas försvinna för säsongen. Vad tror ni, är den tokstor? Ska jag leta efter en i stl 86 i stället/också?
Jag har ju förhoppningsvis ett tag på mig innan det är dags att börja använda vinterkläderna men jag är gärna ute i god tid.

Anteckna läget

Det är bra med lite självinsikt i vardagen.



Sonen som skrev det har faktiskt varit på rätt bra humör idag, som alla andra av hans dagar. Noteringen i anteckningsboken hade stämt bättre på storebrorsan men han skulle aldrig i livet medge någonting liknande :-)

Är jag petig eller?

Tvingar man sina barn att vara med och para ihop husets alla strumpor så kanske man får ta det som det blir...



Jag fick mig ett litet skratt när jag upptäckte det nyss. "Lila som lila" förmodar jag att tankegången gick hos den som satte ihop de här två till ett par. Men jag å andra sidan tänkte ju typ "Ah, lila strumpor, kan funka idag när jag har lila klänning." och slängde dem på mig utan att titta närmare.
Tur jag bara är hemma och glider runt i myskläderna idag, för nu har jag ju hunnit gå så här i flera timmar.

möblerat och klart

Då kör vi en liten avstämning på vårt byggprojekt :-) Elvaåringens rum är möblerat och i stort sett klart nu. Det är rummet som vi har kallat Rum 2 under ombyggnaden för er som hänger med.
Maken påpekade att det är ju lite småpysslande kvar; lister som fortfarande saknas, lite bätteringsmålning (sån där man kan ta med hobbypensel efter hand). Men på det stora hela är det färdigt. Jag hade en plan om att fota innan det blir fullt med småprylar, men så snabb finns det nog ingen som är! Sonen har ju flyttat in och han BOR där och då ser det ut därefter. Ni får ta det som det är och jag tror att ni vet hur det ser ut de flesta barnrum "i verkligheten".



Sängen han har är en Brekke från Ikea, en sån där med tre stora förvaringslådor under.



Där har han sina kläder (jag ville att han skulle ha en byrå i rummet, han ville ha en saccosäck - gissa vem som vann den ronden?!) och några miljoner Kalle Anka-tidningar. Det är riktigt rymliga lådor som fortsätter hela vägen in till väggen.



Ett låsbart skåp för extra viktiga saker.




(Lilleman igen??)



En dörr som går att haspa när man vill vara ifred, vilken glädje :-)

Man ser på väggarna att rummet inte använts så länge men det lär komma upp lite bilder rätt snart. När vi blivit feberfria så ska vi ta oss till Ikea vid något tillfälle och komplettera med skrivbordsstol, papperskorg, lite krokar och sånt där.
Sonen är nöjd och det är faktiskt väldigt mysigt där inne, trots att det är ett mini-rum med dagens mått.

Uppdatering:
Rum 1 (genomgångsrummet):







Känns det igen?


Kan ni läsa pratbubblorna?

I det här huset är det elvaåringen som lånar stumpor av sina föräldrar eftersom hans egen strumplåda oftast är tom. Barnens strumpor hamnar alltför sällan i tvättkorgen på kvällen så vart de tar vägen vete sjutton.

Barnarbete

Para ihop strumpor är inte så kul men det måste ju göras emellanåt. Högen med strumpor som inte hittat sin kompis var riktigt stor idag!



Det tog sin lilla tid men resultatet blev minst 20 par till oss vardera och det är inte helt fel att ha dem i rätt låda så man slipper springa runt och leta på mornarna.


Funkar inte alltid

Jag har städat och plockat mest hela dagen idag och lilleman har en tendens att gå efter och plocka fram allting igen. Så fort man frågar honom varför det har kommit fram leksaker i vardagsrummet igen, smörgåsbitar på golvet efter mellis eller vad det nu kan vara så drar han till med standardmeningen "Inte jag! De va Ivar!" .
Det hade säkert funkat mycket bättre om det inte vore för att det är han som heter Ivar.

Han har väl lärt sig av syskonen antar jag, de är väldigt snabba med att nämna hans namn när det är stökigt i det här huset.


