Besked

Pratade med barnmorskan igen i morse om nya remissen till provtagningen som kom med Posten igår. Hon försökte åtminstone svara på mina frågor men kunde inte mycket mer än läsa innantill i anteckningarna. Klart var i alla fall att det är de värdena som är farliga som blivit missade och hon bad att få återkomma. Blev uppringd igen nån minut senare och fick besked om att jag skulle infinna mig på spec. mödravården ca 45 min senare. Det blev till att sätta lite fart eftersom jag behövde ordna barnvakt samt köra 3 mil och gärna hinna parkera också innan dess. Min mamma var hemma och kunde rycka in och hon var här inom tio minuter.

Kom in till en kvinna som såg lite medlidsamt på mig och sa "Jaså, du är lite orolig för något." Jag förklarade alltihopa och hon medgav att de hade missat att registrera provsvaren och informera mig om ändring av dosering (ingen ursäkt, bara ett konstaterande). Tydligen ska det inte finnas något att oroa sig för - det hade varit värre om jag hade varit underdoserad med felvärden före v.12 och så sent som i v.11 var allt normalt. Så långt känns det lättande!
Jag frågade också om de värden som de låtit bli att kolla och hänvisade till broschyrerna jag fick efter operationen eftersom vi ville försöka få ett barn till (där det dessutom står att om barnmorskan inte remitterar till prov var 4:e vecka så ska man själv insistera eftersom det är så viktigt) och fick bara svaret att det är inget att oroa sig för, man behöver inte alls testa mer än med 8-12 veckors mellanrum och somliga saker bara en gång per grav.
Jag förmodar att broschyrerna gjordes mest för skojs skull och att barnmorskorna vet bättre än de på endokrin. Jag ger upp - säger de att ingen skada är skedd så får jag ta det. Säger de att inget mer behöver kollas så får det vara så då. Det finns inte så mycket jag kan göra nu. Jag vill gärna kunna glädjas utan extra orosmoment resten av tiden.

Hon tog upp min viktuppgång också och jag frågade om det finns någon maxgräns för vad man får gå upp (med tanke på att om jag följer kurvan så kommer jag att passera +30 kg).
"Eftersom du har lite problem med ämnesomsättningen så är det viktigt att du inte går upp mer än 15 kg."
Jag blev helt ställd, menar hon fram till v.20 som jag är i nu? För jag har ju gått upp 16 kg nu.....?
Nej, TOTALT 15 kg är det som gäller. Annars är det svårt att ställa om kroppen sen och man fortsätter ofta gå upp även efter att barnen kommit. Jotack, det vet jag nog - jag brukar ta ett par kilon till efter förlossningen.
Ok, då ska jag alltså ta mig igenom de sista 20 veckorna utan att gå upp alls, trots att barnet och magen växer. Det motsvarar ju i princip bara en nedgång på sisådär 10kg..
Jag får inte äta mindre än jag gör; jag äter inte jättemycket, men glassen som jag och maken sitter med vissa kvällar kan man ju glömma.
"Tränar du?"
Öhhhh, nej. Energin tar slut strax efter lunch och sen däckar jag ofta i soffan framåt eftermiddagen. Här talar vi inte om att vara lite slö eller småtrött - jag är helt borta och har svårt att stå upp och se klart när det är som värst.
Jag fick det brillianta tipset om att gå ut och promenera varje dag. Gärna långpromenader.
Det är tur att foglossningen håller sig borta. Jag hade några svåra dygn för ett tag sedan, men sen har jag inte känt av ryggen och höfterna så himla mycket som väl är.
Nu blir det till att hålla sig till strikt kost och så röra på sig så mycket som möjligt. Maken undrade varför det då ligger en stor chokladkaka i skafferiet nu. Ska man bryta så ska man väl göra det ordentligt. Jag firar av gamla livet ikväll och börjar om på ny kula i morgon :-) I morgon är alltid en bättre dag att börja något nytt, eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0