Morgon

Godmorgon!
Vi bättrar på siffrorna lite: tre skolbarn är hemma från skolan med varierande grader av feber, hosta och magont. En mamma och en pappa är genomförkylda med halsont. En lilleman ligger på febergränsen och vilar lite mer än vanligt varvat med de vanliga hyssen.
En pigg och kärnfrisk skrutta ville absolut inte missa gymnastiken på förskolan och var uppe, påklädd och glad som en solstråle tidigt i morse. Jag ställer mig lite frågande till att släppa iväg henne men baciller i huset, å andra sidan skulle ingen någonsin komma iväg om alla i huset måste hållas instängda så fort någon blir krasslig.
Innan hon skulle iväg så fick hon syn på ett glittrigt skärp som jag köpte till henne på loppisen i söndags (skärp + Brioleksak = 1 kr!) och glittret och de hjärtformade hålen gjorde att hon absolut behövde använda det redan idag. Eftersom det inte gick ihop med mysbyxorna hon hade tagit på sig så skulle hon såklart byta alltihopa till något med skärphällor.


Pappa hjälper till med skorna som just denna morgon var väldigt "dumma" och inte hoppade på hennes fötter av sig själva. Japp, så här stökigt har vi det i hallen idag. Jag borde städa men orkar inte (bry mig).


Nu sitter det fyra väldigt pigga killar i soffan och diskuterar om de ska ha Wii-turnering eller turas om med datorn (som jag sitter vid just nu men tydligen behöver lämna ifrån mig inom kort). Det går ingen nöd på sjuklingarna precis och i denna stund kan man inte tro att de skulle vara sjuka alls. Håhå ja ja.

Konst på vägg

Vad glad man blir när tvååringen hittar en bläckpenna och ritar lite på den nymålade väggen :-/
Bläcket försvann, men det gjorde en del av målarfärgen också. Tur vi har mer färg at bättra med om det skulle behövas.

Loppisdag

Jag kör väl Bäst och Sämst idag, precis som vi gör med barnen vid läggdags.

Bäst:
Idag var det stora loppisdagen i byn där vi har sommarstugan. Hela familjen hade sett fram emot det men sen blev det lite avhoppningar; ett barn lekte med kompis, ett barn blev bjuden på kalas, ett barn som sovit över hos mormor hade blivit genomförkyld under natten.
Det blev med ens sommarväder! Här har vi gått med trista 16-17 grader och mulet varenda dag i evigheter och så plötsligt kommer en dag med solk och +25? Det sägs att det ska bli 16 och regn i morgon igen men i morgon är det en annan dag.
Jag och sjuåringen åkte till loppioch vi fyndade en hel del. Jag strödde pengar runt mig och för den ofantliga totalsumman 105 kr åkte vi därifrån med följande: 2 stora saccosäckar, en väggspegel, 2 skrivbordslampor, sängkläder med Byggare Bob till juniorsäng, en jättestor Nalle Puh, 2 mjukdjur/figurer (Lilla Anna och katten Findus), 8 plagg (barnkläder i nyskick!), 2 pussel, ett par babyleksaker, en påse maskeradkläder, sandleksaker...
Sjuåringen köpte bara en enda sak, men den var han å andra sidan riktigt lycklig över - en Tamagotchi för 1 kr! Det var ju en chansning då vi inte visste om den skulle fungera men efter batteribyte så gick den alldeles utmärkt.

Nalle Puh skulle tvååringen få, det bestämde storebror direkt. Gissa om han blev glad när presenten överlämnades hemma :-)





Det är ju precis att han klarar av att bära den. (Och precis när jag skrev den meningen så snubblade lilleman med den i famnen - han vaknade till och gick ut i lekrummet för att hämta sin Nalle Puh som han tydligen behöver ha i sin säng för att kunna somna om. Han får ju knappt plats i sängen själv nu...)

Sämst:
Vi hämtade upp en dunderförkyld kille från mormor och morfar. Han var lite småsnuvig när han åkte dit i går förmiddag men i natt hade han fått feber och snörvlat så han knappt sovit någonting. När han satte sig i vår stekheta bil så bad han att få med sig en spypåse. Hrmmm. Spypåse när man är förkyld? Han fick med sig en tät plastkasse och mycket riktigt - efter ca 300 meter så kräktes han i den. Vi körde hem så snabbt vi kunde med alla rutorna nere. Han gick och la sig direkt och sov fram till 19. Sen kom han upp och satte sig i soffan för att titta på film med syskonen. Jag vek tvätt i vårt sovrum och rätt som det var så såg jag honom gå raskt förbi dörren med något rött i handen. Hinken? "Hallå, om du mår illa så ska du nog inte...." Längre hann jag inte för då hade han redan satt sig i soffan igen och kräktes i hinken samtidigt som han höll ett öga på tvn. Mysigt! Han fick inte se klart filmen utan skickades in i badrummet och sedan i säng igen. Jag har varit inne och tittat till honom ett antal gånger och han vet inte riktigt vad som känns värst - illamåendet eller förkylningen. Nu sover han äntligen och vi får hoppas att det är snabbt övergående.
Då är frågan hur länge vi andra klarar oss nu då. Jag är redan jättesnuvig och halsen börjar göra sig påmind. Det är ju tyvärr så när skolan och allt annat kommer igång igen, då kommer sjukorna i ett. Vi har fått vara friska i hela sommaren men jag har inte sett fram emot den här sortens vardag.

Just det, jag har faktiskt ett sämst till idag... Vägde mig i morse och fick en chock när jag insåg att jag har gått upp hela 15 kg så här långt. Det var "bara" 13kg i onsdags morse... Det här går på tok för snabbt uppåt och jag är bara halvvägs genom graviditeten än. I den här fatren får jag räkna med att landa på ca +35kg innan lillan anländer och det känns inte så himla roligt. Det har ju med min hormonersättning att göra och det är lite av en balansgång det där - för mycket eller för lite kan ge ganska otrevliga effekter och måste man välja så tar jag hellre lite extra hull än fosterskador som biverkningar. Men jag ska ringa i morgon och kolla om det är dags att kolla upp nivåerna igen.


Filmtips: Gnomeo & Julia



Vi hyrde film på Voddler: Först såg jag och maken den igår kväll (hans val, jag var helt chockad men glad att slippa actionfilmerna helt utan humor och romantik som han brukar välja) och sen såg barnen den idag. Bra att man har filmen i 24 timmar - vi delade upp oss den här gången just för att man tittar och lyssnar på ett annat sätt när man inte ser med barnen (som sällan eller aldrig sitter blixtstilla och knäpptysta en hel film). Det är ju en familje/barnfilm, men den är absolut sevärd för vuxna också! De har klämt in en hel del ordvitsar och dubbeltydningar som går hem speciellt för oss över 12 år och kopplingar till Borat och Matrix fungerar faktiskt i en film om trädgårdstomtar, tro det eller ej. Musiken är helt njutbar, jag var lite förvånad över hur mycket Elton John de hade fått in tills jag såg eftertexten och insåg att han har varit med och producerat filmen. 
Har ni inte sett den så se den :-)

Inflyttningsdags!

Efter sju sorger och åtta bekymmer så blev de nya sovrummen klara. Ett par övergångslister saknas till golvet, de fanns inte inne senaste rundan vi var iväg och handlade material, men dem kan man leva utan några dagar till. Lite fog/färgduttande fixar vi när barnen är i skolan och vi inte är fullt så trötta på att jobba med det här.


Rum 1 (genomgångsrummet)


Rum 1


Rum 2


Rum 2 (bastudörren är inte så tokig nu när den är på plats och målad. Inte tokig alls.

Väggarna krävde 4 strykningar innan de till slut var helvita och hur trist var inte det då :-( Man undrar ju hur smart det egentligen var att snåla på färgen och köpa 10 liter för 99:- (och en sån hink räckte ju inte) istället för att köpa en dyrare färg som kanske täcker bättre.
Jag fick färg på mina nya mammajeans och efter det så målade jag taklisterna i bara underkläderna.
Efter en sen kväll när jag tänkte raska mig med att skära till vinylmattan hade jag ett litet missöde där jag slant med mattkniven och läckte så vi fick eftertorka/duttmåla här och var över rummet. Sen gav jag liksom upp och så fick maken göra resten.
Om man är petnoga så syns det att vi inte är av den händiga sorten och vi har väl kommit fram till att i framtiden så ska vi noga överväga att leja bort jobbet till de som kan/har tid/orkar. Samtidigt så är man ju lite stolt att vi faktiskt har fixat det här till barnen.
Om ni är intresserade av att följa hela ombyggnadsprocessen så finns den på Byggla.se (dvs Byggmax projektsida) men det är inte mycket annorlunda än vad jag skrivit här. Ganska otippat att hitta mig där, men vad bloggarna man inte om för lite pengar ;-) Länken har ni här:
http://www.byggla.se/Projekt/Delning-av-rum/?category=175

Vi hade en idé om att det här projektet skulle gå ganska så snabbt ("Hur svårt kan det vara?"): Jag gissade på en vecka, maken sa två veckor och nästan en hel månad hann passera. Men NU så....nu är det klart!
Den befintliga fönsterkarmen ska målas vit så småningom och ett fönster ska sättas in i det andra rummet, men det får vara som det är så länge.

Barnen flyttade in igår. Första rummet (åttaåringens) stod möblerat och klart när han kom hem från skolan. Han dansade en kort glädjedans och sen gick han tillbaka ut i lekrummet och satte sig där resten av eftermiddagen. Så kul var det med ett eget rum tydligen. Elvaåringen (som har fönsterrummet) kom hem lite senare och sen började de faktiskt plocka in sina leksaker båda två. De har inga sängar ännu, de hade ju en våningssäng när de delade rum och nya har vi inte hunnit skaffa, så de har sovit på sina madrasser på golvet inatt. Annars har vi fått in skrivbord, byråer, en bokhylla och lite annat. De har fått välja möbler fritt från Blocket :-D och de är jättenöjda främst med sina nya fina skrivbord.
Just nu är maken iväg och hämtar upp ett rött låsbart plåtskåp från (IKEA PS) som store killen valde ut innan idag. Han har ju dyrgripar som måste låsas in...LEGO kallar jag det.

Ni ska få se hur det ser ut när det är färdigmöblerat senare.

Lekrummet och vardagsrummet tömdes plötsligt på de möbler som har stått utplacerade här och var i väntan på de nya rummen. Vad stort vårt vardagsrum känns nu! Man blir helt förbluffad varje gång man kommer in och det inte står en byrå, bokhylla eller säng framför näsan på en. Lekrummet blev inte lika tomt omedelbart när möblerna baxades ut. Herrejisses, som det såg ut! Leksaker överallt, och inte har det blivit dammtorkat där på en månad heller - lite svårt när man inte har kunnat ta sig ens halvvägs in i rummet. Jag har ägnat hela dagen åt att plocka i ordning där, dammtorka och dammsuga och nu ser det ut som vanligt igen. Bra lekyta och 8-10 platser bara till att sitta och lägga pussel, leka med lera eller måla. Jag ångrar inte en sekund att vi släppte ett rum till att bli ett lekrum.

Nu ska vi bara ta det lugnt på kvällarna ett bra tag känner jag. Sen kanske man skulle ta tag i hallen.... 


Härmapan

Man vill ju gärna göra samma saker som storebror...



Det går tydligen bra att läsa serietidningen upp och ner också.

Utbrott nr 200

Vi har en gosse här som börjar visa på att det här med terminsstart är lite mer förändring än han klarar av på ett smidigt sätt (det räcker liksom att byta från sandaler till gympadojjor för att förstöra livet ett tag). Vi visste att det skulle bli en jobbig period nu, så är det bara.
Storebror har namnsdag idag och syskonen ville överraska med marängsviss till mellanmålet. Jag vet, det är helt emot mina principer men idag föll jag för frestelsen själv. Ger man ett redan oroat barn en rejäl sockerchock så får man nog skylla sig själv när följden kommer som ett brev på posten. Idag är det risk för hörselskada i det här huset! Hela kvarteret har nog hört att han inte är nöjd med livet idag.
Vi är vana vid hans utbrott, men vissa dagar undrar man vad grannarna ska säga för det är ljud som skär genom märg och ben. Det går inte att resonera, locka eller skälla heller utan det är bara till att vänta ut stormen och sedan börja om. Lyckligtvis så hittar han ganska snabt något annat att göra och så är det lugnt tills nästa sak går snett för honom. Lilla älskade unika!

Nu blev det precis knäpptyst och så tittade han ut från rummet och frågade om jag hade några nya origami-mönster till honom :-) Det ska jag nog kunna ordna, särskillt om öronen får vila en stund.

Kaiser lammfäll

En sådan här hade jag i dotterns vagn för några år sedan, men sålde den sedan.



Jag TROR att det var ett märke som heter Kaiser. Är det någon som vet var man kan köpa en likadan? Jag har försökt googla mig fram men hittar inget alls.

Om vad som är naturligt

Ett luddigt tema på inlägget kanske.
De senaste veckorna så har det varit en hel del jätteintressanta diskussioner lite här och var i min närhet; på öppna förskolan, föräldrar emellan vid dagislämning och nu senast i blogginlägg och det har handlat om allt från genusforskning till kvinnors kroppsfunktioner och människan som ras i allmänhet etc. För mig kan man trycka ihop en hel massa ämnen inom ramen för "Vad som är naturligt" :-)
Låter det trist?

Här är lite frågor att fundera på då:
* Hur många barn är det naturligt för en kvinna att föda?
* Hur mycket mensvärk/stora blödningar är det naturligt att ha?
* Hur lång är människans naturliga livslängd?
* Är det naturligt för pojkar att gilla bilar?
* Är det naturligt för flickor att tycka extra mycket om rosa?
* Är det naturligt med brusten blindtarm?
* Hur många befruktade ägg är flicka/pojke jämfört med hur många som faktiskt föds av var sort?

Och så lite mer att blanda in:
* Är det naturligt att få blodtransfusion vid olyckor?
* Är det naturligt att laga hål i tänderna?
* Är det naturligt med monogami/äktenskap?
* Är det naturligt att vara homosexuell?
* Är det naturligt att ge spädbarn bröstmjölksersättning?
* Är det naturligt att själv välja om man vill bli gravid?
* Är det naturligt med abort när ett foster ej är livsdugligt eller har stora förändringar?

Vad kan man påverka och vad borde man påverka?

Ett litet exempel: Jag har en bekant som forskar om kvinnors menstruationer och därikring och hon har varit med och tagit fram ett av de nyare preventivmedlen som finns att tillgå. Enligt henne är kvinnor i allmänhet skapta för att föda 11 barn under en livslängd. Idag är det få som är sugna på att "låta naturen ha sin gång" i det fallet. Betänk då också att människor är konstruerade för att leva i ca 40 år (kan vara mindre, jag minns inte exakt men ni fattar). Enligt min bekanta så med dagens samhälle, dagens levnadsvanor och dagens kunskaper om kroppen så finns det ingen anledning till att tex ha mens mer än 2 ggr per år. Precis som det inte finns någon anledning till att föda fler barn än vad man vill ha. Enl. henne kommer vi att i framtiden (och inte så långt fram heller) att påverka kroppen mycket mer än vad vi gör idag.
Jag tror henne! Numera är det få som ifrågasätter värdet i att medicinera alla som behöver, att ge alla människor rätten till ett sexualliv utan förpliktelser att föda barn därefter och tusen andra saker som nutidens människor blandar sig i.
Fortfarande finns det däremot starka åsikter om saker man absolut INTE får ändra på: Man får inte ha sex med släktingar (trots att risken för fosterdefekter är högre om man blir gravid efter 42 än om barnet blir till genom bror/systerrelation), man får inte byta ut vissa kroppsdelar (hjärtat går bra men en bit hjärna är ett big no no), gravida kvinnor nekas fortfarande ofta sjukskrivning eftersom det just den perioden i livet är naturligt att kräkas dagligen, ha svårigheter att gå eller vara yr och svimma med jämna mellanrum, man får inte välja bort ett foster pga av kön.

Sverige går i täten för en del saker; här är det lagligt att gifta sig med sin kusin (i hur många länder får man göra det?), man kan ingå äktenskap med någon av samma kön, tjejer kan byta sexpartners som de vill (jag tar upp det men vi vet ju alla att det snackas om "såna" tjejer medan killar kan göra som de vill), man kan få veta risken för vissa sjukdomar genom fostervattensprov och därefter välja abort..

Var det bättre förr? Ska vi låta bli att lägga oss i Guds verk och i så fall vad är vi beredda att ge upp?
Jag tycker att det hela är jätteintressant, alla har en åsikt och de åsikterna går isär inte bara mellan generationer, religionstillhörighet etc utan mellan alla människor.
Notera att jag helt krasst låter bli att ge min egen personliga åsikt om någonting av detta. Vill ni diskutera så gör det annars är det helt ok att ta sig en funderare hemma i fåtöljen.

RSS 2.0